fredag 21 oktober 2011

Oj vad jag har mycket pengar!

På torsdagen var det åter dags att behandlas av naprapaten och det var ju tur det eftersom nacken plötsligt pajat helt efter förra behandlingen. Nu blev det bättre och jag kände mig redo att gå till gymmet igen, men ändå lite rädd att jag skulle göra nåt så att nacken skulle hoppa tillbaka fel igen. Efter jobbet åkte jag direkt in mot stan och grekiskan och ringde upp G som jag missat ett samtal från tidigare. han undrade om jag skulle med på en kortresa till Italien i slutet av November, en rekogniseringsresa som de ska göra och eftersom flygbiljetten kostar 260:- med Ryanair så sa jag att han skulle köpa en biljett till mig så får jag ta det som riskkapital om det är så att jag inte kan åka. Jag kom 5 minuter sent till grekiskan och var tvungen att gå 15 minuter tidigare för att hinna till gympasset. Jag var på plats i tid för en gångs skull och sen var det dags för Fight Circuit, en cirkelträning utvecklad för kampsporter. Jag var lite nervös innan och jag verkade inte vara den enda och jag kan säga att det hade jag rätt att vara. Efter uppvärmingen var jag nästan slut och sen började helvetet! Övningar som till viss del är helt omöjliga för mig att utföra och andra som jag blir fullständigt utmattad av. Det känns som om man behöver vara ganska vältränad för att ens vara med på det där. Det blir nog inga fler gånger. Det är inte så kul när man inte klarar att ge järnet hela passet. Efter passet gick jag 16 minuter på bandet varav 2 minuter löpning, det blev drygt 1,5 km.
På vägen hem fick jag veta av Ju att gudsonens fina, råtta Gandhi dött under dagen, jättetrist tycker jag och synd om A.
Inte en enda svamp rensade jag under kvällen trots att jag borde ha gjort det, men jag tvättade i alla fall och jag var så trött att jag gick och lade mig i rimlig tid efter att ha lagt nya svampar i torken och ny tvätt i maskinen.
Precis innan jag gick och lade mig kollade jag igenom mina utländska mynt för att se om jag hade några dollar sen sist och man samlar visst på sig mynt från lite här och där. Jag brukar ändå försöka ta slut på mynten och ibland ge bort de sista, ändå var det lite av varje i påsen.

onsdag 19 oktober 2011

En 10-års försenad näsa

På tisdagskvällen hade Turre haft ned en av mina favoritkrukor och jag hörde att den gick sönder, men så här illa var det...
Det blir alltså till att slänga den.
Jag hade försovit mig på onsdagen, jag tycks vara hösttrött eller nåt, jag har väldigt svårt att komma ur sängen på morgonen.


På jobbet gick allt i hög fart men sen var det slutligen dags att gå hem. Jag sov middag i nästan två timmar och sov som en stock. Sen åkte jag faktiskt bil till pyssel den här gången, det är ju lite svårt att springa och gå med en stor korg svamp i näven och tanken var ju att jag skulle rensa svamp, jag har ju inte särskilt många dagar på mig innan jag åker till USA. Vi var 9 personer på pyssel den här gången och M hade vi inte sett på länge så det var kul att hon kom och kusinen S var med för första gången och tycktes trivas bra i gänget efter att hon lärt känna dem lite. Mamma hitttade en blinkande "julnäsa" som hon köpt när barnen var små och som hon glömt ta fram, men L var rätt road av den fortfarande och det var förresten vi också så det gjorde ju inget att hon hållit på den så länge.

Vi blev kvar längre än vanligt eftersom vi glömde bort tiden, till och med svägerskan E var kvar till 22.30 eller nåt sånt och hon går ofta tidigt. När jag och M skulle gå bestämde vi oss för att ta en promenad runt kvarteret så vi hängde på både oss och Turre en massa reflexer och sen gick vi runt kvarteret. Kvarteret är väldigt litet så det hade nog varit vettigare att gå en längre promenad för när vi kom tillbaka till bilarna blev det istället så att vi stod och snackade skit där tills klockan var 12... hoppsan. Jag lade svamp i torken innan jag gick och lade mig.

Vad är det för speciellt med en lergryta?

På tisdagen vaknade jag med migrän för första gången på många månader. Jag blev väldigt förvånad för när naprapat M jobbat med min nacke brukar det snarare ta bort hotet från migränen men nu tycktes den ha triggats, vad hade gått snett? Nacken tycktes ha gått snett... den kotan han knäckt tillbaka dit den ska, verkad ha hoppat tillbaka direkt. Normalt tar det flera veckor innan den hamnar fel igen. Jag tog mig slutligen upp ur sängen men var tvungen att äta en frukost i lugn och ro innan jag åkte till jobbet. Inget bröd fanns det hemma så jag rörde ihop ett par scones och drack ett stort glas te till det, sen kom jag äntligen iväg till jobbet. Det blev en kort arbetsdag för mig alltså och under tiden hade jag svårt att avgära om jag skulle kunna gå på spinningpasset på kvällen, migränen kom och gick så att jag ena minuten trodde att det går nog, nästa minut var jag övertygad om att det aldrig skulle gå. Slutligen var det dags att åka hem i alla fall så jag åkte hem och i en flygande fläng diskade jag lergrytan som stått i blöt och sen slängde jag i bulgur, squash, morötter, vitlöksklyftor, lök, vin, salt, peppar, juice från citron och lime, färsk timjan och lite margarin. Sen slängde jag in lergrytan i kall ugn och hystade iväg till gymmet och spinningen. Ännu en gång kom jag så sent att jag var tvungen att gå till receptionen för att få min biljett och jag var tvungen att lägga mina grejer i salen. Med facit i hand var det kanske inte så smart att köra spining med en paj nacke, man sitter ju framåtlutad över cykeln och sen tittar man upp på instruktören, det vill säga, det anstränger nacken och stopper blodflödet genom den rätt effektivt också. Det svartnade för ögonen ibland men då satte jag mig upprätt en stund och sen körde jag på igen, på det stora hela jobbade jag på bra. Instruktören gillar nog mig tror jag, jag tror att hon tycker att hon får ett gensvar från mig och tar gärna sikte på mig. Efter passet gcik jag inte på bandet den här gången, nu var det ju bråttom hem. Grytan som stått i ugnen runt 2 timmar nu, skulle egentligen stått i runt 1½, men jag tänkte att det ju knappast var någon större risk att det skulle bli bränt.
Mamma och pappa skulle komma och äta med mig och de blev lite sena eftersom de väntade på en hantverkare som inte kom, men sen dök de upp och vi högg in. Jag kan väl inte med gott samvete säga att det var jättegott, men det var ätbart. Jag tyckte inte att det var något speciellt alls och ingen av oss är spceiellt förtjust i bulgur heller men jag hade tänk att jag skulle prova. Vinet, citronen och timjan hade inte satt någon som helst smak på kycklingen eller resten heller, lite av en besvikelse tycker jag nog. Mamma och pappa tyckte att det var okey däremot och vi hade trevligt. Sen när vi drack kaffe rensade jag det sista av kycklingen till matlåda och Judas friade till förs mamma och sen hängde både han och Turre hos pappa.
När de åkte hem till sin hund satte jag återigen igång med svamprensingen och satte ny svamp på torkning. Jag tvättade två maskiner tvätt också och hängde upp den, sen tittade jag på House säsong 6 som jag just fått med posten medan jag rensade och rensade....

Vad gör man med squash?

På måndagen var jag hos naprapaten eftersom min nacke hade gjort ont ett tag och nu började leda till huvudvärk som troligtvis skulle sluta med migrän. Han knäckte nacken och allt och det kände smycket bättre. Efter jobbet stod D och väntade på mig hemma, jag har inte sett honom på 2 år, det är Irländaren som bodde hos mig ett tag för drygt 2 år sedan. Det var kul att se honom men det som jag trodde var ett vänskapligt besök visade sig snarare vara ett säljbesök, han ville få i uppdrag att måla om mitt hus men för det första har jag inga pengar till det nu och dessutom kändes det som om det han erbjöd var ett överpris. Då ville han städa taket åt mig men det var ett definitivt överpris så det får vara.
Jag plockade in squashen som jag odlat själv, det är väl det enda jag lyckats med i år känns det som, men de är faktiskt jättefina!
Jag hann sova middag någon halvtimme på eftermiddagen och sen var det dags för quiz. På vägen in till stan insåg jag att jag glömt att äta middag och väl på plats var jag tvungen att beställa mat, det blev en halv grillad kyckling med pommes. L och L åt upp mina rester och B smakade lite också.

Quizzet gick rätt bra även om det inte riktigt kändes så men vi lyckades resonera oss fram till vad Prince heter på riktigt, jag menar, vad är sannolikheten att du lyckas komma på att han heter Prince Rogers Nelson? Det måste ha suttit i bakhuvudet någonstans men vi brainstormade olika engelska namn tills vi landade på dem.

Vi fick ihop 45 poäng men inte heller denna gång räckte dessa helt okey poäng till någon placering... Nu var det länge sedan vi blev placerade, vi får nog rycka upp oss. Men det känns inte som om vi blivit sämre, det känns snarare som om vi blivit bättre, men de andra har blivit ännu bättre.

När jag kom hem rensade jag svamp ett tag och tittade på Die Hard 4.0 under tiden. Ibland blir jag förvånad över Turre, han är rädd för smällare och fyrverkerier, men medan jag tittar på nåt så våldsamt som Die Hard och det smäller och exploderar hela tiden, då ligger han och sover och drömmer bredvid mig i soffan och jag har faktiskt ljudet på ganska högt.

måndag 17 oktober 2011

Om jag hittar mer svamp börjar jag gråta!

På söndagen gick jag upp 8.45 vilket är grymt tidigt för mig på en helgdag, sen packade jag korven, brödet och ketchupen i ryggsäcken och tog korgen på armen och så åkte jag och Turre och hämtade systerdottern L. Jag var helt övertygad om att hon inte skulle ha ätit frukost och planen var att köpa ett par toast på McDonalds innan vi åkte vidare, men kan ni tro, hon hade gått upp i god tid och faktiskt ätit en ordentlig frukost för en gångs skull.
Vi åkte och köpte toast till mig i alla fall och sen åkte vi för att hämta Ju och sönderna i Hägersten. Vi hade bestämt att vi skulle ta min bil trots att den var mindre för att det var lättast med Turre och så, vi visste att det skulle bli trångt men det skulle nog ordna sig.
Det var hög stämning i bilen på väg till torpet och något gnäll över trängseln var det inte. Någon timme efter att vi åkt från Hägersten så var vi framme i skogarna utanför Flen och strax senare var vi på väg ut i skogen. Det tog inte alls lång tid innan vi hittade de första svamparna och en timme senare var alla korgarna rågade så pass att det började ramla ut svamp när vi gick och vi bestämde oss för att ordna nya korgar eller nåt och komma tillbaka senare.

Det var vackert väder och glatt humör och det är så trevligt att vara med det här gänget i skogen, alla är helt förundrade över allt det vackra man råkar på, läskiga, turkosa svampar, spindelnät och allt annat fint och alla tar hellre en omväg runt de okända svamparna än att trampa ned dem. Det är härligt att vara i skogen med folk som har respekt för naturen!
Turre skötte sig ändå bättre än vanligt eftersom han ju inte blev uttråkad någon gång, han hade ju fullt jobb att hålla reda på alla. Om vi undrade var L och A var så behövde vi bara titta på Turre, hans nos pekade alltid ditåt där de var.
A fotade också svampar han hittade i skogen och kollade upp några på internet när han blev extra intresserad.

När vi kom tillbaka till torpet letade vi upp hinkar och grejer att plcoka i och jag stoppade en Icakasse i fickan för säkerhets skull. Man ska ju inte plocka svamp i platsbehållare men vad gör man när man har slut på korgar? Vi åkte iväg en bit och fick tråckla oss förbi några jägare som hade parkerat mitt i vägen och stod där med hundar och allt utan att vilja flytta sig, de hade tänt en brasa nästan mitt i vägen också och jag och L tittade på den bedrövliga brasan gjord på medtagen ved och fick ett föraktfullt flin i ansiktet. De berättade i alla fall var de skulle hålla till och vi åkte vidare en bit till och gick sedan upp i skogen igen. Ju's brorsa hade hittat en jäkla massa gula kantareller där tidigare, men nu var de slut och trattisarna var söndertorkade där i sluttningen så vi åkte vidare och letade efter en glänta att grilla i. När vi väl hittade en som inte låg i skugga hade vi precis burit ut alla saker dit och ungarna hade börjat samla ved och allt, då kommer Ju på att vi glömt ta med vatten till kaffet... Det var bara att bära tillbaka allt och efter att ha hämtat vatten i Magsjön och sen letat en stund till efter en ny glänta, så bestämde vi oss för att grilla på torpets parkering istället. Det var ingen risk att det skulle börja brinna någonstans, det var relativt lä där och parkeringen låg helt i sol.
Det tog oss bara några minuter att tända brasan, jag fixade själva grunden med hjälp av Ju som fixade lite vindskydd så att mina tändstickor inte bara blåstes ut. L visade killarna vad för typ av kvistar och ved vi behövde. Det var snart en fin varm brasa där och vi grillade korv, sojakorv och A grillade lite taggsvamp som han hittat. Sen kokade vi vatten till kaffe och tog en fika. Lagom tills vi var klara med vår fika så var elden så gott som utbrunnen och vi spred ut den ordentligt och sen hällde vi vatten på de få resterande kolbitarna. Det kändes så nostalgiskt att grilla så där ute, jag har inte gjort det sedan systerbarnen var små och vi var i Jämtland på vintern ett år.

Sen ställde jag åter upp mina svampsoldater, den här gången iförda sina hinkmössor och sen marcherade vi upp till skogen där vi slutat och fortsatte plocka. Till slut var vi förundrade, så mycket svamp hade då ingen av oss sett tidigare och efter två timmars idelt plcokade satte sig Ju och L i mossan, helt gråtfärdiga av trötthet och ville bara hem, men det var ju en massa svamp kvar... Slutligen var alla hinkar rågade igen och L hade börjat plocka i kassen, sen tog vi sikte på vägen som var c:a 25 meter bort och lovade varandra att inte titta ned och så "sprang" vi ut ur skogen. Sen kunde vi inte sluta skaka på huvudena och säga, "Fan vad sjukt", "Det här är ju fan inte sant" och såna intelligenta anmärkningar. När vi kom tillbaka till torpet försökte vi läsa frågan: "-Hur får man hem 5 personer, 1 hund och 100 liter svamp i en Ford Focus Halvkombi? Lösningen visade sig vara IKEA-kasse. Vi hällde nästan all Ju och grabbarnas svamp i en Ikea-kasse och då var den full med c:a 5 centimeter till kanten, vet ni hur jävla stora de där kassarna är? Sen hade de bara en ganska liten korg utöver det. Själv hade jag min stora korg, en murarhink och en halvfull skurhink, L hade en Icakasse med runt 12 liter i...


L och An fick sätta sig i bilen medan lillebror placerade Ikeakassen över deras ben, sen satte han sig i baksätet med dem och jag ställde min stora korg i hans knä. Bak med Turre stod skurhinken och den lilla korgen och Ju hade murarhinken vid fötterna.


Vi kom hem till Stockholm lagom tills det började bli mörkt och efter att ha lämnat av Ju och barnen åkte jag och L hemåt. Jag var hemma vid strax efter 19 och var tvungen att äta så jag åt edamame och sen rensade jag svamp medan jag tittade på Robocop med Turre i djup sömn bredvid mig i soffan.




Sen invigde jag den nya svamptorken med en omgång av svampen jag rensat, men det får inte plats mycket i taget i den där, eller är det jag som har en jävla massa svamp?

Jag bjuder så lagar du, okey?

På lördagen tog jag sovmorgon och gick upp runt 22, sen åt jag frukost i lugn och ro och packade bilen med tomflaskor och PC-högtalarna som jag gett dödsstöten strax innan medan jag dammsög. De åkte helt enkelt i backen en gång för mycket och nu var de döda. Tanken var att jag skulle kasta detta på Sörabs sopstation men den hade hunnit stända en halvtimme tidigare. Att jag aldrig lyckas lära mig öppettiderna utantill?
Sen åkte jag till Barkarby där jag först gick in på Elgiganten, där plockade jag på mig hörlurar, våg med stjärnmönster, batterier, PC-högtalare och en ålla det vill säga en frukt- och svamptork. Tanken var ju att det skulle plockas en massa svamp på söndagen och nu jäklar skulle inget gå till spillo. Jag fick vänta en stund på hjälp eftersom det inte fanns några ållor på hyllan och det visade sig att demoexet var den sista och jag fick köpa den för 495:- istället för 595:-, ingen större skillnad men något i alla fall. Sen åkte jag vidare till IKEA där jag köpte en liten stekpanna, glasburkar till kaffe och svamp, en lergryta och lite annat smått och gott. Jag lyckades däremot inte hitta skohornet jag var där för att köpa...
Sen åkte jag äntligen hemåt och på vägen stannade jag på Ica eftersom jag och Ju hade bestämt att vi skulle grillar korv på söndagens svampexpedition.
Medan jag var där fick jag ett sms av Quiz-L att hon var på väg och trots att jag stressade fick hon vänta på verandan ett tag. Men vi hade ju inte bestämt någon tid, bara att vi skulle ses på eftermiddagen eftersom jag skulle bjuda på middag. Men när jag väl kom hem var jag så uppe i varv att jag istället för att laga mat började fylla mina nya burkar med svamp, kaffe och socker och sen fixa och dona med det andra jag handlat. Då tog L saken i egna händer och började laga maten. Medan hon höll på kom jag på att jag ju tänkt att vi skulle äta sikromsmacka före maten. Jag är lite snål med mina delikatesser men L får gärna smaka eftersom hon uppskattar dem ordentligt. Vi åt alltså rommacka först och hon fick äta upp 1/3 av min eftersom jag inte fick plats med hela stora mackan. Sen fick vi ta en ätpaus och började titta på 90-tals versionen av De tre musketörerna eftersom hon aldrig sett den tidigare. Sen fixade L klart middagen och så åt vi kokt, hemodlad potatis, utskuren biff och en ruskigt god trattkantarellsås. L hade aldrig gjort sån sås tidigare men jäklar vad den blev god!


Senare på kvällen när L blev sötsugen tvingade jag henne att ta en smoothie istället för godis, men hon tog godis också. Hon gillar inte smoothies men tyckte att den var helt okey.
När vi tittat klart på filmen som trots att den bara var 1½ timme lång tog oss minst 3 timmar att se, så visade vi varandra videos och musik på youtube.

Sen skulle ju L tävla nästa dag och jag skulle upp tidigt för att plocka svamp så vi gjorde en relativt tidig kväll och innan jag gick och lade mig packade jag ihop kamera och ryggsäck med kniv, kaffemugg, mjölkflaska, tändstickor, kaffe och sånt.

Känner ni till Siobhan?

På fredagen åkte jag förbi konditoriet för att köpa en frukost-/lunchmacka och fick än en gång reda på att inte alla mackor är dagsfärska... Det är väl ändå därför man gör sig besväret att åka till ett konditori och dessutom betalar extra mycket för mackan, för att man tror att den ska vara pinfärsk?
Jag åkte i alla fall vidare till jobbet en äggmacka rikare och jobbdagen gick jättefort och sen var det dags att gå hem. Jag var som vanligt helt slut på fredagseftermiddagen och skulle sova en stund men eftersom jag inte hade några som helst tider att passa för en gångs skull så bestämde jag mig för att inte ställa någon klocka. Det slutade med att jag sov som en stock i 3 timmar!
Sen hade jag en rätt lugn hemmakväll och tittade på The Bounty Hunter och åt en god sikromsmacka till sen lunch och tinade kallrökt lax och stuvade potatis till middag.



Vet ni förresten vem Siobhan Fallon Hogan är? Nej, det visste inte jag heller, inte till namnet. Men hon är en av mina favoritskådespelare, hon gör bara biroller såvitt jag vet, men vilka rolltolkningar! Hon är bland annat med i Men in Black, Kärlek vid Andra Ögonkastet och The Bounty Hunter och hon är så jäkla skön! Hon får alltid spela så tjurig, negativ och krass och jag älskar henne! Hon gör det så fantastiskt bra!

fredag 14 oktober 2011

Hur lång kan en dag bli?

Jag var så fruktansvärt trött när jag motvilligt släpade mig upp ur kojen strax före 9 på torsdagsmorgonen. Sjösjukan hade mattat ut mig fullständigt. När jag strax senare knackade på C's hytt öppnade hon direkt, fullt påklädd och klar och sa en massa saker som jag inte riktigt hängde med på först. När jag sedan rett ut vad hon sagt insåg jag att vi var uppe 1 timme för tidigt! Jag hade inte ens tittat på mitt armbandsur utan använt telefonen som klocka och jag hade ju ställt in den på flygplansläge för att den inte skulle dra ur hela batteriet. Hur kunde den då veta att jag bytt tidszon? Våra telefoner hade i alla fall lurat oss båda vilket ju var bra, då hade vi i alla fall sällskap i vår förtvivlan. Vi tog oss ned till frukostbuffén som var superfräsch och åt frukost med vårt sällskap från kvällen innan.
Tydligen har jag nåt sorts proteinunderskott eller nåt för jag levde i stort sett på proteiner hela resan. croissanten åt jag knappt halva...
Klockan 10 efter en trevlig frukost var det meningen att vi skulle få se motorrummet och de olika typerna av hytter, men då hade vi lämnat Mariehamn igen och det gungade så pass att jag var tvungen att gå och lägga mig igen. Vid 11 lyckades jag ta mig upp igen och gick till baren för att titta på Tony Irvings dansskola. Det var rätt kul och det var framförallt en liten kille på 10-12 år var riktigt duktig, mycket duktigare än de flesta vuxna som var med.
Efter att ha adderat en bild på mig och Tony till min fotosamling gick jag till taxfreen och handlade. Det blev en massa "julgodis" och choklad till mina engelska kompisar som jag ska träffa i USA och så den nya Bailey'sen, Biscotti, underlig men god smak var det, vi fick prova kvällen innan. Jag köpte tjärtabletter till kollegan A också och present till J som jag skulle till på kvällen. Jag köpte sikrom och rökt ost också. Jag pratade med syrran på telefon men hon visste inte säkert vilken parfym hon ville ha, så jag får köpa den när jag åker till USA istället.

När jag var inne på taxfreen hittade C mig och när jag lämnat mina varor i hytten mötte vi upp resten av vårt lilla gäng i baren före lunch. Sen var det dags för en MYCKET fin lunchbuffé! Jag har ätit smörgåsbord och julbord på en massa olika restauranger och däribland Grand Hotel, men jag kan säga att de två gånger jag provat Vikinglines buffé (med 10-års mellanrum) har den varit bättre, fräschare och godare än någon av de andra. Rekommenderas varmt!
Efter lunchen samlades vi igen för utvärdering och frågor och själv var jag imponerad av hela grejen. Säljarna var proffsiga utan att vara stela eller översälja och allt var fint arrangerat. Vi hade dessutom inga kännetecken så resten av personalen på båten hade inte en chans att veta att vi var visningsresenärer och ändå blev vi så trevlig bemötta överallt vi gick!

Efter uppsamlingen fick jag en chans att se hytterna trots allt och två av de andra tjejerna hängde också på. Sviterna är inte tokiga alls, särskilt inte redarhytten. Jag skulle nästan kunna tänka mig att hyra den 24 timmar bara för att slappna av. Jag skulle ta mitt täcke och kura ihop mig i fönsternischen och där skulle jag ligga och titta ut över skärgården och bara vara. Visst kostar det, men det känns som om det vore värt det om man hade pengarna, drygt 3000:- på en vardag, mer på en helg.
Sen satte vi oss bara en liten stund och så var det dags att kliva iland.
Den här skylten hittade vi på en hyttdörr när vi sprang i korridorerna på väg till sviterna...

Jag och C tog min bil och åkte mot Åhléns, där parkerade vi i ett parkeringshus mitt emot och så gick vi in på Macho Tacos och tog en varsin tub. Det var rätt gott faktiskt.
Sen gick C till tåget och jag hämtade bilen och åkte till grekiskan. Min sjösjuka kom och gick fortfarande och värst blev den inne på Medborgarskolan, då kändes det som om hela byggnaden gungade. När jag äntligen fick gå därifrån kändes det bättre så fort jag kom ut, men när jag gick genom korridoren studsade jag nästan mellan väggarna igen.




Jag åkte direkt till Handen och min grekiska bror, hans yngsta dotter, mellanbarnet fyllde 19 år. Det är väldigt trevligt att komma hem till dem, för det första är de snälla och trevliga mot varandra, de har fina vänner och de blir så glada när jag kommer dit, kan det bli bättre? I sånt fall att man får en massa god mat och hembakade muffins eller så som det är så modernt att säga det nu, cup cakes (varför anses det coolare att säga det på engelska?).
Födelsedagsbarnet och hennes fina syskon ställde upp på en syskonbild åt mig, de är så fina mina "brorsbarn" och så himla goa mot varandra.

Vilket år som helst får vi kanske ihop oss till middag hemma hos mig, det har vi pratat om i drygt 1 år nu...


Jag tog mig hemåt slutligen och lämpade av P och N på vägen och så hämtade jag Turre som blev både förvånad och glad att se mig. Han hade ju sett mig packa stora väskan, vad han inte visste var att det var för att jag var för lat för att gå ut i förrådet med ficklampa för att hämta den mindre väskan...

När jag kom hem åt jag edamamebönor och tittade en stund på The Bounty Hunter, men sen hoppade jag i säng, matt efter resa och sjösjuka, grekiska och kalas. Sen somnade jag som en stock efter att först i panik kommit på att jag glömt sikrommen och osten i resväskan. Efter att grejerna stod säkert i kylen somnade jag gott.

Pingpongboll på Vikingbåt

På onsdagen var det stressigt på jobbet eftersom jag skulle vara tvungen att gå tidigare och dessutom inte skulle jobba alls på torsdagen. Jag kom i alla fall iväg hem vid 13.40 eller nåt sånt och hoppade in i duschen direkt. Enligt överrenskommelse mötte jag sedan upp C på Scandic i Väsby och sen åkte vi mot stan och Vikingterminalen. Nu för tiden är det ju köer nästan alla tider på dygnet och nästan alla dagar i veckan, så också nu. Vi kom i alla fall fram precis i tid till den tidiga incheckningen trots att vi hade problem med att betala parkeringen vid terminalen. 2 av 2 biljettautomater var paj och till slut fick C ta sig upp på planet över vårt för att betala, riktigt störande var det och tog tid och kraft. Sen gick vi och checkade in och blev trevligt mottagna. Det enda som man kan anmärka på var väl skyltningen, det stod att vår gate, gate 2 skulle vara en trappa upp. Väl där uppe fanns bara skyltar till terminal 1 och 3... slutligen hittade vi en helt anonym dörr mellan de båda och väntade där. Det visade sig mycket riktigt vara gate 2, men varför inga skyltar?
Sen blev vi i alla fall ledda upp på båten och blev trevligt hälsade av all personal vi råkade möta på vägen, sen fick vi macka och kaffe och sen samlades vi i en möteslokal och fick information och ett glas mousserande vin. Jag blir ju fnissig på nolltid av sånt och satt och viskade saker till C så att hon också höll på att börja garva. Vid 18 gick båten ut, vi blev visade runt evenemangsdäck och en stund senare fick vi tid att snygga till oss lite. Jag gick till hytten och sminkade om mig och bytte till klänning, det gjorde C också.
Vid 20.30 mötte vi upp resten av gruppen vid vinbaren och nu fick vi riktig champagne minsann! Det var en riktigt härlig grupp i väldigt olika åldrar och alla var väldigt sociala och ändå avslappnade, det kändes som om de visste vilka de var liksom. Vi blev ett gäng på 7 personer som hade väldigt trevligt och vi såg till att sitta tillsammans på middagen senare också. Vi blev serverade 3-rätters middag och kvalitén skiftade lite där tycker jag. Skagenröran vi fick till förrätt var inget vidare faktiskt, jag är faktiskt inte säker på att det var en enda riktig räka i den... Varmrätten var bättre, framförallt köttet som var lite rött, mört och väldigt fint och fräsch trots att vi var så många. Det är lätt hänt att det är såsigt, uppvärmt när man serverar många och det är ju ett kvitto på att kockarna vet vad de gör att de undviker den fällan. Potatiskakan vid sidan om gillade jag inte, men jag tror inte att det var nåt fel på den, jag gillar bara inte saker gjorda av potatis. grönsakerna var däremot väldigt trista kuber som inte smakade nåt alls. Jag som inte är mycket för efterrättter åt faktiskt nästan hela efterrätten trots att den var stor, för den var helt fantastisk! En typ av chokladfromage tror jag, det smakade i alla fall mycket och gott! Tydligen serverade de en massa fins, goda viner också, vitt till förrätten, rött till varmrätten och vitt dessertvin till efterrätten. Jag tyckte det vita var okey, det röda fruktansvärt och dessertvinet för sliskigt. Tydligen är jag precis så okultiverad i smaken som jag trodde för tydligen var de snarare graderade rött, dessert och sen vitt enligt vinkännarna. De var särskilt imponerade av det röda som jag inte ens kunde få i mig... I slutet av middagen började jag känna av sjögången och jag tog en sjösjuketablett och trodde nog att jag gjort det i tid men när vi senare satt i baren blev jag bara mer och mer sjösjuk och nog gungade det alltid! Folk hade svårt att gå rakt redan innan de druckit några drinkar och när man gik i korridorerna kände man sig som en pingpongboll när man studsade fram. Jag bet ihop och försökte vara trevlig och social ett bra tag men man blir ju så fruktansvärt trött också när man mår dåligt. Vid 2 började jag pinponga migh tillbaka till min hytt efter att ha gett bort min sista drinkkupong till en av killarna och sen stupade jag i säng utan att ens sminka av mig, jag klarade helt enkelt inte av att stå upprätt något mer. Jag föll snarast in i någon sorts dvala och först vid 4 gick jag upp för att sminka av mig.

onsdag 12 oktober 2011

Hål ända in i huvudet?

På tisdagen vaknade jag med huvudvärk som kom från nacken, dags att fixa till den igen innan det utvecklas till migrän. Under natten hade jag haft konstiga drömmar om inbrott igen och jag blev jagad också. Undrar vad det beror på? På förmiddagen ringde C som jag inte sett sedan vi var i Gambia och hon undrade om jag kunde hänga på en Ålandskryssning på onsdagen? Det skulle vara gratis och middag, frukost och lunch var också inkluderat. Gratis är gott och eftersom detta dessutom var en visningsresa för att man skulle få se Cinderellas evenemangsdäck så hade jag också visst intresse för jobbföreningens skull.
Jag lyckades fixa så att jag kunde vara borta från jobbet på torsdagen och pappa lovade att passa hunden. Till lunch åt jag den där varma salladen jag berättat om förr, den som man kan beställa på Drop-In i Upplands Väsby, den kan jag definitivt rekommendera!
På eftermiddagen lämnade jag några paket på posten och åkte och köpte lite pärmar till jobbet också. Sen åkte jag hem och vilade lite och fixk plötsligt väldigt bråttom till spinningen, jag vet inte riktigt vad som hände... ena sekunden hade jag gott om tid och nästa var jag sen. När jag var på plats gick det inte att dra kortet men eftersom spinningen sällan är full så fick jag hjälp att checka in och sen fick jag springa rätt in i salen där de andra hade börjat ställa in sina cyklar och andra börjat värma upp lite smått. Jag lade väska och grejer innanför dörren och knölade in mig mellan cyklarna in längre bak i salen, sen kom jag på att jag inte tagit på mig skorna och det var bara att gå tillbaka. Som tur var hade jag haft sinnesnärvaro nog att fylla vattenflaskan innan jag gick in i salen, tyvärr glömde jag svetthandduken i väskan även andra gången så den fick jag klara mig utan. Jag blev glatt överraskad när jag kände att jag orkade så pass mycket som jag gjorde, det känns ju som om jag inte gjort många knop under sommaren. Dessutom kunde jag inte låta bli att tycka att det var lite kul att den unga killen som såg ut som en broiler var den som hade absolut svårast att hänga med! Gubbar och tanter och tjockisar, nördar och allt möjligt hade mycket mer ork än han. Ändå skulle det nog vara honom man plockade ut om man skulle välja vem av oss som var den mest vältränade i salen...
Lite ont i sittbenen och så får man ju räkna på när man inte kört spinning på ett tag men annars gick det klart över förväntan.
Efteråt gick jag 20 minuter på bandet varav jag sprang 3 minuter, det fanns inte så mycket kvar att ge efter spinningen. Men på mina 20 minuter kom jag i alla fall 2 kilometer så det var ett oket snitt med tanke på att jag inte ville köra stenhårt utan "skritta av" snarare. När jag kom hem rensade jag det sista av svampen och plockade bort de som hade ruttnat från torkbordet. Under tiden tittade jag på "What Happens in Vegas" och "Management", båda lite söta, romantiska komedier. Jag tog äntligen itu med Turres tänder som ju varit tandstensfria till det senaste året. Det tog emot att ta itu med det eftersom jag förväntade mig ett krig i samband med det...
Detta visade sig helt ogrundat, han skötte sig alldeles utmärkt och låg stilla och led trots att han tyckte att det var superläskigt och äckligt. Han fick mycket beröm och klappar och många andningspauser. Det svåra med att at tandsten är ju att krångla sig in i den lilla taxmunnen och sen ta i så pass att tandstenen släpper men med sån precision att man inte gör illa hunden. På vänster sida upptäckte jag något som såg ut som en halv månkrater under tandstenen och jag misstänker att det är ett svårt fall av karies och det är ett annat hål ända uppe vid tandköttet. Plötsligt undrar jag om en sån infektion kan vandra upp i näshålan och orsaka hans förkylningssymptom som han haft i snart 3 år? Syrran tyckte inte att det lät helt orimligt. I vilket fall som helst måste ju tanden kollas upp och antagligen dras ut, jag får ta tag i det så fort jag kommer hem från USA.
Jag städade undan, packade för kryssningen och vek den rena tvätten innan jag gick och lade mig.

måndag 10 oktober 2011

Kosmoskatten hög på svamp?

G fick upp mig i god tid på måndagsmorgonen och när jag kom ut hade han redan gjort sig en kopp te och jag vispade mitt kaffe och så var vi iväg. Jag körde honom till stationen och åkte sen till jobbet. Konstigt nog gick förmiddagen ändå väldigt snabbt och plötsligt var det eftermiddag och strax senare dags att åka hem. Jag hade inte somnat förrän 4.30 på morgonen till måndagen så när dagen var slut var jag det också. Det var bara att åka direkt hem och sova middag och sen tog jag itu med en massa som behövde göras. Jag hittade Judas sovande på min torkande svamp men det kändes onödigt att chasa bort honom, det kändes som om skadan redan var skedd. Jag städade upp och diskade och testade att torka svamp i ugnen på 50 grader med luckan lite öppen. Det gick sådär... svampen blev svart, inte bränd alltså, men svart. Jag tror inte det är meningen att den ska bli det?

Svampen som lagts till torkning på bordet började ruttna, L hade förvarnat mig om att vissa gör det, men det känns som om det blir en massa som får kastas. Nästa gång smälter jag svampen och fryser den i alla fall, det här känns som mycket jobb och mycket slöseri.
Jag hade köpt kräftor på Ica Maxi på lördagen och eftersom jag inte hade någon plats i frysen hade jag lagt alla 3 paketen ute på verandan. Jag hade köpt 3 stycken eftersom det var extrapris, 1 kg för 40:-. Det var så pass kallt lör-mån att kräftorna faktiskt fortfarande var så gott som frysta. På morgonen hade jag lagt 1 paket i kylen till midda och de andra 2 fick följa med till jobbet och låna jobb-frysen så länge...

Resten av kvällen gick alltså åt till att äta kräftor och till att rensa det sista av svampen. Jag var fortfarande löjligt trött och stängde av sista Planet of the Apes-filmen och somnade en stund med benen över vardagsrumsbordet och med Turre och Judas runt mig. Sen såg jag "You, Me and Dupree" också sen var det dags att sova.