Stired, not shaken actually

4/4 På lördagen ville vi alla ha sovmorgon och vi bestämde att vi inte skulle ses förrän det var dags att åka till syrran för påskmiddag på kvällen. M och S bestämde sig då för att flytta till det andra hotellet i stan och tog tåget till Väsby istället så att jag skulle slippa åka och hämta dem i stan, det var ju därför jag ville att de skulle bo i Väsby. På min fria förmiddag åkte jag ned till kondis och tog en fika med min bästa S istället och vi har inte haft möjlighet att träffas på ett tag så det var skönt att få prata av sig lite.
Framåt kvällen åkte vi ut till syrran med familj utanför Knivsta. Det första vi gjorde var att gå in i stallet och ta en titt på hästarna och sen gick vi in och körde alla presentationer. S och M är väldigt sociala och lätta att umgås med och jag är alltid så stolt att presentera min familj för vänner som kommer över sådär, de är alltid så välkomnande och öppna att det är en fröjd att umgås med dem. De tog emot S och M med öppna armar och jag kunde slappna av och prata med mina syskonbarn och resten av familjen. Systersonen fyllde ju 18 i december så han tog en Dry Martini före maten och såg så sofistikerad ut att jag var tvungen att ta en bild. Han hade en kompis där också som visade sig vara jättetrevlig och hjälpsam han också, han passade in väldigt väl. M och min svåger satt bredvid varandra på middagen och verkade också komma väl överens, de är lite samma typ de två och svågern introducerade M till snapsar och sill. Vi hade väldigt trevligt allihopa och som sagt, jag behövde inte vara barnvakt till S och M, de klarade sig så bra utan mig och hade folk att snacka med hela kvällen och när vi körde hemåt senare på kvällen så var vi alla väldigt nöjda. Vi körde hem till mig och jag beställde en taxi till dem in till stan.
Den thrillerliknande bilden på ögonen bakom galler är systerdotterns katt som fick lite time out på nedervåningen när det blev för mycket folk och hundar

Jag gav mig själv en bra present

15/4 På tisdagen var det min födelsedag och min vana trogen hade jag så gott om glömt bort det... Men det hade inte mina kollegor, de hade fixat fikabröd som jag åt till frukost och de andra till förmiddagsfikat. Dessutom har jag vänner som är bra på att gratta mig, jag fick c:a 190 grattishälsningar på Facebook, en massa sms, några mail och några som ringde och grattade. Tänk vad häftigt det är att fylla år på Facebook! Själv är jag dålig på att gratta andra, jag menar, jag glömmer ju till och med min egen födelsedag...
Dagen till ära köpte jag en biljett för att åka till Thailand över påsken, det vill säga, jag åker om två dagar, på torsdag!
Efter överenskommelse med min chef så ska jag vara borta 10 dagar och de dagar som är arbetsdagar ska jag jobba på distans! Så härligt att kunna åka iväg utan att behöva ta en massa semester när man har så många lediga dagar i alla fall. Jag måste ju spara min semester till bröllopen jag är bjuden till i å, ett i USA och ett annat i Australien...

Sådan är den grekiska traditionen

4/5 På lördagen åkte Turre med mamma och pappa till Jämtland och den här gången rusade han till bilen när de kom för att hämta honom, ingen tvekan denna gång. Jag "bakade" croissanter till frukost, såna som ligger i ett papprör. Man vrider röret, drar itu degen på perforeringen och rullar ihop de 6 croissanterna och så rätt in i ugnen.
Efter frukost fixade jag naglarna med nagelfolie, det var svårt att passa till det på mina små, smala naglar, det var ett jäkla passande och klippande och det fäste lite halvtaskigt, men häftigt blev det tycker jag.
Jag tog det lugnt och fixade lite hemma och sen gjorde jag mig i ordning coh åkte in till stan vid 23 ungefär, det var dags att fira grekisk påsk med "brorsan" och hans döttrar.
Jag hittade slutligen en parkering som var inom rimligt avstånd till kyrkan, men när jag gick ned för en trapp för att komma till gatunivå så insåg jag att jag var lite osäker på exakt åt vilket håll jag skulle gå.
Då kommer en man i 50-års åldern gående på trottoaren, han ser lite grekisk ut och bär på flera ljus.
Jag utbrister så som bara jag kan göra: -Är du på väg till kyrkan?
Ja sa han, och då dubbelkollade jag att det var den grekiska han var på väg mot och sen slog vi följe.
Som vanligt fick jag vänta på brorsan, är man grek så är man liksom...
För en gångs skull så frös jag faktiskt inte, men man blir lite trött i fötterna efter en stund av att bara stå helt stilla och vänta.
Vi hade glömt både ljus och ägg och brorsans bästa kompis var sur på mig och dök inte upp, så vi stod mest där och var glada för att se varandra och tittade på folk och försökte hålla vårt hår från galna tanter med ljust i näven.
På grekiska påsken samlas man alltså i/utanför kyrkan vid midnatt och vakar in påsken och när klockan slår midnatt så tänder prästerna ett ljus inne i kyrkan och sen vandrar lågan från ljus till ljus och person till person, tills alla har tänt sitt ljus från samma låga.
Sen knackar man ägg och pratar med vänner och så börjar folk att bryta upp och gå hem.
Brorsan, P och en kompis köade in i kyrkan för att tända lite ljus därinne för döda släktingar och vänner, jag och J väntade utanför.
Sen hoppade vi alla in i L's bil och så körde han mig upp till min bil, han kör ju taxi och med hjälp av mitt lokalsinne och hans kunskaper om gatorna i Stockholm så var det inga problem att hitta dit trots att det var en totalt annan väg än om man gick.
Sen åkte vi hemåt åt varsitt håll.

Ibland smakar lamm med lakrits gott

30/3 I vår familj delar vi upp helgerna på de olika delarna av familjen, så påsken är syrrans familjs ansvar. Alltså var vi hos dem på påskafton allihopa. De har ju flyttat långt ut på landet utanför Knivsta till en gård, så mamma och pappa erbjöd sig att hämta mig så att jag skulle slippa köra, det tackade jag ja till.
De hämtade upp mig och på vägen stannade vi till på Ica och jag köpte Kalles Kaviar som syrran bett oss att göra och så köpte jag en blomma till dem.
När vi kom fram tog vi in Turre och så fick han sitta i sin bur bredvid middagsbordet. Vi kan inte gärna ha 5 hundar springandes kring bordet så Turre fick sitta där, pappas och brorsans hundar i bilen och syrrans och ML's hundar inne på kontoret.
Min svåger är väldigt bra på att laga mat och den här gången hade han gjort lammkotletter med rostade rotfrukter och en sås som det kanske var fänkål i. Den smakade i alla fall lite lakrits och det borde betyda att jag inte skulle tycka om den, men det gjorde jag i alla fall. Lamm har jag ju precis börjat lära mig att äta och ändå var det ingen tvekan, lammet var utmärkt och jag kunde inte sluta äta av det!
När vi hade ätit klart hade både jag och brorsonen ont i magen för att vi hade ätit för mycket, det är alltid just vi två... han är ett riktigt matvrak och jag får ju inte plats med så mycket.
Vi hade i alla fall väldigt trevligt och eftersom jag fortfarande hade ont och var svullen och trött så lade jag mig på soffan en stund och systerdottern och brorsonen turades om att hålla mig sällskap och dessutom är vardagsrummet precis så att man nästan är med i matrummet fortfarande, man ser och hör precis allt. Systerdottern matade mig med godis medan brorsonen begravde mig helt i soffkuddar. Jag var mest orolig för att han skulle tappa balansen och ramla på min mage eller ramla av soffan och slå sig, men det gick bra alltihopa.
Vi stannade till rätt sent men eftersom jag kunde vila när jag ville så gick det rätt bra fast jag var trött. Men när vi hade fikat och spelat quiz och skulle hem, då hade jag så ont att jag hade svårt att inte pusta högt och jag var väldigt glad att jag inte behövde köra själv. När vi kom hem så somnade både jag och Turre ovaggade för han hade fått komma ut de sista timmarna när de flesta gästerna hade gått.

Om jag gråter, då gör det fan ont

29/3 På långfredagen hade jag så ont överallt att jag till och med grät en skvätt och sånt gör inte jag, jag borde nog ha anat oråd vid det laget. All sjukhuspersonal har alltid sagt att jag har väldigt hög smärttröskel och så plötsligt har jag så ont att jag gråter, då kanske man ska ta det som en rätt allvarlig varning.
På kvällen skulle jag och L ut och äta för att fira hennes födelsedag som varuit dagen innan. Det tig emot väldigt att duscha och sminka sig, men jag visste ju att det skulle bli trevligt även om det skulle vara tröttande.
Jag behövde dessutom distraktionen.
Jag drabbades av yrsel och svettningar medan jag gjorde i ordning mig så det som brukar ta 45-60 minuter tog drygt 2 timmar istället för jag var tvungen att vila hela tiden.
Slutligen dök L upp i alla fall och eftersom jag behövde ha Turre i bilen  och ville undvika att köra bil så att jag kunde ta smärtstillande så skjutsade L ned oss i min bil. Vi åkte bara ned till Ullis Kök och Bar i Väsby eftersom L jobbat hela dagen och hade gått upp vid 6 på morgonen.
Vi hade trevligt och maten var riktigt bra, så jag fick den distraktionen jag velat ha och då tänker man inte lika mycket på att det gör ont.
Trubaduren som varit på middagen veckan innan var där och spelade också så vi hade trevlig underhållning under middagen.
När vi ätit klart tog jag en Kaffe Karlsson eftersom jag tänkte att det kanske också hjälpte mot smärtan och jag var inte så orolig för att blanda eftersom jag inte tagit tabletter på flera timmar.
Det var trevligt att gå ut en kortis i Väsby, personalen blev så glada att se mig och de är jättetrevliga. Problemet är bara att de flesta (inte alla förstås) som går ut i Väsby är underliga människor som inte ger mig särskilt mycket att umgås med.
Sen var L trött och vi åkte hemåt och även om jag var sugen på att stanna och snacka lite med personalen och trubaduren så var jag egentligen väldigt trött jag också.

Är det en kanin eller en hare?

28/3 På skärtorsdagen gjorde jag inte ett enda dugg mer än att äta en ägg- och kaviarfrukost och vänta på påskkärringar. Det kom en grupp på hela fem stycken framåt eftermiddagen och jag var glad att de kom i en klump så att jag slapp springa upp och ned hela dagen. De fick en varsin chokladhare och var väldigt nöjda, det verkar som om de tyckte att det var bra godis. Jag hade köpt 10 stycken på Överskottsbolaget för 5:- / st.
Jag var fortfarande väldigt svullen och
trött och hade väldigt ont, jag fick mer smärtstillande utskrivet fast kirurgen var förvånad över att jag behövde mer.
Bilden med chokladhararna har jag haft på min dator i flera år och jag kan fortfarande inte sluta skratta när jag ser den.

Vilken dag!

Pa lordagen kom vi upp ratt sent trots att vi sagt att vi skulle ga upp lite tidigare an vad vi gjort dagen innan. Jag och K at frukost och sen skjutsade C oss till stationen. Tanken var att vi skulle ta en bat in till Sydney men pa grund av att det var pask sa gick den bara en enda gang under dagen och det var klockan 8.30...

Alltsa tog vi taget in till Sydney och tog sedan en promenad till operahuset och Harbour Bridge. Det ar sa haftigt att se den typen av landmarken i verkligheten! Vi gick ett varv runt operahuset och K hade talamod med mig nar jag ville stanna och fota varannan meter. Sen gick vi till Darling Harbour eftersom det ocksa ar att stalle man bor se om man ar i Sydney och dar at vi sushi, den var ingen hojdare faktiskt, jag kan gora battre sushi sjalv, anda var det forstas jattedyrt.
Vi gick till Starbucks och handlade varldens ackligaste frappuchino, det funkar visst inte med sojafrappuchino i Australien, i USA funkade det finfint. Den var strav och dessutom var det nagot som liknade kaffesump i den... Efter en del smsande motte vi upp med en av de sweitziska tjejerna och satt och snackade en stund i Darling Harbour med henne och hennes vard som verkade vara en bra kille.

Sen ursaktade vi oss och gick till stationen igen via The Rock dar de hade nagon marknad, vi tog taget till Kings Cross for att ga till en tatuerare som K kanner. Vi upptackte ju namligen att vi hade samma tatuering pa samma stalle pa handleden, bara det att min stjarna ar ifylld och hennes bara en kontur... vi har inte traffat varandra sedan vi var 5 och 7 och minns inte ens det, ar det inte underligt att vi har samma tatuering?

Alltsa bestamde vi oss for att gora en till gemensam.

Hon skulle gora min, jag skulle gora hennes, vi skulle placera den under nyckelbenet. Sagt och gjortm vi kom till tatueraren och han skulle vara upptagen i nan halvtimme sa vi gick over gatan till en pub och K tog en ol och jag en cider. Sen gick vi tillbaka och det tog inte mer an max 15 minuter for honom att gora bada tatueringarna! Vi var lite fnissiga och chockade bada tva over att vi gjort nagot sa intimt med nagon vi inte kant bara ett par dagar tidigare, det var sa otippat liksom. Men det kandes nastan som att ha hittat en forlorad syster, vi har ju kant till varandra hela livet aven om vi inte setts.

Vi begav oss tillbaka till Darling Harbour dar de skulle ha fyrverkeri eftersom det var pask och det var faktiskt ett bra fyrverkeri och innan de borjade lyssnade vi pa en kille som spelade digeridoo bredvid oss.

Hela dagen hade jag smsat med kompisan T som bor i Bondi, vi hade sagt att vi skulle forsoka ses. Hon ar varldens gulligaste tjej, men hon ar svar att fa till ratt stalle vid ratt tid. Manga timmar senare an vad det var tankt motte vi i alla fall upp pa en bar pa Oxford Street. Det gjorde inget att hon var sen, huvudsaken var att hon dok upp. Hon hade med sig en kompis (D) som jag och K gillade direkt, han var jattetrevlig och jag sa till T att hon har bra smak pa kompisar eftersom jag bara traffat tva och de varit supertrevliga bada tva. Hon berattade att den har killen var skadespelare och regissor och jag sa bara aha, kul. Jag menar, jag har varit i LA och dar ar alla skadisar...

Vi hade i alla fall en superkul kvall och vid ett tillfalle nar jag kom ut fran toan lekte K och T framfor spegeln ute i baren, de "gick ned for trappan" och "akte hiss" och holl pa att kikna av skratt och det holl jag med pa att gora.

Nar T fick reda pa att jag varit helt ensam pa min fodelsedag sa bestamde hon att den var den har kvallen istallet och de sjong for mig och det kandes faktiskt som om det var min fodelsedag pa riktigt! Det gar faktiskt inte att beskriva den har kvallen i ord, den var helt enkelt obeskrivligt haftig och kul, vi kom sa bra overrrens allihopa. Men sen borjade det bli sent och D skulle jobba nasta dag sa vi borjade bryta upp och gick ut fran baren. Vi hade inte hunnit mer an utanfor dorren nar nagra killar stoppade D och snackade med honom, det visade sig att han ar jattestor i Australien och ar med i en TV-serie. Forst da fattade K vem han var, hon hade inte fattat det heller, de hade snackat om kampsport mest eftersom de tranar samma sport och den ar valdigt liten. Vi lat T och D ga vidare och gick sjalva och kopte en pizza slice var, men nar vi gick uppat gatan med varan pizza visade det sig att de aterigen blivit stoppade och jag delade med mig av min pizza till T medan hon vantade pa D. Sen tog jag och K en taxi hem och forundrades over vilken fantastiskt dag vi haft! Vi kom i sang sent aven denna dag.