Skumt som fan

11/2 Jag är språknörd och en sak jag liksom många andra stör mig på är särskrivning...
På tisdagen hittade jag denna i en tobaksbutik på Centralvägen i Väsby.

Vi är i alla fall ensamma tillsammans

25/12 På onsdagen tog jag det rätt lugnt på förmiddagen och framåt kvällen åkte jag ut utanför Knivsta för att fodra syrrans hästar. Familjen var ute hos syrrans svärföräldrar för att fira juldagen och eftersom gården ligger långt ut på landet är det svårt att få hjälp. Båda hästarna är snälla och trevliga, men den större som är skimmel är en riktig gentleman!
Han är så artig och försiktig med folk att man blir helt varm i hjärtat av honom och han tar mycket hänsyn. Jag klappade om dem, hängde in hönäten och kollade att de hade vatten. Vad jag hade gjort om vattnet tagit slut vet jag inte säkert, för jag fick ju inte bära sånt med mina nyopererade armar. Jag hade stått hemma och känt efter om jag ens kunde lyfta armarna högt nog för att hänga upp hönäten och kommit fram till att det troligtvis skulle gå bra och hade det blivit problem så har syrran en pall/trappa i stallet som jag hade kunnat använda eftersom hästarna som sagt är snälla och lugna.
Turre gick omkring och kollade att jag och hästarna skötte oss och ville följa med in i boxarna, men där går min gräns, han fick stå utanför och vänta. Jag hade hämtat syrrans hund också uppe i huset innan jag gick ned till stallet och han fick följa med i koppel för att få sällskap en stund. Det var mysigt att fodra och klappa hästarna, jag önskar bara att inte resan i sig tog 1 timme tur och retur...
Vi tog ett varv runt stallet efter fodringen för att rasta Sudden och sen lämnade jag in honom i huset, snodde lite hemlagat godis och åkte hemåt.
Kvällen blev mer glamorös senare när jag duschade och fixade i ordning mig för att gå ut med A så som traditionen bjuder på juldagen. Tydligen var det inte så många som visste om den traditionen för det blev ett jäkla bråk på Facebook när jag skrev det och några tog väldigt illa vid sig när andra påpekade att det bara var ensamma människor utan familj och vänner som har den traditionen... Taskigt att sparka på dem som redan ligger ner i sånt fall om det är sant.
Jag kände inte heller till den traditionen innan jag blev singel, men nog har den funnits långt innan dess.
Vi ensamma människor utan familj hade i alla fall väldigt trevligt tillsammans och det var tämligen många som verkade ha koll på att man går ut på juldagen även om stan i stort var ganska tom eftersom julhelgen är rätt lång i år.

Tomten är far till barnet

24/12 På tisdagen var det julafton! Som vår tradition bjuder så träffas släkt och vänner hos mamma och pappa på julfrukost, vi är ofta mellan 10 och 20 personer. Det är vår farbror, vår faster, syrrans fru som vi kallar henne, pappas kompis, våra kusiner och ibland andra vänner och så förstås närmaste familjen. Brorsan med familj hoppade över frukosten i år eftersom de måste till båda sidor av familjen under julen för att hålla alla glada och vi skulle få kvällen! Turre trivs ju som fisken i vattnet i det här gänget och går från famn till famn och han och systerdottern satt och mös tillsammans ett tag också, han avgudar verkligen henne, fast det gör alla djur... och de flesta människor också när jag tänker efter...

Värmeböljan fortsatte även över julen och på julafton var det 6 grader varmt!

Efter frukost åkte jag hem en stund och sen åkte jag ut till syrran med familj för att titta på Kalle Anka, jag har fortfarande inte tillgång till några kanaler i mitt hus.

Jag fick kola och knäck och blev lite lagom bortskämd och när Kalle var slut åkte jag hem och lade mig på soffan en stund innan det var dags att åka iväg på middag hos mamma och pappa.

På kvällen hade vi en mysig middag och sen hade vi lite julklappsutdelning trots allt. För brorsonens skull hade vi till och med tomte. Brorsan och hans fru har funderat på hur etiskt det är att ljuga för barn och säga att tomten finns, men kommit fram till att även om vi förväntar oss att våra föräldrar är ärliga mot oss så är det aldrig något barn som blivit besviket över den lögnen. Eller alltså, jag vet inte om det är exakt så de ar resonerat men jag vet att tankarna har funnits om det är ok eller inte. Brorsan klädde trots allt ut sig till tomte och knackade på dörren. Brorsonen G (3 år) var väldigt imponerad av tomten och skrattade och log en hel del och poserade till och med för bilder med mamma och tomten. Sen sa han med ett klurigt leende: Det är min pappa...

Vi blev inte lite förvånade!

Ja, intelligens är ett släktdrag helt klart!

För första gången fick jag också G att posera för en bild med mig och kusinerna, jag har velat ha en bild på mig och mina syskonbarn ett ta men G har varit motvillig. Nu gick det däremot jättebra och jag fick äntligen mitt foto!

Vissa blir aldrig vuxna, jag älskar det

20/5 På måndagen vaknade jag helt mirakulöst frisk! Hur kan man vara jättesjuk ena dagen och frisk nästa? Ja, jag tänker då inte klaga, jag tackar och tar emot. Jag kunde nu jobba igen och fick en hel del gjort.
Tyvärr fick jag ett sms av Ah att hennes hund inte klarat sig utan gått bort under dagen trots intensivvård på Ultuna Djursjukhus. Vad det var är det ingen som riktigt vet och det hjälper ju inte att veta i efterhand i alla fall.
På kvällen var det dags för quiz och vi hade som vanligt en jättetrevlig kväll med mitt lag och vi vann en bonusfråga och dessutom hade jag och L handlat lite godis på vägen dit, så efter att vi ätit så festade vi på en massa godis och bjöd de i personalen som hade vägarna förbi oss.
B är vår äldsta lagmedlem och han är lika barnslig som vi andra och lekte lite med det godiset som blev över.
Vi slutade på en andraplats igen och nu får man nog säga att vår säsong har varit en framgång.

Ibland smakar lamm med lakrits gott

30/3 I vår familj delar vi upp helgerna på de olika delarna av familjen, så påsken är syrrans familjs ansvar. Alltså var vi hos dem på påskafton allihopa. De har ju flyttat långt ut på landet utanför Knivsta till en gård, så mamma och pappa erbjöd sig att hämta mig så att jag skulle slippa köra, det tackade jag ja till.
De hämtade upp mig och på vägen stannade vi till på Ica och jag köpte Kalles Kaviar som syrran bett oss att göra och så köpte jag en blomma till dem.
När vi kom fram tog vi in Turre och så fick han sitta i sin bur bredvid middagsbordet. Vi kan inte gärna ha 5 hundar springandes kring bordet så Turre fick sitta där, pappas och brorsans hundar i bilen och syrrans och ML's hundar inne på kontoret.
Min svåger är väldigt bra på att laga mat och den här gången hade han gjort lammkotletter med rostade rotfrukter och en sås som det kanske var fänkål i. Den smakade i alla fall lite lakrits och det borde betyda att jag inte skulle tycka om den, men det gjorde jag i alla fall. Lamm har jag ju precis börjat lära mig att äta och ändå var det ingen tvekan, lammet var utmärkt och jag kunde inte sluta äta av det!
När vi hade ätit klart hade både jag och brorsonen ont i magen för att vi hade ätit för mycket, det är alltid just vi två... han är ett riktigt matvrak och jag får ju inte plats med så mycket.
Vi hade i alla fall väldigt trevligt och eftersom jag fortfarande hade ont och var svullen och trött så lade jag mig på soffan en stund och systerdottern och brorsonen turades om att hålla mig sällskap och dessutom är vardagsrummet precis så att man nästan är med i matrummet fortfarande, man ser och hör precis allt. Systerdottern matade mig med godis medan brorsonen begravde mig helt i soffkuddar. Jag var mest orolig för att han skulle tappa balansen och ramla på min mage eller ramla av soffan och slå sig, men det gick bra alltihopa.
Vi stannade till rätt sent men eftersom jag kunde vila när jag ville så gick det rätt bra fast jag var trött. Men när vi hade fikat och spelat quiz och skulle hem, då hade jag så ont att jag hade svårt att inte pusta högt och jag var väldigt glad att jag inte behövde köra själv. När vi kom hem så somnade både jag och Turre ovaggade för han hade fått komma ut de sista timmarna när de flesta gästerna hade gått.

Är det en kanin eller en hare?

28/3 På skärtorsdagen gjorde jag inte ett enda dugg mer än att äta en ägg- och kaviarfrukost och vänta på påskkärringar. Det kom en grupp på hela fem stycken framåt eftermiddagen och jag var glad att de kom i en klump så att jag slapp springa upp och ned hela dagen. De fick en varsin chokladhare och var väldigt nöjda, det verkar som om de tyckte att det var bra godis. Jag hade köpt 10 stycken på Överskottsbolaget för 5:- / st.
Jag var fortfarande väldigt svullen och
trött och hade väldigt ont, jag fick mer smärtstillande utskrivet fast kirurgen var förvånad över att jag behövde mer.
Bilden med chokladhararna har jag haft på min dator i flera år och jag kan fortfarande inte sluta skratta när jag ser den.

Det blir jul även om man inte är beredd på det

24/12 Så var det då måndag och dags för julafton!
Min julkänsla brukar dyka upp förr eller senare men jag vet inte om det var för att vi egentligen inte hade någon sommar och därför inte borde få någon jul, men den infann sig i alla fall aldrig. Men trevligt var det förstås, vi möttes upp större delen av familjen och släkten och ett par vänner hos mamma och pappa för julfrukost med gröt och skinkmackor. Jag var en av dem som stannade längst för en gångs skull, jag hade inget bättre för mig direkt.
När jag kom hem tittade jag på DVD och tanken var att jag skulle slå in julklapparna, de få jag köpt, men jag kunde inte hitta inslagspappret jag städat bort då K flyttade in i slutet av sommaren... Istället lades julklapparna i fina papperspåsar man fått när man shoppat och så häftade jag ihop dem.
Vid 14 ungefär åkte jag ut mot Knivsta för att åka till syrran och se Kalle Anka, jag har ju inga TV-kanaler längre.
Turre gosade med L medan jag åt hemgjord knäck för glatta livet. Jag är ju inte ens en godismänniska men jäklar vad god den där knäcken var, dessutom var det ingen mandel i den och det gillade jag.
Sen åkte jag hem och tog det lugnt och vid 19 var vi tillbaka hos mamma och pappa för julmiddag.
Jag blir ännu mättare på julmiddag och smörgåsbord än andra grejer, antagligen för att det är så många smaker? I alla fall slutade det med 3 bitar sill, en potatis, en prinskorv. lite löjrom och en skiva lax. Sen var det stopp.
Vi brukar alltid ha julklappar men hade bestämt i år att bara barnen skulle få. Som tur är fick jag i alla fall en julklapp av systerbarnen, hemmålade kaffeglas och stjärnor att pynta naglarna med och från syrran fick jag en låda med lite småförpackningar med smink och sånt som hon fått över.

Systerbarnen var glada för sina knäppa mössor från San Francisco, eller L var i alla fall det, S tyckte att hans var för liten och han hade också velat ha en pingvin. Men jag köpte pingvinerna till gudbarnen eftersom de var de första som kallades pingvinerna på grund av sitt hår.
De fick också biljetter till Gustafsson och Schyffert som vi ska gå och se tillsammans den 1:a April.

Brorsonen är ju bara 2 år så han fick en träelefant som är ett pussel och det blev han glad för, för han gillar elefanter.
Mamma och pappa fick julklappar av mig, mamma fick ett saltblock som sagt och tyckte att det var kul, det var det jag trodde att hon skulle göra.
Pappa fick två sorters Stiltonost från Harrods.
Jag kom hem nöjd och glad vid 22 tror jag och njöt av att inte behöva göra nåt alls.

Jag vill ha lugn, ro och balans

12/11 På måndag vaknade jag vid 5 på morgonen av någon outgrundlig anledning, inte kunde jag somna om heller... Istället gick jag upp och bakade ut alla pannbröden och sen tog jag med dem till mina kollegor som fick slåss om dem på förmiddagsfikat. Jag tog mig tid att äta en lugn frukost hemma innan jag åkte till jobbet, det gör jag aldrig annars.
På jobbet hade jag det tufft, jag var inte helt överrens med en kollega och sånt får mig att må så oerhört dåligt och jag kände mig väldigt ouppskattad. Dessutom är jag i allmänt dåligt skick och ganska labil just nu å det gör ju inte saken bättre,
På lunchen åkte jag ned till banken och löste in postväxeln med bilpengarna och satte in dem på kontot, jag trodde nog att jag kunde lita på den där köparen men det kändes bra att ha pengarna där de skulle vara. Jag lämnade in drygt 1000:- sparpengar från sparbössan på en gång, om man inte sätter in dem försvinner de ju bara.
Nu kan jag betala alla mina "småskulder" och det kommer att kännas så bra, nu kan jag återuppta mitt sparande.
Innan jag åkte till quizzet hade jag varken tid eller ro att  äta middag så det slutade med att jag åt godis till middag eftersom La hade tagit med sig Polly och Dumlekolor åt oss.
Vi skulle dela ut alla presentkort vi fått det sista året och eftersom L behöver en ny TV nu när hon flyttat så fick hon med sig alla korten och ska se om hon kan köpa ut oss andra.
Sen som pricken över i:et så vann vi kvällens quiz och därmed hade vi fått ihop 2900:- att dela på 6 personer. Det blir en liten slant i alla fall, åtminstone om man är så bra som vi!
Efter quizzet, sent på kvällen åt jag middag
bestående av det ugnsgrillade fläsklägget jag gjort på lördagen, till det åt jag purjolöksskivor, surkål och senap.
Sen gick jag och lade mig.

Det finns de som tänker på mig när jag inte är där

18/9 På tisdagen ringde vännen J när jag satt på jobbet och undrade om jag hade tid att äta lunch med honom. Jag blev jätteglad eftersom jag hoppats att få träffa honom innan han åker hem till Thailand igen och en lunch är ju alltid trevligt. Vi var dessutom väldigt överrens om vart vi skulle åka, det blev Väsby Golfklubb. De har fräsch mat där man ser vad man äter, själv valde jag en laxbit med potatis och citronsås.
Vi hade väldigt trevligt och hann avhandla flera ämnen både lättsamma och lite djupare men sen började klockan bli mycket och vi var båda tvungna att åka tillbaka till våra jobb.
Efter jobbet åkte jag raka vägen till Kista Centrum för att reklamera Eccoskorna som gått sönder i blixtlåset och det var inget gnäll från dem alls, de bara gav mig ett par nya. Bra service!
När jag kom hem fick ag äntligen en chans att städa, huset såg ut som ett slagfält efter en upptagen vecka och en helg i Vetlanda. Jag torkade alla ytor i köket, badrummet och vardagsrummet, plockade undan grejer och sorterade papper och post. Sen bytte jag lakan och dammsög och så tvättade jag totalt 3 maskiner tvätt under kvällen.
Som vanligt hade jag hög musik på medan jag städade och när K kom hem kände jag mig tvungen att sänka lite, högtalarna står trots allt precis vid hennes vägg.
När hon kom ut från sitt rum påpekade hon att det luktade väldigt gott i huset och nu kunde jag äntligen slappna av, jag gillar inte när det är skitigt och stökigt.
Jag hade inte sett K sedan torsdagen veckan innan och hon hade köpt en present till mig. Hon hade fått två par öronmuffar till priset av ett, så hon tog ett till mig också.
Då kändes det bra att jag faktiskt tänkt på henne också medan jag var i Vetlanda och faktiskt hade köpt godis med tanke på henne. Hon gillar vampyrer och sånt och därmed huggtänder, så jag hade köpt tre olika sorters godis som var formade som huggtänder med tanke på henne. Det var litet men hon blev glad.
Sen tog jag det lugnt i soffan resten av kvällen och tittade vidare på Alias.

Och så några ston...

16/9 På söndagen kunde vi ta lite sovmorgon men själv vaknade jag någorlunda tidigt av nästan mig själv. Egentligen vaknade jag av att S höll på och blippa på sin telefon, han gör sånt och väcker mig. Jag är lättväckt.
För övrigt vaknade jag flera gånger under natten av flera ljud från honom och en gång även ett fnissande i sömnen.
Vi packade det mesta och gick ned till frukost och tog det i lugn och ro. Eftersom de faktiskt serverar lektosfri fil så tog jag fil och lite flingor och müsli och frön och så lite hallon också.
Sen gillar jag ju rödbetssallad så jag tog en klutt av det också och åt bara sådär.
Ägg, kaffe och macka fick det bli också.
Sen gick vi upp och hämtade våra väskor och så packade vi bilen och åkte mot ridhuset.
På förmiddagen var det lite diverse utställningsklasser, väldigt fina hästar, men tyvärr ganska få. Dessutom var en del överviktiga och det ser vi faktiskt sällan på riksutställningen.
Vid 13 var det dags för 3-års stona, det är den mest prestigefyllda klassen under helgen och många brukar vilja ta en chans på utmärkelsen. I år dök dock bara 14 ston upp vilket nog är nästan en halvering från förra årets siffror, men liksom med hingstarna så var kvalitén väldigt hög. Stona måste visserligen kvala för att få vara med, men premieringarna utmed vårt långa land kan ge väldigt olika resultat från hur det slutligen ser ut på riksutställningen.
Kompisen LG lyckades pricka nästan exakt hela ordningen i ringen och var stolt som en tupp för varje rätt han fick och vi fnissade en del bredvid ringen.
Inget av stona fick detta år under 38 poäng, så ja, kvalitén var mycket hög.
Sltulig vinnare av 3-års ringen var Höjgaards Java, ett jättefint sto som har världens gulligaste ägarfamilj bakom sig. Hela vårt gäng avgudar deras gäng!
Som BIS fick vi se fölstoet Finja Kry och som tvåa 2-års stoet Cascada. Två mycket värdiga hästar. Sen blev det förstås foto- och kramkalas så som det normalt blir i fjordhästföreningen. Visst finns det säkert några som missunnar någon en seger, men de märks inte i all kärlek som bollas fram och tillbaka!
De som vinner känner nog alltid att de har en massa folk som unnar dem det och att folk är genuint glada för deras skull. Men samma människor ger också allt detta tillbaka året efter när någon annan vinner.

Vid strax efter 16 var vi på väg från Vetlanda och det är mycket tidigare än vanligt så vi var glada. Vi stannade vid Godishuset och handlade innan vi lämnade stan och det gör vi också alltid. Jag är ju inte så förtjust i godis och ändå kom jag ju ut med hur mycket som helst. Jag tänker mest att jag ska ta lite här och där, men med 500 sorter så spelar det nästan ingen roll hur lite du tar, tar du flera sorter så blir det mycket i alla fall.
Istället för att hugga in på godiset så åt jag upp resterna av mina stekta nudlar från lördagskvällen i bilen, de smakade precis lika bra kalla som varma.
Sen stannade vi bara och tankade i Mjölby och åkte sen raka vägen hem till S och så bytte jag och syrran bil och åkte hemåt.
Väl i Väsby släppte jag henne vid hennes bil på jobbet och så åkte jag och hämtade Turre hos mamma och pappa. Jag kom hem vid 21 och då stod det en tallrik med makaroner med tomatsås i kylen åt mig som K hade lagat och sparat. Det har sina fördelar att ha en "sambo" särskilt om personen i fråga är smart nog att fatta att man nog är hungrig när man kommer hem efter en kväll i bilen.
Det kändes bra att jag köpt godis speciellt till henne, hon gillar vampyrer och sånt och jag har köpt huggtänder i skum åt henne. Hoppas att hon blir glad för dem.
Jag fixade med bilder och bloggen innan jag yr av trötthet ramlade i säng vid 23.30 och utan insomningstabletter somnade rätt av utan problem.

Vi vinner ju inte alltid....

28/5 Ännu en måndag och dags för sista quizzet för säsongen en tidig avslutning i år på grund av Drottningsjubileer och fotboll. Jg som inte bryr mig om någotdera hade ju hellre quizzat... P hade fått en allerichock av pollen och klarade inte av att komma trots att det var sista quizzet och systerdottern L hoppade in i sista minuten. Hon hade fler rätt än de flesta av oss och är ju väldigt logisk i sitt tänkande och dessutom allvetande på nåt sätt, men vi kände att just denna vecka hade vi faktiskt haft stor nytta av P för många av frågorna vi missade på var såna som han kan...
Quiz-L bjöd både mig och systerdottern på mat vilket vi blev jätteglada för, hennes argument är att hon alltid äter hos mig och det är ju faktiskt sant, jag har faktiskt aldrig varit hemma hos henne ens. Det blir ju inte så, jag bor i ett hus med veranda och hon bor i en etta... Funkar för mig!
Det gick dåligt på alla sätt, laget var godissuget men några bonusfrågor vann vi inte och i pausen gick B och köpte godis på Coop istället och kom med en hel påse som försvann på 10 minuter eller nåt.
Vi slutade på 39 poäng medan vinnarna hade 47, inte bra, men faktiskt bättre än vad det kändes i alla fall.
Vi kramades och så, men vi ses om mindre än 2 veckor igen om allt går som det ska.

Om ni undrar över den fula gardinen på bilen så är det gardinen jag tog ned från fönstrena när jag flyttade in i mitt nya kontor, tjusiga vad?

Tredje gången gillt!

5/4 På torsdagen blev jag uppringd av Akademiska sjukhuset i Uppsala för att få en operationstid för att ta bort mina halsmandlar och vi bokade operationstid den 8:e maj, men eftersom jag bor så pass långt från Uppsala så läggs jag in den 7:e och får inte åka hem förrän den 9:e och sen blir jag sjukskriven i minst 7-10 dagar. Det betyder att det blir rätt lite tid på kontoret den här våren och just den här våren är det jättemycket att göra vilket kommer göra att det blir stressigt både för mig och mina kollegor när jag ska vara ifrån kontoret så pass mycket. Nu förberedde jag ju tjänsteresan som jag åker på på tisdag och blev klar till 13.30 i alla fall, det var tidigare än jag vågat hoppats även om kollegorna slutade klockan 12 eftersom det var Skärtorsdag.
Brorsan kom in på mitt kontor och gav mig en kram som gjorde mig väldigt glad, den fick jag för att det fungerar så bra med vårt nya samarbete på jobbet och sen toppade han det med 3 fina foton som han tagit, som jag ville ha. Nu fick jag dem på papper så att jag kan rama in dem. En på mig, en på brorsonen och en på mamma och pappa.
När jag kom hem var jag helt slut och ramlade rätt ned i säng och sov i två timmar. Sen gcik jag upp pch fixde och donade lite och då kom det påskkärringar och jag hade visst glömt att förbereda för det men de första två fick en varsin Delicatoboll och de andra två fick kolasnören.
Sen bytte jag om och åkte ned till stallet och red lite dressyr på Venar och kan ni tro! Den här gången lyckades vi till och med fatta höger galopp och efter den fcik vi till en kortsida med väldigt hög, fin och bärig form. Om jag kan komma dit hela tiden så kan vi nog till och med ta oss ut på tävlingsbanorna.
När jag kom hem tog jag det mest lugnt resten av kvällen och satt i soffan och tittade på Bones medan jag målade naglarna.

Även om man är ensam?

14/2 Alla hjärtans dag... oavsett om det är tungt och ensamt eller om det är glatt och i gott sällskap? Nja, jag hade en rätt tung dag får jag erkänna och jag vet inte om det verkligen berodde på att det var alla hjärtans dag eller inte, men den enda som hörde av sig var mamma och kusinen. Men det är inte fy skam, alla har faktiskt inte en mamma! Och jag är glad att jag och kusinen har funnit varandra, vi har växt upp bara knappt en mil från varandra och har liksom aldrig känt varandra i alla fall.
När jag handlade till jobbet för knappt 2 veckor sedan så köpte jag godis till alla hjärtans dag så det ställde vi fram till de anställda, de anställda som inte sa godmorgon tillbaka när jag kom in på morgonen och sa godmorgon...
Stressigt som det nu tycks vara varje dag var det även denna och mitt i allt kände jag koncentrationen fly och bestämde mig för att det var dags att genomföra flytten jag skjutit på framtiden på grund av arbetsbördan. Alltså började jag bära pärmar från mitt gamla kontor till det nya och trots att det inte är mer än 10 meter emellan dem så tar det mer tid än man tror och varm och svettig blev jag också.
Turre blev lite stressad av att allt han känner igen, bit för bit flyttades ur kontoret och han satt vid grinden och tittade på mig när jag sprang fram och tillbaka.
När jag flyttat alla saker och papper flyttade jag slutligen datorn och försökte hålla ordning på alla sladdar. När jag hämtade skärmen fick Turre följa med men när jag stängde dörren tittade han dumt på mig och tyckte att något inte stämde. Resten av eftermiddagen gick åt till att sätta upp tavlor, kartor, almanackor och hundgrinden. Turre var fortfarande inte nöjd, han tycker inte att vi bor där. Men han har jobbat på samma kontor sedan han var 8 veckor, så det är ju inte konstigt att det tar ett tag att vänja sig vid ett nytt. Det är skillnad med hus har jag märkt, där jag lägger mitt täcke och kudde, där bor vi just nu och där slappnar han av utan problem även när det är lite ovant.
Jag kom hem vid 17 ungefär och eldade i kaminen, det var inte lika kallt som tidigare så nu var det 14 grader i huset redan när vi kom hem. Sen diskade jag och tittade på Numb3rs och senare så lagade jag mat. Jag gjorde en pastasås på trattkantareller, vitt vin, kycklingfilé, hackad lök, riven ost, timjan, halverade cocktailtomater, kycklingfond,  grädde och citron. Sen kokade jag favoritpastan till det och åt ärtskott till. Det blev gott och gick väldigt snabbt att laga.
Framåt kvällen började det snöa rätt seriöst, jag som inte ens besvärat mig att ta fran snöskyffeln från förrådet, snart tar jag mig väl inte ens dit igenom snön.
Jag var jättetrött men kom ändå inte i säng förrän vid 1 och hade dessutom svårt att somna liksom kvällen innan.

Hur lång kan en dag bli?

Jag var så fruktansvärt trött när jag motvilligt släpade mig upp ur kojen strax före 9 på torsdagsmorgonen. Sjösjukan hade mattat ut mig fullständigt. När jag strax senare knackade på C's hytt öppnade hon direkt, fullt påklädd och klar och sa en massa saker som jag inte riktigt hängde med på först. När jag sedan rett ut vad hon sagt insåg jag att vi var uppe 1 timme för tidigt! Jag hade inte ens tittat på mitt armbandsur utan använt telefonen som klocka och jag hade ju ställt in den på flygplansläge för att den inte skulle dra ur hela batteriet. Hur kunde den då veta att jag bytt tidszon? Våra telefoner hade i alla fall lurat oss båda vilket ju var bra, då hade vi i alla fall sällskap i vår förtvivlan. Vi tog oss ned till frukostbuffén som var superfräsch och åt frukost med vårt sällskap från kvällen innan.
Tydligen har jag nåt sorts proteinunderskott eller nåt för jag levde i stort sett på proteiner hela resan. croissanten åt jag knappt halva...
Klockan 10 efter en trevlig frukost var det meningen att vi skulle få se motorrummet och de olika typerna av hytter, men då hade vi lämnat Mariehamn igen och det gungade så pass att jag var tvungen att gå och lägga mig igen. Vid 11 lyckades jag ta mig upp igen och gick till baren för att titta på Tony Irvings dansskola. Det var rätt kul och det var framförallt en liten kille på 10-12 år var riktigt duktig, mycket duktigare än de flesta vuxna som var med.
Efter att ha adderat en bild på mig och Tony till min fotosamling gick jag till taxfreen och handlade. Det blev en massa "julgodis" och choklad till mina engelska kompisar som jag ska träffa i USA och så den nya Bailey'sen, Biscotti, underlig men god smak var det, vi fick prova kvällen innan. Jag köpte tjärtabletter till kollegan A också och present till J som jag skulle till på kvällen. Jag köpte sikrom och rökt ost också. Jag pratade med syrran på telefon men hon visste inte säkert vilken parfym hon ville ha, så jag får köpa den när jag åker till USA istället.

När jag var inne på taxfreen hittade C mig och när jag lämnat mina varor i hytten mötte vi upp resten av vårt lilla gäng i baren före lunch. Sen var det dags för en MYCKET fin lunchbuffé! Jag har ätit smörgåsbord och julbord på en massa olika restauranger och däribland Grand Hotel, men jag kan säga att de två gånger jag provat Vikinglines buffé (med 10-års mellanrum) har den varit bättre, fräschare och godare än någon av de andra. Rekommenderas varmt!
Efter lunchen samlades vi igen för utvärdering och frågor och själv var jag imponerad av hela grejen. Säljarna var proffsiga utan att vara stela eller översälja och allt var fint arrangerat. Vi hade dessutom inga kännetecken så resten av personalen på båten hade inte en chans att veta att vi var visningsresenärer och ändå blev vi så trevlig bemötta överallt vi gick!

Efter uppsamlingen fick jag en chans att se hytterna trots allt och två av de andra tjejerna hängde också på. Sviterna är inte tokiga alls, särskilt inte redarhytten. Jag skulle nästan kunna tänka mig att hyra den 24 timmar bara för att slappna av. Jag skulle ta mitt täcke och kura ihop mig i fönsternischen och där skulle jag ligga och titta ut över skärgården och bara vara. Visst kostar det, men det känns som om det vore värt det om man hade pengarna, drygt 3000:- på en vardag, mer på en helg.
Sen satte vi oss bara en liten stund och så var det dags att kliva iland.
Den här skylten hittade vi på en hyttdörr när vi sprang i korridorerna på väg till sviterna...

Jag och C tog min bil och åkte mot Åhléns, där parkerade vi i ett parkeringshus mitt emot och så gick vi in på Macho Tacos och tog en varsin tub. Det var rätt gott faktiskt.

Sen gick C till tåget och jag hämtade bilen och åkte till grekiskan. Min sjösjuka kom och gick fortfarande och värst blev den inne på Medborgarskolan, då kändes det som om hela byggnaden gungade. När jag äntligen fick gå därifrån kändes det bättre så fort jag kom ut, men när jag gick genom korridoren studsade jag nästan mellan väggarna igen.

Jag åkte direkt till Handen och min grekiska bror, hans yngsta dotter, mellanbarnet fyllde 19 år. Det är väldigt trevligt att komma hem till dem, för det första är de snälla och trevliga mot varandra, de har fina vänner och de blir så glada när jag kommer dit, kan det bli bättre? I sånt fall att man får en massa god mat och hembakade muffins eller så som det är så modernt att säga det nu, cup cakes (varför anses det coolare att säga det på engelska?).
Födelsedagsbarnet och hennes fina syskon ställde upp på en syskonbild åt mig, de är så fina mina "brorsbarn" och så himla goa mot varandra.

Vilket år som helst får vi kanske ihop oss till middag hemma hos mig, det har vi pratat om i drygt 1 år nu...

Jag tog mig hemåt slutligen och lämpade av P och N på vägen och så hämtade jag Turre som blev både förvånad och glad att se mig. Han hade ju sett mig packa stora väskan, vad han inte visste var att det var för att jag var för lat för att gå ut i förrådet med ficklampa för att hämta den mindre väskan...

När jag kom hem åt jag edamamebönor och tittade en stund på The Bounty Hunter, men sen hoppade jag i säng, matt efter resa och sjösjuka, grekiska och kalas. Sen somnade jag som en stock efter att först i panik kommit på att jag glömt sikrommen och osten i resväskan. Efter att grejerna stod säkert i kylen somnade jag gott.