Jag vet inte, det är nog inbyggt till viss del, men är man kärringen mot strömmen så kanske det inte alltid är så, eller?
Jag känner igen mig i vissa saker men tycker nog att jag kan vara lite väl hård mot mig själv i vissa lägen och i andra så vet jag att jag är bättre än andra för att jag fått det bevisat. Ibland står jag bara och gapar och undrar "hur kan det vara så svårt för vissa?"
Då det gäller bilkörning har jag fått så många spontana, positiva kommentarer att jag är övertygad om att jag är bättre än genomsnittet...
Jag går inte på det där med procentenheterna, kanske beror det på att jag är mattekunnig?
Inte heller räntan skulle jag bli lurad av, men så är jag inte en av de som brukar skicka iväg sina koder till kort och sånt när de får ett mail heller...
Jag går inte heller på det där med att olika egenskaper värderas olika beroende på var de läggs i en mening, jag reagerade direkt på att Kim är självgod och manipulativ...
Kanske är jag olik andra eller så sorterar vi bort olika saker beroende på vilka vi är?
Då det gäller att vara 100% säker på saker så har jag självkritik nog att veta när jag verkligen vet något och när jag tror att jag vet något. Ni kan fråga mitt quizlag, säger jag att jag vet, då vet jag och har aldrig fel. När jag är nästan säker har jag oftast rätt men vet inte helt säkert.
Och de som är lika mig brukar jag mest bli irriterad på och jag vet varför dessutom...
Däremot har jag insett att jag uppskattar att umgås med folk som har samma typ av intelligens som jag själv och ungefär samma nivå, det är ju lättare att bli och göra sig förstådd då.
Ja, jag vet inte, hur är ni själva?
http://www.svd.se/nyheter/idagsidan/psykologi/tankfel-bakom-manga-av-vara-beslut_7880770.svd
Hjärnan sorterar bort verkligheten
PARERA TANKEFEL. Överkonfidens och Ikeaeffekten är några av de tankefel vi gör dagligen. För hjärnan är felen ett sätt att överleva. Men de kan stå oss dyrt. Lär dig parera dem – så kan du bli så bra på att fatta beslut i vardagen som du tror att du är.
Ser du på dig själv som en miljövänlig person? Då går du säkert till återvinningsstationen med dina tomma plastförpackningar. Fast med största säkerhet har det nog också hänt att du har slängt plastförpackningar i hushållssoporna en gång eller två. Och när det gäller dig själv har du förmodligen ett helt gäng med förklaringar: du hade bråttom, det var fullt i plastbehållaren, för en gångs skull orkade du inte. Eller något liknande.
Men när du ser någon annan slänga sina förpackningar i hushållssoporna, vad tänker du om den personen?
Om du är som de flesta andra av oss drar du förmodligen till med förklaringar som att personen inte är miljövänlig, är oansvarig eller kanske rentav dum.
Det betyder att du just har fallit i en vanlig tankefälla som kallas för det fundamentala attributionsfelet: när du själv gör något dumt beror det på situationen, när andra gör något dumt beror det på någon av deras egenskaper.
Om vi skulle ta in verkligheten exakt så som den är skulle hjärnan översvämmas av intryck och det skulle vara svårt att identifiera vad som är meningsfullt. Så hjärnan gör mängder av förenklingar, tar genvägar och drar slutsatser på bristfällig information flera gånger varje dag. På psykologspråk kallas det för kognitiva bias och betyder ungefär tankefel.
– Det finns en lång lista med olika bias som man har hittat starka bevis för, berättar Neda Kerimi, som forskar om beslutsfattande vid psykologiska institutionen, Uppsala universitet.
– Jag tycker att framingeffekten är en av de mest intressanta. Framingeffekten handlar om att vi fattar olika beslut beroende på hur alternativen är presenterade, om vi uppfattar något som en vinst eller förlust.
Hon tar ett exempel:
– Tänk dig att du ska fatta beslut om huruvida du ska genomgå en operation eller inte. Om läkaren säger att det är 20 procents risk att du inte överlever, är det mycket sannolikt att du avstår från operationen.
– Men om läkaren hade sagt att du har 80 procents chans att överleva hade du antagligen genomgått operationen. Läkaren hade egentligen inte ens behövt ge olika sannolikheter. Om han eller hon bara hade sagt att det är 50 procents risk att du inte överlever, och i ett annat fall sagt att det är 50 procents chans att du överlever hade det påverkat ditt beslut.
– I båda fallen har läkaren gett dig exakt samma information, men från olika håll. Att det blir skillnad beror på att vi sätter olika värden på vinster och förluster, vi ogillar risker mer än vad vi gillar vinster.
– Framingeffekten förekommer överallt och används flitigt av marknadsförare och säljare för att påverka våra beslut, säger Neda Kerimi. Den är enkel att använda sig av och kan ha enorma konsekvenser. Jag kommer ihåg att för en tid sedan på t-banan
i Stockholm fanns reklam för sms-lån där räntan angavs i antal kronor, till exempel 3 000 i lån men bara typ 500 i ”avgift”.
Neda Kerimi menar att vad de flesta av oss inte tänker på, är att 500 är nästan 17 procent av 3 000, vilket är betydligt högre än vanliga räntesatser. Läsaren manipuleras genom att räntan presenteras i antal kronor – och 500 kanske inte känns som så mycket.
– Just siffror är tacksamma att använda för att ”frama” information. Och man har sett tydliga kopplingar till numerisitet, det vill säga hur mattekunnig man är och hur lätt man faller för framingeffekter.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar