Stressig fredag

På fredagen fick jag en massa gjort på jobbet så det kändes bra. Det var fruktansvärt kallt och blev bara värre ju längre dagen led. Efter jobbet åkte jag hem och vilade en stund eftersom jag visste att eftermiddagen och kvällen skulle bli ganska intensiva och eftersom jag är så fruktansvärt trött på fredagar. Jag gick upp efter ungefär en timme och åt lite och ringde sedan in till vårt telefonmöte klockan 17. Den här gången var jag i tid och dessutom en av de första som ringde in eftersom värdinnan var försenad. Det var ett lyckat och ganska hoppfullt möte, det ser rätt bra ut så här långt. Det blir inget "rekmöte" i Stockholm utan jag får ta mig runt till hotell och Vasamuseum och kolla så att vi är överrens om allt så här långt.
Direkt efter mötet bytte jag snabbt om och hoppade in i bilen för att åka till gymmet, Turre skulle bo hos mina föräldrar över helgen eftersom jag skulle vara upptagen och eftersom det var så fruktansvärt kallt fick han åka hem till dem redan nu. Jag lämnade av honom och skyndade ned till gymmet där svägerskan E väntade, fast hon häll sig upptagen på promenadbandet under tiden. Vi gick 25 minuter tillsammans och körde sedan lite magträning på mattan, men då fick E sån kramp att hon till slut fick ge upp. Men hon coachade mig och sen dök J upp och han visade mig hur man gör med de där stora bollarna och de hjälptes åt att ge mig tips och råd. Jag gillade de där bollarna, jag funderar på att köpa en att ha hemma.
Sen åkte E hem och jag rodde i 5 minuter, gick i nån konstig maskin i 10 minuter och cyklade i 20 minuter. Sen körde jag bara ett par av mag- och ryggmaskinerna och så var klockan plötsligt 20.30, så jag packade ihop mina grejer och åkte hemåt. På vägen stannade jag på Ica och handlade lite mjölk, frukt och grönsaker och efter att ha pratat lite med en tjej i delidisken kommit fram till att jag skulle prova att göra quesadillas, så jag köpte tortillas och mozarellaost.
Väl hemma gjorde jag quesadillas med hård mozarellaost, lufttorkad skinka, ruccola och soltorkade tomater, sen ska man steka den på båda sidor i smör tills osten smälter. Det var rätt svårt att få den så varm att den smälte utan att bränna brödet, så jag lade den på en tallrik till slut och körde den 2 minuter i micron. Det blev gott men ganska salt och flottigt och även fast jag jobbade hela kvällen på den där så klarade jag inte av att äta upp hela.
Under kvällen pratade jag i telefon med B i Gambia och sa att jag skulle komma och när, han bad mig smsa flightnummer och landningstid. Jag blev också uppringd av A-C som skulle dyka upp från Småland tillsammans med dottern på söndagskvällen. Resten av kvällen ägnades åt att vara nervös för om bilen skulle starta eller inte på lördagsmorgonen och vad sjutton jag skulle göra om den inte startade. Jag såg med fasa hur temperaturen bara blev lägre och lägre och till slut var under -20 grader. Bilen har i stort sett inte startat när det varit kallare än -12-15 ungefär...
Jag försökte skingra tankarna med att se "The Road" med Viggo Mortensen och den var ju inte särskilt uppmuntrande direkt...
Men den var helt okey i alla fall och med tanke på att det är samma författare som till "No country for old men", så är den helt lysande för jag gillade inte alls "No country". Nåt som för övrigt är rätt häftigt och samtidigt läskigt är att alla miljöerna i The Road, är filmade "on location", det vill säga det är filmat på plats, på riktiga ställen. När man ser det deprimerande lanskapet och städerna i filmen är det svårt att tro att det faktiskt är riktiga platser, men de har använt riktiga platser som drabbats av översvämingar, orkaner, eldsvådor och andra naturkatastrofer eller olyckor. En annan sak som är intressant är att Viggo ofta ger sig in i sina roller med väldig kraft och så också i denna. Han bar samma skitiga kläder hela tiden och sov utomhus i kylan. Han blev till och med portad på en restaurang eller butik eller vad det var eftersom de trodde att han var hemlös.