Jaha, vi får göra om det igen

22/5 På fredagen åkte jag och Y till immigration i Rayong för att försöka ordna ett bevis på att jag har en adress i Thailand. Än så länge är min motorcykel i hans namn eftersom man måste ha en adress i Thailand för att få äga ett fordon. Det tar en stund att ta sig till immigration, ungefär en timme. Sen när vi väl kom dit så visade det sig att de inte längre kan ordna sånt där, det ändrades för bara en månad sen... Nu kommer vi inte hinna fixa det här denna gången heller, men Y är inte så bekymrad över det, den kan stå i hans namn ett tag till. Det är ju ändå han som tar ansvar för den när jag inte är i Thailand. Vi borde också ha fått de nya, riktiga nummerskyltarna till den, men de har inte kommit än och snäll som han är så tar Y hand om det och ringer de som ska ha fixat det.
På vägen tillbaka åkte vi för att hämta mina nya armband som jag köpt på köpcentret där, det ena var minimalt för kort för att gå att stänga runt min handled. Vi sa till dem att det skulle förlängas med cirka en centimeter. När vi nu kom för att hämta det så hade de förlängt det med en centimeter i diameter! Fatta hur stort det var!Jag kunde lätt dra av det över handen och jag sa att de hade gjort fel och då svarade de att det bara ingår en ändring och att jag skulle behöva betala för den här... Jag sa vänligt men bestämt att det var de som gjort fel, inte jag och att jag var en bra kund som gärna vill komma tillbaka. Då ringde dem chefen och förklarade för honom och han sa ja. Det var tur för dem, inte sjutton betalar jag för att de ska göra om när det är de som gjort fel! Vi fikade på Starbucks och delade på en banoffee pie och sen åkte vi hemåt. Vi åkte förbi en bil/buss, som  hade en annons om "Sexy Bath Show" och jag kan för mitt liv inte komma fram till vad det kan vara...
Tidigare på dagen när jag jobbade fick jag ett mail om ett sånt där arv som är bortglömt eller nåt och det var utskickat från en "law firm", vad tror ni, är det äkta? Ha ha, vilket seriöst företag skulle ha en mailadress som ser ut så? barr.franciisgilbertlawfirm@hotmail.com?  Ja, man kan ju undra hur det kan löna sig? Hur många korkade människor kan det finnas i världen? Tydligen tillräckligt många för att andra ska lägga ner jobb för att göra såna här mailutskick. Jag vet att det kanske är elakt, men ibland undrar jag om de som går på det verkligen förtjänar att behålla sina pengar? Det är annat om det är snyggt gjorda grejer, men det här och på mail dessutom?

Sen klarade jag inte mer

6/5 På onsdagen hade jag så pass ont att jag inte visste hur jag skulle klara dagen och ännu mindre hur jag skulle klara veckan eller månaden. Det slutade med ett snabbt beslut att omedelbart resa till Thailand för att slippa värken ett tag. Ibland blir det bara för mycket och jag behöver vila från att ha ont precis hela tiden och som sagt, ibland gör det ondare än annars...
Många har frågat mig var Laem Mae Phim ligger så jag har markerat ungefär var det ligger på kartan. Närmaste större stad är Rayong, annars ligger Klaeng lite närmare. Det är alltså relativt nära den Kambodjanska gräsen, vid Eastern Seaboard.

Den svenska jätten handlar smycken

14/1 På onsdagen åkte jag, Å och hennes chaufför till Rayong och Leamthong igen, denna gången för att hämta och betala mina diamanter. Som den shopoholic jag är så spontanshoppade jag även en ring för att komplettera setet. Armband var för dyrt och det får jag köpa nästa gång om jag har råd, just nu får detta räcka. Vi funderade en stund och kom fram till att det var säkrare att bära diamanterna än att lägga dem i handväskan eller påsen som det stod Diamond World på, ifall någon sett oss köpa diamanterna och skulle rycka väskan. Vi tog några bilder på mig och oss när jag hade diamanterna på mig och jag ser ut som en jätte bredvid de andra. Jag kände mig ganska fin innan vi tog bilderna, för jag fick positiv uppmärksamhet när vi gick i centrumet, men självförtroendet försvann helt och hållet när jag såg bilderna... Jag ser fet ut också av någon anledning. Fast chauffören ville ha en bild av honom och mig ensamma för att lägga på Facebook för att han tycker att jag är så snygg, när man ser bilderna så känns det absurt för mig. Dessutom lade de båda in inlägg och en av dem hade fördubblat värdet på mina diamanter och den andra hade fyrdubblat det! Deras vänner måste tro att jag är miljonär!
Jag upptäckte när jag kom hem att örhängena mer ser ut som blommor än stjärnor, det var ju en besvikelse när man handlat för så mycket pengar, hur kunde jag ha missat det?
Jag tycker i alla fall att smyckena klär mig, de är precis lagom stora och inte för mycket.
Lite ångest får jag alltid när jag shoppar något dyrt som jag egentligen inte behöver, men samtidigt tycker jag att om jag har råd och verkligen vill unna mig något, så är det bättre att köpa det än att lägga pengarna på hög.
Vi åt på en västerländsk restaurang innan vi åkte hem, det är också en kedja och maten var jättedålig och dyr dessutom. Men mina vänner var rätt nöjda med sin mat så jag sa ingenting. Jag har nog nämnt förut att om jag äter ensam så duger ingen restaurang för mig, men om jag har sällskap så duger det mesta.