25/4 På torsdagen insåg jag att jag missat att anmäla att jag skulle närvara på vännen L's pappas begravning. Sånt är svårt att komma ihåg när man reser och jag har känt honom större delen av mitt liv, han var som en farbror till mig nästan. Alltså ringde jag till begravningsbyrån och sa som det var och sa att det nog var förväntat att jag skulle vara där och inte borde vara något problem och det var det ju inte heller.Jag vill vara där både av respekt för honom och familjen och även om det kommer att bli jobbigt så är det skönt att vara där.
Jag har dessvärre varit på många fler begravningar än bröllop i mitt liv och jag önskar att det varit tvärtom.
Som vanligt efter våra Europamöten har jag det tufft när jag landar i verkligheten och jag har separationsångest från flera av mina vänner som jag vet att jag i bästa fall ser om ½-1 år igen. Jag vet att det försvinner lite i taget, men det gör det inte lättare medan det pågår.
En ljusglimt var att jag äntligen kunde hämta de nya örhängena som jag beställt i början av april. Det är något jag velat köpa i många år och jag får helt enkelt se det som en investering i guld för de kostade över 11000:-!!! Det är dyrt att ha många hål i öronen, de nedersta hade jag ju redan "fina" örhängen i och ändå blev det så dyrt.
Mina gamla som var köpta i Thailand och ändå var rätt dyra, var "ihåliga" eller urgröpta eller vad man vill kalla dem och jag sålde dem när jag ändå köpte nya, jag fick bara runt 750:- för alla tillsammans...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar