Nostalgitripp i förrådslådor

5/5 På söndagen förstod jag att någon hade varit på min veranda någon gång under lördagen eller natten till söndagen för grinden stod öppen. Det känns extra obehagligt när inte Turre är hemma och jag har ju visserligen larm, men vad spelar det för roll om jag blir skrämd halvt från vettet om någon försöker ta sig in när jag är hemma? Jag förstår inte varför så många inte har larm på sina hus, det är inte särskilt dyrt och det känns så bra att veta att ingen har varit inne i huset medan man varit borta.
Jag satte igång att städa i förrådslådorna som jag tagit in och några av de som stod på verandan också. Det är mycket som kan kastas men också en massa som jag fortfarande vill ha kvar.
Är inte den gula hästen helt fantastiskt fin till exempel? Jag fick den av en äldre kompis när jag var runt 5-10 år gammal och jag älskade henne för det, men nu kommer jag inte längre ihåg vem det var...
Taxen och fjordhästbroschen och -örhängena har jag gjort själv när jag var i 20-års åldern, jag tycker att de är rätt fina, vad tycker ni?
De svart/vita skorna vet jag inte varifrån jag fått, men jag antar att de kanske var mammas en gång i tiden. De är i alla fall för häftiga att kasta, de är gjorda av kohud med hår (tror jag).
Jag hittade farmors gamla cigarettetui som jag ärvde när hon gick bort. Farmor var aldrig särskilt förtjust i oss, men jag gillade cigarettetuiet och det var vad jag ville ha efter henne. Jag använde det en bra stund men när det började falla isär så lade jag undan det. Det passar väldigt bra ihop med den guldfärgade tändaren jag fick av min äldre väninna S innan hon gick bort, de är väldigt retro båda två och jag kommer att behålla båda även fast jag inte röker längre.
En stor låda med foton hittade jag också, jag vet inte säkert vad jag vill göra med dem, men kvar blir de ju i alla fall. En del foton är helt underbara!
Var jag inte söt på mitt passfoto förresten? Det tog jag när jag var 20 år gammal vill jag minnas.
Slinky-taxarna fick jag av syrran i födelsedagspresent, hon tyckte att jag borde ha dem!
Det var slutligen två hela flyttlådor fulla med skräp och pärmar och papper och tre halvfulla flyttlådor med böcker jag varken har plats för eller vill ha längre. De får åka och bo hos Stadsmissionen istället tills de hittar bättre hem.
Det var inte många pärmar kvar när jag kastat alla gamla räkningar och sånt från 20 år tillbaka. Varför har jag sparat dem?
När jag inte orkade städa något mer så målade jag naglarna och tog det lugnt resten av kvällen. Tänk vad mycket energi och tid det går åt när man städar sån där. Men jag känner att jag får energi av att kasta sånt jag inte behöver och dessutom se till att hitta det jag vill ha kvar.