Jag parkerade i parkeringshuset på Arlanda och det tog inte så lång tid för mig att komma igenom säkerhetskontrollen.
Det var väldigt länge sedan jag flög inrikes sist, det var nog när jag flög ned till Falkenberg för att köpa min förra bil, innan dess vet jag inte när det var senast. Inte ens en legitimation ber de att få se, det känns konstigt när man är van vid de rigorösa kontroller som görs när man flyger utomlands.
Innan jag gick till gaten där Z väntade så köpte jag frukost i cafét. En stor mugg kaffe med laktosfri mjölk, en croissant och en macka, mackan ville jag inte ha, men jag tänkte att Z kanske ville ha den och det blev inte billigare utan den än med.
Jag hällde i mig kaffet och åt croissanten men varken jag eller Z ville ha mackan så jag lade ned den i väskan så länge.
När vi väl kom ombord visade det sig att vi lyckats ta den enda flight där SAS bjöd på något annat än kaffe och te...
Alltså blev vi serverade en hel frukostbricka, jag kan inte minnas när jag fick nåt sånt på en SAS-flight senast.
Det tog något mindre än en timme att komma till Östersund och när vi landade stod en förbokad taxi och väntade på oss, det hade vår resebyrå fixat.
Vi blev körda från Frösön in till stan och vi gick raka vägen in på McDonalds och tog en kaffe och värmde oss lite. Vi hade fyra flyghjälmar i sina lådor, packade i en enorm väska så av bekvämlighets skäl blev vi sittande på McDonalds ett bra tag medan vi svarade på lite mail och sånt från telefonerna.
Slutligen ledsnade vi på att bara sitta där och tog en promenad på stan, Z fick bära den stora väskan men jag bar hans stora mapp i min väska.
Vi gick och tittade lite på Naturkompaniet och man blir ju sugen på att handla en massa, men egentligen vill jag hellre ta mig ut i skogen så minimalistiskt som möjligt. Nog är det mer tilltalande att gå ut med bara kläder, lite mat och en kniv, än en massa "high tech" vildmarksgrejer?
I sommar kanske jag tar en långpromenad och sover ute en natt eller två, med Turre som sällskap vore det rätt mysigt tycker jag. Det gäller bara att det inte är eldningsförbud, då lär jag frysa ihjäl.
Jag gick till apoteket för att ta ut lite Levaxin, jag hade glömt att ta mina tabletter på morgonen och då blir jag en zombie någon gång mitt på dagen och eftersom vi skulle på flera möten så ville jag ju inte att det skulle hända.
Innan vi gav oss iväg till vårt första möte gick vi och åt lunch på en Kinarestaurang. Maten var god och servicen trevlig, tyvärr var det någon gäst som drällt soja på sidan av bordet så när jag kom åt med min vita t-shirt så blev den helt brun och fläckig...
Resten av dagen var jag tvungen att ha fleecetröjan stängd, ser ju inte så charmigt ut med skitig tröja när man ska på möte.
På vägen till taxin stannade vi och handlade lite viltkorv och renhjärta på Ost och Vilt vid torget och sen åkte vi lite tidigt till vårt första möte för dagen.
Vi snackade lite med teknikerna i hangaren och det var väldigt avslappnat. Sen tog vi en promenad över snöhögarna till deras granne, de som vi egentligen åkt ända till Östersund för att träffa och sen mätte vi huvuden och testade hjälmstorlekar i nästan 3 timmar i sträck.
Det var nio personer som skulle prova ut en passande hjälm och som tur var så var det trevligt folk.
De har ett tufft jobb men de verkar trivas väldigt bra och när de inte har utryckning så har de trevlig utsikt och sällskap av varandra. Storsjön ligger precis bredvid deras gårdsplan, nu snackar vi precis bredvid alltså, de har till och med en egen brygga.
De sa det när jag påpekade att det måste vara jobbigt att jobba i sån miljö, att jo det var det ju, men någon måste ju göra det och sen flinade de åt mig.
De flyger ju helikopterambulansen och jag frågade om det var ett stressigt jobb och de sa de att det faktiskt inte var. De kan ju inte jobba fortare än de gör, så de behöver aldrig stressa, de tar itu med det som finns framför dem.
Lagom tills vi mätt klart de som var i tjänst så blev det faktiskt utryckning och vi såg dem genom fönstret när de stack iväg, det gick på bara några minuter.
När vi var klara tog vi en taxi till flygplatsen och sen pratade jag i telefon med bonusbrorsan ett bra tag. Jag och Z tog en hamburgare på flygcafét och den var riktigt bra faktiskt och sen blev det slutligen dags att flyga hem.
Vi hamnade två rader från en bebis som vägrade att sluta skrika och jag vet att sånt kan vara jättesvårt, men föräldrarna försökte inte ens att gå lite fram och tillbaka, de bara satt med henne i knät och gjorde ingenting och då blir jag sur. Ni vet hur en del människor blir sura när de inte får man? Jag blir sur när jag inte får sova och nu hade jag ju en chans att sova nån timme innan vi var hemma men nej, föräldrar som inte ens anstränger sig att få tyst på sitt barn, de borde inte resa bland andra människor.
Ibland kan man höra att bebisen har ont i öronen av tryckändringen eller så, men den här vara bara jättearg för att det var tråkigt att sitta still. Troligtvis hade det varit lätt avhjälpt om de gått lite med henne.
De flesta föräldrar som åker långt med sina barn (USA och Thailand tex.) vet precis hur man håller barnen lugn och glada och stör sina medpassagerare så lite som möjligt.
Nåja, en sak fanns att glädja sig åt i alla fall, jag reflekterade plötsligt över hur mycket jag har över på bältet nu för tiden!
Förr var jag glad om jag kunde tvinga ihop spännet, nu har jag nästan en halvmeter till godo.
Jag hade hämtat Turre och var hemma ungefär vid 21.20 och innan jag kommit genom dörren ringde G och undrade om jag skulle följa med på kryssning nästa dag. Jag hade inget planerat men var så trött att jag inte ens orkade tänka tanken just då och bad att få svara nästa dag.
Sen ramlade jag i säng rätt tidigt för att vara jag, men först tog jag en tunnbrödsmacka med getost. Tunnbrödet från Jämtland är så mycket godare än det i Stockholm!
Visste ni förresten att kvinnorna i Östersund är Orangea?
Vet inte om det beror på dålig "spray tan", ljuset eller fel foundation, men snyggt är det inte...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar