Den svenska jätten handlar smycken

14/1 På onsdagen åkte jag, Å och hennes chaufför till Rayong och Leamthong igen, denna gången för att hämta och betala mina diamanter. Som den shopoholic jag är så spontanshoppade jag även en ring för att komplettera setet. Armband var för dyrt och det får jag köpa nästa gång om jag har råd, just nu får detta räcka. Vi funderade en stund och kom fram till att det var säkrare att bära diamanterna än att lägga dem i handväskan eller påsen som det stod Diamond World på, ifall någon sett oss köpa diamanterna och skulle rycka väskan. Vi tog några bilder på mig och oss när jag hade diamanterna på mig och jag ser ut som en jätte bredvid de andra. Jag kände mig ganska fin innan vi tog bilderna, för jag fick positiv uppmärksamhet när vi gick i centrumet, men självförtroendet försvann helt och hållet när jag såg bilderna... Jag ser fet ut också av någon anledning. Fast chauffören ville ha en bild av honom och mig ensamma för att lägga på Facebook för att han tycker att jag är så snygg, när man ser bilderna så känns det absurt för mig. Dessutom lade de båda in inlägg och en av dem hade fördubblat värdet på mina diamanter och den andra hade fyrdubblat det! Deras vänner måste tro att jag är miljonär!
Jag upptäckte när jag kom hem att örhängena mer ser ut som blommor än stjärnor, det var ju en besvikelse när man handlat för så mycket pengar, hur kunde jag ha missat det?
Jag tycker i alla fall att smyckena klär mig, de är precis lagom stora och inte för mycket.
Lite ångest får jag alltid när jag shoppar något dyrt som jag egentligen inte behöver, men samtidigt tycker jag att om jag har råd och verkligen vill unna mig något, så är det bättre att köpa det än att lägga pengarna på hög.
Vi åt på en västerländsk restaurang innan vi åkte hem, det är också en kedja och maten var jättedålig och dyr dessutom. Men mina vänner var rätt nöjda med sin mat så jag sa ingenting. Jag har nog nämnt förut att om jag äter ensam så duger ingen restaurang för mig, men om jag har sällskap så duger det mesta.

Jag spar inte bara pengar, jag tjänar dessutom lite

16/3 På lördagkvällen hade jag varit till Dubliner en sväng och som jag brukar säga, det lönar sig att vara nykter. Inte nog med att jag sparar pengar på att inte dricka alkohol och att slippa betala för taxi, ibland så hittar man pengar på golvet, för när folk är fulla har de noll koll.
Först hittade jag en tia på golvet och det stod ingen i närheten så jag tog den. Sen såg jag hur en kille tappade en 20-lapp när han stod vid baren, så jag dök efter den och höll upp den åt honom. Han stirrade på mig helt oförstående, så jag sa att han just hade tappat den. Han tog tveksamt emot den och sen räckte han tillbaka den till mig och sa: Behåll den du. Tack så mycket sa jag och stoppade ner den i bhn. Senare när jag skulle gå hem så såg jag att det låg en hundralapp vid baren, den stod på högkant inne i ett hörn. Det fanns inga människor alls i närheten så jag tog den. Jag kom alltså hem med 130:- på fickan! Jag hittar sällan så mycket, men det är inte alls ovanligt ATT jag hittar pengar på golvet.

En del behöver man inte vara rädd för

18/10 På fredagen kände jag mig övergiven och ensam så som man gör när man blir ensam kvar någonstans när man reser. Killarna hade lite ärenden och hade inte tid att träffa mig alls innan de åkte så jag tog en promenad runt Union Square och närliggande gator. Jag köpte en massa nagellack på en liten sminkbutik eftersom de hade en massa olika O.P.I-nagellack och jag hade ju ett par dagar tidigare fått reda på att Sephora slutat att föra det märket och det är mitt favoritmärke. De har många häftiga färger och effekter och det är bra och torkar fort. De menade att deras nya märke är bättre, men vad har det för betydelse när de inte har några fina färger att välja på och dessutom rätt få varianter?
Jag köpte 10 lack tror jag, de är hälften så dyra i USA än hemma och de har fler färger att välja på.
Sen gick jag till Starbucks på en bakgata och satte mig och jobbade i ett par timmar och sen gick jag för att äta en typisk San Francisco-lunch, soppa i surdegsskål. Egentligen är det en musselsoppa "chowder" man ska ha i den men eftersom jag inte tycker om musslor så tar jag hellre tomatsoppa och den är verkligen jättegod!
Nöjd och mätt började jag gå tillbaka mot hotellet igen och på vägen var jag inte på Uniqlo för att se vad de hade att erbjuda och jag köpte ett par till fleecetröjor, likadana som jag köpte förra året på samma ställe, för jag tycker så mycket om dem.
Jag gick tillbaka till hotellet och började packa och fixa inför hemresan, det var svårt att få plats med allt, men till mitt försvar så hade jag faktiskt en rätt liten väska med mig. Min var i alla fall nästan hälften så stor som både min kollegas och norrmännens.
Senare på kvällen gick jag iväg och köpte lite sashimi och sen gick jag tillbaka till hotellet för att äta, San Francisco är inte kul när man är ensam, folk är rätt hotfulla särskilt de hemlösa och så är det ingen annanstans i USA. I Los Angeles har jag till exempel tagit mig fram i mörkret med hjälp av hemlösa och gatubarn men i SF är jag nästan nervös till och med när det är ljust.
Fast kvällen innan hade jag faktiskt pratat med en trevlig hemlös man vid Union Square och jag som aldrig ger några pengar gav honom 10 dollar. Han sålde deras motsvarighet till Situation Stockholm och den skulle kosta 1 dollar, men jag hade inga kontanter och ingen växel. Efter att han pekat mig i riktningen av närmaste bankomat så gav jag honom pengarna efter att vi diskuterat det en stund. Jag frågade inte vad han skulle göra med dem men han garanterade att han skulle äta för dem och inte köpa droger eller alkohol och erbjöd mig att följa med och se det. Sen kramade han om mig och pussade mig på kinden och jag gick vidare till min middag med norrmännen, men det var som sagt på torsdagen.

Snabbvisit i London

15/2 På fredagen var jag tvungen att gå upp klockan 4.30, vilket lidande! Vid 5.15 var jag duschad, sminkad och på väg in i en taxi för att åka till Arlanda.
Incheckning och säkerhetskontroll gick snabbt och smärtfritt men bagage-droppen tog tid, jag fattar inte vad folk gör där framme, för mig brukar det ta 1-2 minuter att gå fram, bli klar och gå därifrån.
Så snart jag kommit igenom så gick jag till loungen, jag hade huvudvärk och jag vet ju att det oftast blir bättre om jag får kaffe även om det beror på nacken.
Jag tog en kaffe och satte mig att jobba, jag visste ju att jag skulle få nån macka på planet så det var ju dumt att ta nåt att äta.
Vid 6.45 tog jag mig till gaten och vi kom iväg när vi skulle.
Jag sov en stund och sen var vi framme, London är verkligen inte långt bort!
Jag tog min väska och gick till tunnelbanan efter att ha toppat upp mitt "Oystercard" och insåg med lätt sinne att solen sken och himlen var blå, i England var det vår!
Det var det INTE vid samma tid förra året, då var det snöstorm i London när jag var där och både jag och kollegan D höll på att frysa ihjäl!
Det tar ganska exakt en timme att åka med tunnelbanan från Heathrow till London och jag skulle möta vår leverantör vid Piccadilly Cirkus. Jag hann bara precis upp för trappen så höll han på att skrämma ihjäl mig när han plötsligt stod mitt framför mig och sa hej.

Mini Guiness kallas den, Kaffelikör och Bailey's.

Sen tog vi ett par minuters promenad till "mitt" brunchställe i Soho där vi åt frukost. Min servitör kände igen mig också den här gången och gav mig ett leende och en nick precis efter att jag berättat för C om att han kände igen mig och systerdottern när vi var där i somras.
Jag tog full english men jag kunde förstås inte äta upp allt och C fick korven för såna tycker jag inte om.
Vi pratade lite om ditten och datten medan vi åt och sen hade vi vårt riktiga, viktiga möte.
Det gick ändå bättre än vi båda hoppats och vi gick nöjda därifrån strax före 14.
Sen skulle han åka hem till Belfast så jag gick och köpte schampo, balsam, ansiktsservetter och hårspray på Boots och sen promenerade jag ned till hotellet och checkade in.
Jag och L skickade meddelanden kors och tvärs och försökte komma fram till när och var vi skulle ses och till slut fick jag honom att ta sig till mig eftersom han själv var ute i nån förort eller nåt.
Vid 16.30 mötte jag upp honom på exakt samma ställe där jag några timmar tidigare mött upp C och sen gick vi in på en bakgata från Piccadilly för att gå på en av de få pubarna jag känner till i London.
Men se det gick inte, där var det helt urblåst och de höll på att renovera hela stället.
Men det låg en pub mitt över den lilla gatan så vi gick in där istället, The Queens Head hette den.
Vi hade jättetrevligt och snackade i mun på varandra och jag tog faktiskt ett par Kopparbergs cider, ja, det finns faktiskt det i London nu.
Jag kände efter ett tag att jag nog behövde äta något om jag skulle dricka, men vi det laget hade L tagit några öl och kände inget behov av att äta och sen dök vår franske vän C upp, han jobbar i England med min kompis P och är alltså kollega till L, fast L bor och jobbar i Texas.
Emellanåt var jag faktiskt lite uttråkad, killarna pratade jobb och sånt och sen snackade de upp lite tjejer till höger och vänster och jag satt ensam för i England snackar inte killar med en tjej som har med sig killar...

L bad att få se mina svenska pengar och för en gångs skull hade jag faktiskt kontanter och det slutade med att han köpte min 20-lapp för 2 dollar, vilket var ett väldigt bra pris, den är ju värd snarare 3. Sen köpte C en av de dollar jag fått av L för 1 pund och plötsligt hade vi bytt pengar med varandra.
Jag hade med mig en chokladkaka som L skulle ta med till P men han sa att det kunde jag glömma, tydligen har han fått en sån av mig en gång och ville absolut ha den själv. Men jag träffar ju P om 6-7 veckor så då får han en annan.
Till slut hade nog killarna fått i sig tillräckligt och L behövde ta sista tåget tillbaka till förorten och C skulle åt samma håll.
Efter en kram eller två så försvann de och jag gick till China Town för att äntligen få nåt att äta.
Jag tog med mig en Won Ton Soppa och stekta grönsaker tillbaka till hotellet och efter att jag ätit så tvärsomnade jag runt midnatt.

Vad drivs du av?

 En vän till mig nämnde för några veckor sedan en teori om att alla drivs av olika
saker. En typ av grundbehov eller ska vi kanske kalla det en typ av personlighet..?
I denna diskussion uppgavs jag liksom vännen i fråga vara drivna av sex, medan andra drivs av andra grundbehov.
Vilka kan dessa vara?
Jag har hittills kommit fram till pengar, makt och status, jag tror att även trygghet kan vara en kategori men det är svårt att definiera kategorier och de går gärna in i varandra till liten eller stor del.
Att ha olika drivkrafter är säkert naturens sätt att se till att det finns folk för allt så att säga och att man drivs av sex betyder alltså inte att man är promiskuös på nåt sätt utan mer att man lever i sin sexualitet på nåt sätt. Det är den man är helt enkelt.
På samma sätt är pengar eller vinning också en drivkraft och betyder inte att man trampar på folk för att komma över dem eller så, utan det är ditåt man är på väg helt enkelt, till rikedom. Vissa drivs till viss del av trygghetssökande i detta eller så styrs de av ett maktbehov, men det går inte alltid hand i hand.
Att vilja ha makt kan förstås också bero på en massa olika saker, till stor del bottnar det säkert i rädsla. "Anfall är bästa försvar", om jag har makt över dig kan du inte ta makten över mig?
Det finns de som drivs av jakten på personlig njutning och det personlighetsdraget kan visa sig på olika sätt. En del älskar mat, andra droger, adrenalin, upplevelser, sex eller precis vad som helst.

Jag har aldrig tänkt tanken förr men jag kände väl ingen mig i den där typen som nämndes och att jag drivs av sex. Och jag vill än en gång förtydliga att det inte handlar om att jaga sex utan mer en inställning till livet.
Vad drivs du själv av?
Eller håller du kanske inte med alls?

Jag vill ha lugn, ro och balans

12/11 På måndag vaknade jag vid 5 på morgonen av någon outgrundlig anledning, inte kunde jag somna om heller... Istället gick jag upp och bakade ut alla pannbröden och sen tog jag med dem till mina kollegor som fick slåss om dem på förmiddagsfikat. Jag tog mig tid att äta en lugn frukost hemma innan jag åkte till jobbet, det gör jag aldrig annars.
På jobbet hade jag det tufft, jag var inte helt överrens med en kollega och sånt får mig att må så oerhört dåligt och jag kände mig väldigt ouppskattad. Dessutom är jag i allmänt dåligt skick och ganska labil just nu å det gör ju inte saken bättre,
På lunchen åkte jag ned till banken och löste in postväxeln med bilpengarna och satte in dem på kontot, jag trodde nog att jag kunde lita på den där köparen men det kändes bra att ha pengarna där de skulle vara. Jag lämnade in drygt 1000:- sparpengar från sparbössan på en gång, om man inte sätter in dem försvinner de ju bara.
Nu kan jag betala alla mina "småskulder" och det kommer att kännas så bra, nu kan jag återuppta mitt sparande.
Innan jag åkte till quizzet hade jag varken tid eller ro att  äta middag så det slutade med att jag åt godis till middag eftersom La hade tagit med sig Polly och Dumlekolor åt oss.
Vi skulle dela ut alla presentkort vi fått det sista året och eftersom L behöver en ny TV nu när hon flyttat så fick hon med sig alla korten och ska se om hon kan köpa ut oss andra.
Sen som pricken över i:et så vann vi kvällens quiz och därmed hade vi fått ihop 2900:- att dela på 6 personer. Det blir en liten slant i alla fall, åtminstone om man är så bra som vi!
Efter quizzet, sent på kvällen åt jag middag
bestående av det ugnsgrillade fläsklägget jag gjort på lördagen, till det åt jag purjolöksskivor, surkål och senap.
Sen gick jag och lade mig.

Man tjänar på att vara nykter

6/10 På lördagen åt jag frukost i lugn och ro och sen tvingade jag mig ut i kylan eftersom det äntligen var sol och torrt väder ute.
Kallt var det ju i alla fall, men det var första torra lördagen sedan augusti. Jag hade väntat rätt länge nu på att klippa gräsmattan en sista gång inför vintern. Jag var inte den enda i kvarteret som tänkt den tanken och suttit och väntat på bättre tider, för när jag gick ut hörde jag ljudet av gräsklippare från en massa andra trädgårdar runt omkring. Grannen som jag "delar" gräsmatta med klippte också gräset och när vi skulle ta gräsmattan mellan oss så möttes vi på mitten.
Nu när jag har uppsamlare tycker jag att det är en massa jobb att tömma den hela tiden. Men har jag sagt att jag tömmer den nedanför min slänt och hoppas på att det blir som fyllnadsmassor om ett par år? He he, alla idéer är bra utom de dåliga. Vad har jag att förlora på att testa? Turre som ju inte jobbar lika hårt som jag på tomten fick ha täcke på sig för första gången på säsongen, han älskar verkligen sin jacka, han har fattat att man fryser mindre om man har den på sig.

Jag for runt som en furie och klippte gräs, tog in den lilla utemöbelgruppen, tömde krukor och ställde in, flyttade in lyktor under tak, sopade verandan, tog in solcellslamporna och hängmattan och ställde i ordning badtunnan för vintern. Ja, alltså, locken som jag beställde i maj har ju fortfarande inte kommit och de svarar inte på e-mail och dessutom så skickade jag ju in pumpen på reklamationsreparation och den är också borta... Så jag ställde i ordning så mycket jag kunde men det blir ju att storstäda den igen i vår och det är så trist.
Två timmar senare var jag genomkall trots det hårda arbetet, trött var jag också. Jag tog in ved, tände en brasa i kaminen och lade mig på soffan och somnade med Turre vid fötterna och Judas på magen.
Jag somnade och sen spenderade jag en lång tid med att försöka vakna igen och sen ringde jag S som skulle med ut på kvällen och vi bestämde en tid att ses och sen gjorde jag potatismos och tog en dusch. Sen åt jag resterna av köttet med potatismos och sås gjord på skyn och grädde. Det var jättegott, tänk att man inte gör sånt oftare nu för tiden. Ja, alltså, jag gör ju det nu, men de flesta vet nog inte ens att man kan göra sånt. Jag visste det ju inte förrän jag råkade göra det.
Senare på kvällen än det var tänkt så var jag färdig och åkte för att plocka upp S. Sen åkte vi in till Dubliner där det var ett riktigt bra coverband som spelade denna kväll. Vi hade trevligt och träffade ett par killar från Malmö som varit och sprungit Tjurruset under dagen, konstigt nog såg de inte ut att vara trötta alls. Vi snackade med dem och lite folk som jag känner sedan tidigare och fick en väldigt trevlig kväll, vi dansade till och med lite. Själv är jag varken bra eller förtjust i att dansa, men jag har en princip att inte säga nej så länge killen är normal och artig.
Vi kände oss i alla fall väldigt uppåt och ganska söta när vi gick därifrån. Jag gick dessutom därifrån med 131:- extra på fickan. Det är en av fördelarna när man är nykter och ingen annan är det. Man hittar pengar på golvet!
Det var alltså 4 olika fynd, 100:- + 20:- + 10:- och 1:- som jag hittade...
Vi kom hem vid 3 ungefär och jag åt edamamebönor innan jag gick och lade mig.

Att laga mat medan man snackar

13/8 Måndag och dags för jobb igen... När jag gick upp på morgonen sov G fortfarnde som en stock på soffan och eftersom M lovat att skjutsa honom till tåget senare så gjorde jag frukost och åkte till jobbet.
Under dagen blev min tid lite upphackad på jbbet, mitt i måndagsmötet kom ett par kunder in och behövde hjälp och även om det blev lite strul med dagen på grund av det så är det trots allt så attdet alltid är trevligt att de kommer förbi. Mycket bättre att ha möten öga mot öga än i telefon eller via mial.
På eftermiddagen ringde G och undrade nåt eftersom jag bett honom per sms att kolla om han kunde få igång mitt trådlösa bredband. Tydligen har någon varit inne och mixtrat med det, lite läskigt eftersom det antingen är en granne eller kompis som måste ha gjort det, men jag försöker att inte tänka på det och hoppas att det inte blir mer än så.
Nu satte han i alla fall lösenord på det för att det inte ska hända igen.
Efter jobbet åkte jag direkt till Ica, jag hade bland annat slut på mjölk men behövde handla lite annat också, som till exempel kattmat och grönsaker. När jag kom till kassan blev det lite drygt 600:- och jag skulle ta upp kontokortet och betala... ingen plånbok...
Jag hade handväskan med, men plånboken låg inte i den.
Som tur var stod kompisen L i nästa kassa och så fort jag såg henne frågade jag om hon kunde betala åt mig och det kunde hon, så jag förde över pengar till henne senare på kvällen. Det hade inte varit kul att behöva åka över 1 mil extra för att hämta plånbok och tillbaka för att betala...
Plånboken visade sig ligga i fotoryggsäcken jag haft med mig in till stan på söndagen.
Strax efter att jag kommit hem kom AK över för att fika, hon gick i samma klass som min syrra i gymnasiet och jag har inte träffat henne på minst 15 år, kanske 20.
Hon höll mig sällskap medan jag diskade, packade upp matvaror, matade Judas och Turre och fixade fika.
Jag behöver ju tömma frysen så jag plockade ut den där biten seg rostbiff som blev över efter min och l's grillning för ett par veckor sedan och så tog jag ut blocket med märg. Sen slängde jag dem båda (frysta) i en gryta, hällde på ½ liter vatten och smulade ned en köttbuljongtärning och så satte jag plattan på 3:an.
Resten av eftermiddagen/kvällens att jag och AK och snackade i munnen på varandra ute på verandan. Till slut var klockan mycket och vi frös båda två och AK åkte hemåt, klockan var nog kanske 21.30 då...
Jag lät köttet puttra vidare i flera timmar och hällde bara på lite vatten när det började bli för torrt. Jag tror att det puttrade i sammanlagt 7 timmar eller nåt sånt och när jag skulle provsmaka det föll fibrerna bort jättelätt och smakade så gott att det inte gick att sluta provsmaka!
Jag vet inte vad det var som gjorde att det blev så aromatiskt men jag är rädd för att det var märgen... det blir ju skitjobbigt att fixa märg varje gång man vill göra sånt kött.
Köttet smakade ganska exakt så som "Crispy Duck" smakar i China Town i London och jag funderade på om det var så jag skulle äta den. Men nu var ju klockan mitt i natten och jag lade in den i kylskåpet och gick och lade mig.
Till middag hade jag ätit auberginesallad med tomat, olivolja, salt och fetaost och M kom över med nyckeln strax senare. Jag liter mer på att hon har koll på sånt än att G har det, så hon fick ta ansvar för larm och lås.

Skördesäsong

På fredagen kom jag äntligen upp i tid, detta trots att min käraste kollega A väckte mig redan vid 6 med ett sms... Jag hade lovat att ta med plommon till henne och hon hade lovat att påminna mig om det. På jobbet fick vi besök av kusinen S, vi har bara två kusiner och vi ser dem allt för sällan. Trots att vi alla numer bor i Stockholm har jag inte sett någon av dem på 3-4 år... S skulle kanske börja jobba hos oss och var och hade möte med min kollega F.
När deras möte var över tog vi en fika och drog dessvärre ut på det mer än vad vi borde, sen var det en jäkla stress för att få klart det som skulle göras innan jag åkte hem och jag kom iväg senare än tänkt.
På eftermiddagen hade vi telefonmöte i jobbföreningen och det gick fortare än vad jag ens vågat hoppas och än så länge är det inte så jättemycket som faller på mig att göra. Sen satte jag igång att skära och skala grönsaker till en gryta. Rotselleri, kålrot, morötter, purjolök, gul lök och palsternacka. De säger ju att man ska laga mat med säsongens råvaror eftersom det är nyttigt och billigt och jag är helt pank trots att jag precis fått lön just denna dag. Jag hade nämligen fått 25% löneavdrag för att jag inte lämnat in löneredovisningen, fast jag hade ju ett gott skäl, jag var ju hemma sjukskriven... Nu har jag inte ens pengar till att betala mina räkningar eftersom det här är en sån där mellanmånad då precis allt tycks vara dags att betalas. Jag skar rent köttet jag köpt, minns inte vad det var för bit men det var ett grytkött som visade sig vara dyrare än den utskurna biffen jag köpte på torsdagen... Jag gillar inte när det är fett, senor och annat gnissligt i köttet så jag skär rent det ordentligt. Sen fick grytan puttra i flera timmar med krossad tomat, tomatpuré, Worshestershiresås, köttbuljong och lite torkad basilika. Under tiden diskade jag upp och städade i köket och körde ett par maskiner tvätt som ju luktade mer köttgryta än tvättmedel när det torkat... Orutinerat att göra båda dessa saker samtidigt, men jag tyckte att jag var säker eftersom jag inte använt vitlök i grytan.
Det var skönt att ha en nästan hel dag och kväll hemma ensam och få saker gjorda och som sista grej för kvällen ställde jag ut köttgrytan på verandan och säkrade med lite grejer och en stol över grytan ifall nån skata eller räv skulle komma på att den stod där.

Pengar ut och pengar in...

På måndagen när jag åkte till jobbet såg jag vår jobbgranne AK stå vid rödljuset när jag stannade där. Jag vinkade och hon sprang fram och hoppade in i bilen och vi gjorde sällskap den sista biten till jobbet. Det är längre än man tror att gå den biten, det måste vara runt 1 kilometer... det tar ju en del tid om inte annat.
På jobbet blev det förstås att försöka orientera sig i vad man missat när man varit borta, men det visade sig inte vara så jättemycket. Det verkar ha varit rätt beslut att åka bort just på sportlovet. På eftermiddagen bekräftade jag min biljett till Australien och nu är den klar och betalad. Det känns lite konstigt faktiskt om jag ska vara ärlig. Bara tanken på att vara borta från vänner och familj i hela 4 veckor... det har jag aldrig varit tidigare. Det längsta jag någonsin varit borta var 3 veckor och då hade jag ju vännen Ju med mig. Nu åker jag helt ensam... Det känns som om jag kommer att missa en massa. Jag bestämde mig ju för att inte åka på sommaren för att jag inte vill missa den svenska sommaren, men jag tänkte aldrig på att jag kommer att missa den svenska våren. Jag är så rädd att mina tulpaner och grejer ska ha blommat ut helt när jag kommer hem. Sannolikheten att jag får se krokusarna alls är nog väldigt liten.
Men det blir nog en väldigt kul och bra upplevelse för mig att åka till Australien och Singapore så det blir nog helt okey. Med min utvecklade separationsångest vill jag säkert inte åka därifrån heller när det väl är dags...

Efter jobbet åkte jag hem och sov middag en stund och sen åkte jag in till stan för Quiz. Väl på plats insåg jag att jag var väldigt hungrig så jag beställde kossa på macka som Quiz-L brukar säga, oxfilé on toast. Det var mumsigt och de andra satt och dreglade över min mat så jag satt och matade B och L med bitarna jag inte ville ha. Vi hade kul som vanligt och den här gången hade vi dessutom marginalerna på vår sida och vann hela quizzet och kunde lägga ytterligare 250:- till vår vinsthög. Nu kunde vi dela ut presentkort av ett värde av 500:- / person i laget och Quiz-L hade redan köpt ut mina så jag fick kontanter av henne.
Efter att quizzet var slut och de andra åkte hemåt stannade jag en stund och pratade med B, jag hade ju inte en kall Turre i bilen och tog mig därför lite mer tid. Vi stod och snackade så länge utanför Tudor att hela personalen på väg hem slutligen passerade oss. De hade hunnit städa och allt.
Jag kom hem rätt sent men var hungrig igen och åt lite edamamebönor innan jag alldeles försent kom i säng.

Motion och skönhetsvård

På onsdagen gick jag och L upp och åt frukost och promenerade sen ned till de andra på Senegambia Hotel. Mina flätor hade börjat gå upp eftersom gummibanden bara gick sönder hela tiden, så jag gick tillbaka så som tanterna sagt att jag skulle göra om det hände och de fixade flätorna helt utan knot. Den här gången var de också snällare mot mitt hår eftersom de kom ihåg mitt knot från förra gången. När flätorna var ordnade gick vi utmed stranden och sen in i apparken, det kostar lite grann att gå igenom den men inte mycket och skogen är fin och skuggig. Vi gick förbi en massa apor som tiggde från oss, men de insåg strax att det var lönlöst så de gav sig av mot andra turister istället.

Ungefär en kvart senare kom vi ut ur parken på andra sidan och fortsatte utmed stranden till ett hotell som hette Coco Ocean, det var ruskigt lyxigt och fint och efter mycket om och men så prutade de lite på några solsängar eftersom vi skulle äta en stor lunch hos dem alla 7.
Vi satt i skugga och jag löste lite suduko och de andra läste och sen kom B och vi gick in för att äta lunch. Det serverades meze och L hade beställt en massa godsaker, det jag tyckte var bäst var salladen, det finns inget godare än grönsaker när man är törstig i värmen.

Det fanns förresten några hästar på stranden och liksom de andra hästarna jag sett i Gambia så är de i mycket bättre skick än jag förväntat mig. Titta bara, de är visserligen rätt lätta i typen men de är varken magra eller omusklade och de är rätt blanka och glada.

När vi ätit lunch tog vi en titt på hotellet och gick till deras Spa-avdelning, ni kan tro att den var fin och lyxig! Jag bokade kvickt in mig på manikyr och pedikyr på eftermiddagen och gick därifrån nån timme senare med fina händer och fötter och ett inre lugn. När jag kom ut igen hade familjen M tagit sig tillbaka till hotellet men l och B väntade på mig. Eftersom mina fötter var så fina bestämde vi oss för att ta taxi hem snarare än att gå på stranden i sanden.
Vi hade gott om tid före middagen och jag chattade lite, skrev i bloggen. B gjorde kaffe åt oss och sen tog jag en dusch och snyggade till mig lite och sen körde B och L's jobbkompis bilen till restaurangen vi hade bestämt oss för att träffas på. Den visade sig vara stängd vilket gjorde dem väldigt besvikna, den är tydligen väldigt fin. Istället åkte vi tillbaka mot Senegambia hotell och gick in på en restaurang i närheten, det var en massa konst på väggar och hyllor som man kunde köpa och det var lung och trevlig atmosfär, åtminstone efter att B bett dem att sänka musiken lite. Jag kunde inte riktigt hitta någon maträtt som lockade mig men bestämde mig slutligen för biff i pepparsås med mosad potatis. Det gick att äta men smakade inte särskilt mycket. När jag var ute och rökte efter middagen höll en av killarna ur personalen mig sällskap och var trevlig så vi kom överrens om att bli kompisar på Facebook.

Såhär ser för övrigt en plånbok ut när du fyllt den med Gambiska pengar... Många sedlar blir det.

Jag kom i säng strax före 23.30 och funderade på vad det är som gör att håret blir gult och tänderna vita i Gambia, för det är vad B och l konstaterat tidigare och vad som även hänt mig...

Hello Africa (again)

På torsdagen gick jag upp klockan 4 på morgonen och gjorde iordning mig och det sista av packningen. Av någon anledning sminkade jag mig lite lätt och det skulle jag som jag egentligen redan visste ångra senare. Det var -25 grader och jag och AC höll på att frysa ihjäl när vi gick ut för att åka till Bromma flygplats, jag hade en frappé och en kaviarmacka i näven som jag åt på vägen. När vi kom fram var klockan ungefär 5 och AC höll mig sällskap på nästan en hel cigg innan hon höll på att frysa ihjäl. Jag slängde in min dunjacka i hennes bil och hon rådde mig att gräva fram fleecejackan ur resväskan att ha om det blev kallt på planet. Knappt två timmar senare var det dags att kliva ombord på planet och vi gick i kylan allihopa ut till planet som stod en bra bit bort. Lycklig över att få lite värme gick jag upp för trappan in i planet... som visade sig hålla minusgrader. Det visade sig senare när vi skulle serveras frukost att deras kaffemaskin hade frysit sönder under natten, så nåt kaffe fick vi inte. Vi serverades en omelett med svamp och den var riktigt bra faktiskt och en stund senare blev det lite varmare i kabinen och jag somnade. Jag upptäckte förresten strax före landning att Enskede ligger i Nederländerna...

Det tog bara lite drygt 2 timmar till Bryssel och jag gick omkring och kikade lite i terminalen och gick sen ut och rökte, jag hade ju 5 timmar på mig att ta mig in genom säkerhetskontrollen igen. Sen tog jag en kaffe och chokladmuffin på Starbucks och förundrades över alla olika människor som passerade. Sen handlade jag cigaretter, Mentos, en tidning, en bok och en flaska Bacardi Razz till B och L och sen gick jag mot den del av terminalen där min gate skulle annonseras senare. Där var det lugnt och skönt och knappt en enda människa, så jag lade mig ned på några bänkar, stirrade upp i taket och somnade efter en stund. Jag vaknade nån halvtimme senare av att jag frös jättemycket och promenerade till toaletten och sminkade av mig med några servetter jag köpt i taxfreen tidigare. Medan jag väntade på flighten ringde kollegan F och undrade om jag skulle med på lunch, han hade tydligen missat att jag inte var på jobbet...

Slutligen var det dags att gå ombord på flyget som skulle ta oss till Banjul, Gambia. Jag hade blivit tilldelad en fönsterplats vid ett tvåsistssäte och höll tummarna att jag skulle sitta ensam. Men efter en stund insåg jag att planet skulle gå halvtomt så då ökades förhoppningarna och jag frågade kabinpersonalen om jag kunde ta en av de lediga fyrsitsarna i mitten av planet, de sa att jag skulle vänta tills de sista passagerarna kom ombord. Men då hoppade några andra dit och satte sig och jag blev lite sur, sen upptäckte jag att det fanns en fyrsits lite längre bak och frågade en annan ur personalen och hon sa att jag kunde sätta mig där och hålla tummarna. Den här gången var det jag som fick elaka blickar av de andra passagerarna. Efter en stund kom värdinnan förbi igen och sa att jag haft tur och kunde sitta kvar där och vi lyfta strax senare. Vi serverades middag, en kycklingfilé i vinsås med potatismos och det smakade faktiskt riktigt bra. Sen somnade jag gott utfläkt på fyra säten. Visst vaknade jag ibland med lite ont i ryggen eller sidan, men jag somnade strax om i en annan position, vilken lyxresa!

Rersan tog lite drygt 6 timmar och vi serverades glass och dryck en stund innan vi landade.

När jag landat ställde jag mig i kön med de andra men väntade nervöst på svar på mitt sms till B, man skulle nämligen ange en adress i Gambia och det hade jag ingen. Han ringde upp medan jag stod i kön och försökte hålla reda på alla mina grejer och sa att han skulle smsa adressen. Slutligen var det min tur och smset hade inte kommit fram så jag höll tummarna och lämnade in min ansökan om inträde i Gambia. Till min lycka tittade han bara lite snabbt på det och nickade till mig att allt var okey efter att han stämplat mitt pass. Jag hämtade upp min väska och de röntgade dem som de gör med alla väskor man tar in i landet och sen såg jag B stå och vänta på mig. Han hjälpte mig till bilen med väskan efter att vi kramat om varandra och sen åkte vi hemåt B och L. Klockan var ungefär 19.30 så det var mörkt ute så jag såg inte så mycket.

Hemma hos B och L såg det hemtamt ut, de lyckas alltid sätta en personlig prägel där de bor. L mötte oss vid bilen och vi hade lite kramkalas innan vi gick in. Hon hade fått malaria strax efter att hon kommit ned och hade varit dålig ett par dagar men kände sig nu på bättringsvägen, så vi gick ut och åt middag. Jag och L delade på en portion mat, tigerräkor, bläckfisk och grönsaker i en citronsås med ris till. Det var gott och jag undvek bläckfisken efter att ha smakat lite, jag gillar inte bläckfisk. Precis innan vi gick från restaurangen blev jag utbjuden av servitören men tackade nej. Jag lånade en bunt pengar av B eftersom det är det enklaste sättet att ordna pengar. Sedlarna är fruktansvärt illaluktande och en av sedlarna kändes nästan flytande, så fuktig och skitig var den. Vi spritar händerna så fort vi har hanterat pengar.

Efter att vi ätit klart gick vi vidare en liten bit till Senegambia Hotel där Coch D med döttrarna A och M bor. Där tog vi en drink med dem i hotelbaren medan vi tittade på underhållningen. Det känns kul att träffa folk man känner sådär på semestern, själv reser jag ju ofta ensam.

Sen var både jag och L helt slut, så vi åkte hemåt och gick och lade oss. Det hade varit en lång dag.