1/5 På onsdagen gick vi inte upp särskilt tidigt och när vi ätit frukost tog vi tag i att tömma förrådet. Inte en kul uppgift kan jag lova, se hur det såg ut.Det var alldeles för litet och hade börjat ruttna och myrorna hade byggt bo under takpappen.
Som det har varit så finns flera problem:
* Så fort det blir vår måste jag tömma större delen av förrådet så att jag kan komma åt trädgårdssakerna
* Så fort det blir höst och vinter måste jag tömma större delen av förrådet för att komma åt julpynt och snöskyffel.
* Jag har inte sett min cykel på 5 år
* Jag köper hellre nya grejer än försöker hitta dem i förrådet
* Grejerna har i vissa fall börjat mögla
Hög tid att riva och bygga nytt alltså!
Jag och L höll på i runt 3 timmar, vi sorterade samtidigt som vi tog ut grejerna, en hög för kasta, många högar för saker som hör ihop med andra saker och en hög för saker som ska kastas. Jag har för många år sedan konstaterat motsatta förhållanden i mitt hushåll jämför med många andra, "Bra att ha saker behöver man igen, förr eller senare.
De flesta menar att det är tvärtom men inte för mig. De gånger jag kastat sånt har jag slutligen varit tvungen att köpa nytt.
Sånt som klarar väder stod staplat vid väggen eller nedanför verandan, sånt som klarar att bara vara täckt låg på verandan med en presenning över, vissa riktigt känsliga eller stöldbegärliga saker tog jag in i huset.
Jag vet inte hur andra tänker men jag tänker lite så att: Tillfället gör tjuven och kanske också mordbrännaren eller motorsågsmassakern?
Det betyder att jag aldrig lämnar tändvätska, tändstickor, motorsåg och kofot utomhus, jag tänker att det kan fresta nån att göra nåt de aldrig ens skulle ha tänkt på om de inte sett grejerna?
I slutet protesterade min kropp och sa att det var nog med att bära saker och jag blev yr och illamående och såret gjorde ont, jag kände mig skittaskig men jag lät L ta resten av de stora, tyngre grejerna tills vi var klara.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar