Min uppväxt finns där och jag får inte komma in

10/2 På söndagen var tanken att jag skulle möta upp med kompisen D och vi skulle ut och fota Vikingarännet tillsammans på Mälarens is.

Tyvärr var han sjuk på söndagen och jag som mentalt varit inställd på att gå upp vid 11 vaknade vid 10.40 fast jag inte somnat förrän vid 4-5 och sen sovit illa på grund av mitt magont. När jag fått veta att D inte skulle klara av att gå ut så kände jag mig fortfarande ganska rastlös så till slut började jag sms till folk jag känner och frågade om de ville ta en fika på konditoriet, men alla var upptagna eller sjuka så till slut bestämde jag mig för att jag klarade av att fika ensam och sen tog jag min laptop och åkte ned till fiket. Då ringde G och sen hörde A av sig och undrade var jag var, hon hade sett på Facebook att jag ville fika.
Jag pratade med G och sen dök A upp och så fikade vi och snackade skit i drygt en timme. Jag åt en klibbigt, flottig smörgåstårtebit till fruost och klarade inte av att få i mig hela och sen mådde jag illa. Jag hade ställt in mig på en räkmacka och det fanns det inga, men de erbjöd sig att göra en åt mig men då valde jag smörgåstårtan istället, dumt val...
När vi snackat nån timme började vi båda känna att vi behövde få annat gjort så A åkte hemåt och jag åkte till Stora Wäsby Barockpark för att ta en promenad med Turre och för att fota lite.
Det var ett konstigt eftermiddagsljus och snön var väldigt ljus medan resten av världen var mörk.
Jag fotade alla mina nostalgiplatser, de är inte vackra, men de är minnen från min barndom.
De som inte hör hemma i Väsby vet kanske inte att järnvägen drogs rätt igenom Stora Wäsbys ägor när den byggdes och den klöv den vackra slottsträdgården mitt itu. Nu får man inte ens gå in och titta på den gamla stentrappan bakom slottet, den är väldigt stor och vacker och numera ganska förfallen förstås. Jag har älskat den sedan jag var liten och nu har jag inte sett den på i alla fall 15 år.
Jag har alltid haft lite svårt att fatta att den är på riktigt och att damer i stora kjolar faktiskt använde den för runt 100 år sedan för att komma ned i barockparken från slottet.
Jag tycker att kommunen har förstört Stora Wäsby när man drog järnvägen igenom markerna, men gården har också varit riktiga bovar i detta. Vad jag känner till har man inte rätt att hålla folk ute från en hel gård. Förr gick promenadvägarna genom gården och på den tiden som jag hade häst där så var det mycket helgpromenerare som kom igenom där. Nu har de stängt för genompassering till och med för fotgängare och såvitt jag vet är det olagligt? Enligt allemansrätten får du promenera genom någons gård, det enda ställe du ska hålla dig ifrån är deras privata tomt och eftersom den är inhägnad med ett högt järnstaket så lär risken för att folk kommer för nära vara rätt liten.
Sist jag trotsade förbudet och gick en bit in i allén fick jag en utskällning av "grevinnan" för att det minsann var privat mark vi var på...
För oss är det lite grann hemma, vi är faktiskt till viss del uppväxta där jag, syrran och Ju och så när vi vill se stället igen så blir vi portade och utskällda.
Nej, jag tycker inte att det är okey.
Vi gick igenom skogen jag och Turre och kom upp vid sidan av rälsen norr om Stora Wäsby och sen gick vi ned utmed åkern tillbaka mot barockparken. Det var -5 grader och i slutet av promenaden blåste det rätt ordentligt och började snöa också.
När vi kom tillbaka valde jag visst fel väg ut, den visade sig leda upp till Hasselgatan och terasshusen. De var höjden av modernitet på sin tid, kan det ha varit i början av 80-talet?
Nu är de svartnade och solkiga och känns inte särskilt spännande längre.
I alla fall så fick vi se dem på nära håll då vi hamnade mitt emellan dem och fick gå runt för att komma tillbaka till bilen. Turre var väldigt nöjd med promenaden och efter att jag hämtat ett paket på ICA så åkte vi hem och tog det lugnt resten av dagen. Vi hade varit ute i 1 timme och 15 minuter.
Jag tittade på Bones och sorterade foton på kvällen och så ringde G och vi pratade ett bra tag och under tiden ringde A och jag fick ringa upp henne senare. Tanken hade varit att faktiskt laga mat denna dag, men när jag pratat klart med alla var klockan 21.30 och jag tog bara macka och te trots allt.