Fullspäckad dag

1/7 På söndagen dök systerdottern L upp mitt på dagen, vi skulle planera vår Londonresa och plocka svamp.
Vi har ju sett väldigt mycket av det man ska se i London så för att inte virra runt och inte ha en plan så tänkte vi att vi skulle lägga den här söndagen på att planera istället.
L ville att vi skulle till Highgate Cemetery, jag vet inte var hon hört talas om den men när vi googlade så insåg vi att det var en väldigt bra idé. Det är en gammal kyrkogård med en massa gamla gravar, masoleum och andra lite läskiga saker. Jag vill dit och fota, fota och fota!
Man måste boka tid i en guidad grupp om man vill se den äldsta delen (den västra) för att folk stjäl saker från gravarna om det inte är guider med...
Vi bestämde också att vi skulle se om vi hittade bra och billiga biljetter till nån musikal, vi är inte så värst mycket för det någon av oss, men det hör ju liksom till när man är i West End. Det gör man bäst på plats dock, så det tar vi när vi kommer dit.

Mer orkade vi inte engagera oss utan istället gick vi för att hämta veden jag lagt i ordning på grannens tomt.
En av vagnarna jag tagit hem från jobbet skulle nog vara ett bra sätt att ta ned stockarna tänkte jag. Vi hjälptes åt att lasta vagnen och insåg att det nog skulle bli svårt att flytta den tunga vagnen och om vi väl lyckade skulle det nog bli svårt att stoppa den i nedförsbacken.
Det var helt klart mer ved än vi trott och mycket, mycket tyngre. Vi fick lasta av lite för att klara av att flytta vagnen. Vi kämpade för att flytta vagnen över gräset mot backen och sen tog vi den försiktigt över krönet. Först gick det bra och sen började det gå fortare och fortare, jag som gick framför vagnen för att bromsa insåg att det började bli farligt och sa åt L att försöka svänga vagnen så att den skulle köra fast. Slutligen skrattade vi så att vi blev så svaga att det var definitivt omöjligt att stoppa vagnen. Som tur var lyckades vi få den att köra fast i kanten och väntade med att köra vidare tills vi skrattat klart.
Det var bromsspår efter L's fötter i sanden på vägen, mina bromsspår vill ni inte veta var de var någonstans...
Vi körde upp kärran till min vedhög och sen tog vi en korg och körde mot Runsaskogarna.
Det känns konstigt och onödigt att gå ut is skogen utan Turre, men jag ville se om jag hittade kantareller. Jag hittar dem ju aldrig och sen insåg jag att jag nog letar alldeles försent.
På vägen in mot skogen hittade vi smultron och plockade och åt dem, de var solvarma och söta.
Strax senare var vi inne i skogen och jag hittade de första kantarellerna, det skulle också visa sig vara de sista...
L hittade några taggsvampar någon timme senare men det var också allt. Vi hade i alla fall pciknick på vaniljbullar och dricka, sittandes på varsin sten. Dessutom blev vi inte myggbitna eftersom vi varit smarta nog att ha myggstick på oss innan vi åkte hemifrån.
Vi hittade en konstig sten som såg arrangerad ut och L hävdar att det var dvärgar som ställt i ordning den, de gillar visst stenar.
Vi hittade ett underligt grävt hål också och funderade på vad som bodde därnere.
När vi kom hem igen så gott som tomhänta satte jag igång att klyva ved medan L höll mig sällskap och dödade myggor med mitt "mygg-tennisrack".
När allt var klyvt hjälptes vi åt att stapla det, det är alltid mycket mer än man tror och det tog ett tag att bära bort det och stapla det och dessutom tog det ett tag innan vi effektivt lyckats stabilisera och hålla upp vagnen på det ojämna underlaget. Nu har jag en massa ved men jag ger inte upp, jag vill ha så mycket att jag kan misslyckas nästa vår och sommar utan att frysa ihjäl vintern efter.
Sen gick vi äntligen in och jag lagade spagetti och köttfärssås med en massa rödvin, lök, vitlök, trattkantareller, olivolja och basilika, jag hade i lite Worshestersås och oregano också och lite smått och gott förstås.
L var överlyckligt och tyckte att det var jättegott och det gjorde ju mig glad också.
Medan jag diskade efter maten försökte hon koplpa min dator till TVn. G har köpt sladd och grejer till att göra det och L är bra på datorer, men slutligen fick hon trots allt ge upp och sen kom syrran och hämtade henne och hon övningskörde hem.