Jag vaknade inte förrän halv ett på fredagen och då bara för att L väckte mig. Undrar hur länge jag kunnat sova annars?
P var i Drama med sin farmor för ett ärende till polisen och jag och L tog en frappé på balkongen. P har visat mig hur man gör nu, så jag har blivit värsta proffset.
På eftermiddagen var det dags för en minnesstund vid kusinens grav, i Grekland har man en sån när ett år har gått. Kyrkogården var full av familj och vänner. Jag har svårt att tro att det ens skulle komma så många på min begravning och det här var ett år senare. Man brände rökelse och grät och sen kom prästen och läste en välsignelse över graven, det tog bara ett par minuter. Jag kände mig lite illa till mods att vara där bland sörjande släkt och vänner, det kändes som om jag våldgästade, men L och P tyckte att jag borde vara där så då var jag det. Under tiden regnade lite droppar men det gick över.
P åkte iväg med sin sambo på nån spelning han skulle ha och skulle vara borta ett par dagar.
Jag och L planerade att hitta på nåt, men fastnade istället framför TVn som visade Sahara.
Av någon anledning fastnade vi också framför nästa film trots att det var en sopig rulle med Steven Seagal...
Sen snackade vi lite och gick och lade oss.
Skönt med en hemmakväll faktiskt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar