Ser du på dig själv som en miljövänlig person? Då går du säkert till återvinningsstationen med dina tomma plastförpackningar. Fast med största säkerhet har det nog också hänt att du har slängt plastförpackningar i hushålls­soporna en gång eller två. Och när det gäller dig själv har du förmodligen ett helt gäng med förklaringar: du hade bråttom, det var fullt i plastbehållaren, för en gångs skull orkade du inte. Eller något liknande.
Men när du ser någon annan slänga sina förpackningar i hushållssoporna, vad tänker du om den personen?
Om du är som de flesta andra av oss drar du förmodligen till med förklaringar som att personen inte är miljövänlig, är oansvarig eller kanske rentav dum.
Det betyder att du just har fallit i en vanlig tankefälla som kallas för det fundamentala attributionsfelet: när du själv gör något dumt beror det på situationen, när andra gör något dumt beror det på någon av deras egenskaper.
Om vi skulle ta in verkligheten exakt så som den är skulle hjärnan översvämmas av intryck och det skulle vara svårt att identifiera vad som är meningsfullt. Så hjärnan gör mängder av förenklingar, tar genvägar och drar slutsatser på bristfällig information flera gånger varje dag. På psykologspråk kallas det för kognitiva bias och betyder ungefär tankefel.
– Det finns en lång lista med olika bias som man har hittat starka bevis för, berättar Neda Kerimi, som forskar om beslutsfattande vid psykologiska institutionen, Uppsala universitet.
– Jag tycker att framingeffekten är en av de mest intressanta. Framingeffekten handlar om att vi fattar olika beslut beroende på hur alternativen är presenterade, om vi uppfattar något som en vinst eller förlust.
Hon tar ett exempel:
– Tänk dig att du ska fatta beslut om huruvida du ska genomgå en operation eller inte. Om läkaren säger att det är 20 procents risk att du inte överlever, är det mycket sannolikt att du avstår från operationen.
– Men om läkaren hade sagt att du har 80 procents chans att överleva hade du antagligen genomgått operationen. Läkaren hade egentligen inte ens behövt ge olika sannolikheter. Om han eller hon bara hade sagt att det är 50 procents risk att du inte överlever, och i ett annat fall sagt att det är 50 procents chans att du överlever hade det påverkat ditt beslut.
– I båda fallen har läkaren gett dig exakt samma information, men från olika håll. Att det blir skillnad beror på att vi sätter olika värden på vinster och förluster, vi ogillar risker mer än vad vi gillar vinster.
– Framingeffekten förekommer överallt och används flitigt av marknadsförare och säljare för att påverka våra beslut, säger Neda Kerimi. Den är enkel att använda sig av och kan ha enorma konsekvenser. Jag kommer ihåg att för en tid sedan på t-banan
i Stockholm fanns reklam för sms-lån där räntan angavs i antal kronor, till exempel 3 000 i lån men bara typ 500 i ”avgift”.
Neda Kerimi menar att vad de flesta av oss inte tänker på, är att 500 är nästan 17 procent av 3 000, vilket är betydligt högre än van­liga räntesatser. Läsaren manipuleras genom att räntan presenteras i antal kronor – och 500 kanske inte känns som så mycket.
– Just siffror är tacksamma att använda för att ”frama” information. Och man har sett tydliga kopplingar till numerisitet, det vill säga hur mattekunnig man är och hur lätt man faller för framingeffekter.

Här är de vanligaste tankefelen

Min Billybokhylla är finare än din.
Ikeaeffekten: Är din Billybokhylla lite bättre än grannens? Dina barn lite sötare än andra? Din rapport lite bättre skriven än din kollegas? Förmodligen inte. Men vi tror det. Människor har en irrationell tendens att gilla saker som vi själva har varit med och tillverkat lite mer än andra saker. När vi har ansträngt oss för att skapa något, blir vi automatiskt lite mer nöjda med resultatet och ser på det med skönmålande, förälskade ögon. Det kallas för Ikeaeffekten för att man först upptäckte fenomenet i samband med just Ikeamöbler.
Haloeffekten/horneffekten: Kim är intelligent, snygg, rolig, självgod och manipulativ. Robin är självgod, manipulativ, snygg, intelligent och rolig. Vem skulle du helst vilja dejta?
Om du valde Kim gör du som de flesta andra – men om du tittar igen så ser du att egenskaperna för både Kim och Robin är identiska. Haloeffekten gör att det som presenteras först präglar vår uppfattning om personen. Medan Kim tolkas som en hyvens person med vissa svagheter, uppfattas Robin som en självgod rackare som dessutom är smart. Halo betyder gloria på engelska och syftar på att ett positivt intryck i stor utsträckning färgar hela bilden av den personen.
Horneffekten innebär att ett inledande dåligt attribut sätter hela personen i dålig dager. Tänk en person som har en ful tröja eller säger något märkligt första gången ni träffas. Vill du träffa den personen igen? Troligen inte. Trots att varken tröjan eller det sociala misstaget säger särskilt mycket om personens svagheter eller styrkor.
Överkonfidens: Minns du exakt vad som hände i går? Vet du bäst hur saker ska göras? Eller vet just du hur saker och ting förhåller sig – egentligen? Tror du att du oftast fattar rätt beslut? Grattis, du har just drabbats av tankefelet överkonfidens, precis som de flesta andra av oss. Överkonfidens är en övertro på vår egen förmåga som är mycket vanlig – och omedveten. Det finns experiment som visar att när vi tror att vi har 100 procent rätt, så har vi i genomsnitt 20 procent fel. En klassisk studie på amerikanska bilförare visade att 93 procent av dem anser att de är bättre bilförare än genomsnittet – vilket ju blir en omöjlig ekvation.
Lik-mig-effekten: Handen på hjärtat, vore inte världen en bättre plats om fler vore som du? Du är inte ensam om att tro det, för de flesta av oss gillar – utan att tänka på det – personer som är lika oss på något sätt. Det är lättare att börja prata med och tycka om någon när man upptäcker att man har något gemensamt: en kompis, ett intresse, ett drömresmål. Det kan låta oskyldigt, och som ett bra sätt att samla människor vi tycker om runtomkring oss, men är en riktigt tuff bromskloss i jobbsammanhang.
När ledningsgruppen rekryterar en arbetssökande, som är en man från samma samhällsklass, med samma intressen och samma klädstil som resten av ledningsgruppens golfspelande män (som alla heter Lars), glömmer de bort att det har föga med personens kompetens att göra. Istället luras de av att hjärnan spontant signalerar gillande när någon är lik oss själva.