Mina många ansikten och min zombiefamilj

5/5 På tisdagen satt jag och tittade på bilder från tidigare Halloween och Zombie Walk bland annat och jag har haft turen att ha sett riktigt bra ut på alla dessa fester och det är tack vare min syster som inte bara är bra på att sminka, hon tycker att det är rätt roligt också! Dessutom sitter hon större delen av året och funderar på hur hon ska sminka mig nästa gång och tittar på internet för att få idéer.
Första sminkningen hon gjorde var "zipper face" inför Tudor Arms Halloweenfest och bilden är tagen med blixt, men utan blixten gick det inte att se några skarvar alls och folk kunde inte sluta stirra. Jag är inte van att alla stirrar så så det var lite jobbigt i början av kvällen. Folk jag aldrig hade sett ville fotas tillsammans med mig och jag kände mig som en filmstjärna. Utanför Dubliner bad en tjej att få ta en bild och året efter när jag dök upp som halv djävul och h alv ängel så visade det sig vara samma tjej som ville fota mig när hon frågade om bilden hon visade, från året innan också var jag! På zombie walken i Stockholm gick vi ett helt gäng och syrran sminkade oss allesammans, en hel zombiefamilj! Den bilden med blad och grejer var för en temad fest där temat var skog och djungel eller något liknande, på Stockholm Tens, en rugbyturnering. Jag brukar säga till syrran att jag vill se någorlunda snygg ut eftersom jag är singel och det tycker jag att hon lyckats rätt bra med!

Det kommer nog inte in mycket nytt folk just nu

4/5 På måndagen var det dags för quiz igen och vi hade svårt att få ihop folk till laget. Många var upptagna med annat men vi beslutade att åka in i alla fall och trots att vi bara var 3 personer så blev i faktiskt tvåa tror jag det var. På bilden ser ni hur Tudor Arms brukade se ut, nu är det byggställningar och en stor, hög vägg av träskivor framför för att de fixar fasaden på byggnaden eller nåt sånt. Jag kan gissa att det är väldigt svårt att hitta dit nu om man ska dit för första gången och det är ju synd!

Jag glömde tidskillnaden

9/3 På måndagen var jag oerhört stressad, en offert skulle in före klockan 16 och jag hade räknat fel på tidsskillnaden mellan Sverige och Seychellerna! Det var alltså 16 deras tid som den skulle vara inne. Jag ringde min leverantör och fick honom lika stressad för han hade inte en färdig offert till mig än. Sen gjorde jag klart precis allt men hade inte ett aktuellt pris på flottarna som skulle offereras. När det var mindre än 5 minuter kvar av tiden så ringde jag honom igen och han svarade inte, då började jag bli så stressad att det dunkade i öronen. Jag visste ju att han jobbade på det och han visste vad jag ville, så han tänkte väl att det var lika bra att göra klart det innan han svarade. När jag ringde nästa gång någon minut senare så svarade han och gav mig ett pris i telefon och sa att han skulle skicka offert även på mailen senare.
Klockan var 4 minuter över 16 på Seychellerna när jag fick iväg offerten, den skulle ju skrivas ut, skrivas på och skannas innan den kunde skickas.
Vissa instanser är mycket noga med tiden och det kan leda till att man inte får vara med i upphandlingsprocessen om man varit sen, även om man har det bästa anbudet. Jag var alltså mycket nervös för detta. Men vid det laget fanns det ju ingenting mer att göra så det var bara att hålla tummarna.

På kvällen spelade vi quiz på Tudor Arms och vi vann faktiskt, men kul har vi ju alltid i alla fall i vårt lag. Vi sitter ute i kapprummet och det anses vara de sämsta platserna i puben eftersom det rummet är avskiljt från de andra och ligger bredvid toaletterna. Många är förvånade över att vi vill sitta där frivilligt och P som är ansvarig för placeringen har frågat oss ibland om vi vill sitta inne i puben. Men det säger mitt lag bestämt nej till! Anledningen att vi gärna sitter där är att vi får vara ifred från snokande motspelare och vi behöver ju inte viska eller skicka små lappar inom laget för att kommunicera i laget utan att någon annan hör. Quizmaster är nog också nöjd, jag tror att han vet att han kan lita på att vi inte fuskar trots att vi rent praktiskt kanske skulle kunna göra det därute. Men han har ju fått många bevis för att vi inte gör det när vi svarar fel på enkla frågor ibland... Men att spela quiz handlar ju om att mäta sin allmänbildning mot andras och syftet försvinner ju helt om man fuskar, det skulle verkligen inte ge mig något att vinna om jag hade fuskat. Jag vet att vissa spelare gör det, men hur kan de då vara stolta över sina resultat? Vi är relativt säkra däremot att de lag som liksom vi ofta ligger i topp, inte fuskar, det känns bra, må bästa lag vinna!

Man vet ju aldrig vem som svarar

 22/1 På torsdagen hade pappa med sig en överraskning till jobbat. Han hade hittat våra gamla pass i en låda någonstans. Brorsan var så liten att hans pass saknade foto. Tydligen behövde man inte ha foto förrän vid en särskild ålder, det kanske är så fortfarande förresten? Jag var 9 år gammal när passet gjordes och jag kan liksom inte känna igen mig på bilden. Samtidigt som jag vet att det är jag så är det som om just bilden föreställer någon annan. Jag vet att när vi var i London två år senare när jag var 11 år, så var jag redan den jag är idag på något sätt och utseendet passar liksom inte in. Självklart har jag utvecklats och mognat sedan dess, annars vore det ju konstigt. Men när jag var 11 år fick jag och syrran vår första häst Gullan. Gullan blev senare min häst och syrran tog över hennes föl som föddes hos oss ett halvår efter att vi fått henne. Att få en häst när man är 11 år gammal, när man har föräldrar som inte vet det minsta om hästar, det kräver att man mognar snabbt som attan för att klara av att ta det ansvaret det innebär. Pappa gjorde vad han kunde för att hjälpa till och tog till och med ansvaret för stallet under en tid då alla hotades med uppsägning om ingen tog över, ekonomi har han alltid varit bra på och han hade inga problem att ställa upp med den kunskap han besatt. Oj, nu kom jag nog från ämnet en hel del...
I vilket fall så ringde jag till Tudor Arms på eftermiddagen för att boka bord till quizzet på måndagen. Som tur var svarade P som man ska prata med om det. Ibland är det jobbigt att ringa dit, man vet ju inte vem som kommer att svara och man vet därför inte om man ska prata svenska eller engelska och man vet inte om det är någon som vet vem jag är eller om jag bör presentera mig med mer än mitt namn. Ofta så inser jag ju ganska fort om det är någon som jag känner, för när jag säger hej och att det är jag så brukar de ju säga ett glatt hej och undra hur jag mår och vad jag vill. P har jag inga problem att känna igen på rösten eller hans reaktion på mitt namn och dessutom slipper jag vänta på att någon ska hämta honom. Det är ett självpåtaget ansvar jag har att boka plats till quizzet och planera, jag är den gemensamma nämnaren i vårt lag från början och det är jag som på olika sätt har värvat lagmedlemmarna. Nu är vi förstås väldigt goda vänner allihopa och de spelar även om jag är borta.
För bara någon vecka sedan kom jag på att jag i 20-års åldern lovat mig själv att pierca naveln när jag kunde se den igen. Jag hade ju inte riktigt förväntat mig att vara över 40 när det hände. Men jag håller alltid löften, även om de är till mig själv. Jag kollade med mina kollegor om någon kände till om den lokala tatueraren var bra på sånt och ingen hade hört något dåligt om dem. När jag kollade deras hemsida visade det sig att de gör det på måndagar och onsdagar och jag kollade detta igår, då det var onsdag. Så jag åkte ner klockan 17, direkt efter jobbet, de hade nämligen drop-in på piercingen.
Sen gick det rätt fort, det var ingen före mig i kön så killen som håller i piercingar där gick bara in och förberedde det han behövde. Jag fick ta av mig skorna och sprita händerna och sen var det raka vägen in. Jag fick stå och visa magen en stund så att han kunde markera var piercingen skulle sitta för att det skulle se bra ut. Jag berättade för honom att min navel är byggd och inte naturlig, om det hade någon betydelse så vill jag ju att han ska veta det. Han hade tydligen sett massor med byggda navlar och han sa att min var den snyggaste han sett. Men så valde jag ju kirurg väldigt omsorgsfullt. När han kände sig säker på var den skulle sitta fick jag lägga mig ner på britsen och sen skulle han ta tag med en tång. Han varnade att han skulle få ta i en del, just för att naveln var byggd och därför var rätt hård och tajt. Det kändes rätt ordentligt när han tog tag och han påpekade att jag skulle få ett blåmärke av den. Sen höll han på och grejade ett tag och jag frågade om han kunde berätta hur det går till och vad han gjorde eftersom jag inte kunde se något, jag måste ju ligga ned platt. Då sa han att han försökte få i smycket... han hade alltså redan gjort piercingen utan att jag ens märkt det, det enda jag hade känt var ju tången och den var ju inte så bekväm direkt, men när han släppte taget gjorde det inte ont någonstans längre. Han satte en kompress på den, gav mig skötselråd och en påse havssalt. Saltet skulle lösas i vatten och användas för att tvätta piercingen två gånger om dagen. Första veckan skulle jag ha förband över den på natten, men det får man inte ha på dagen. Jag antar att det är för att den ska få andas ordentligt. Skärp och åtsittande kläder är inte heller tillåtet att ha. Mina jeans är rätt låga i midjan, men det rekommenderas i alla fall att man inte har skärp, eftersom det kan ta i när man sitter ned.
Jag var en sväng ned till Väsby centrum och gick in en sväng på Kicks, där hittade jag ett schema för hur man gör "contouring" av sitt ansikte och det är jag nyfiken på. Jag tycker att unga tjejer är så fina när de sminkar sig, det är som om de alla får gå en kurs som vi äldre aldrig fick. Nu kan jag ju i alla fall studera den här i lugn och ro. Fast jag är inte typen som sitter hemma och övar och sen tar bort det och börjar om, så som syrran gör. Nej, jag prövar mig fram och eftersom jag bara gör det max någon gång i veckan så tar det tid innan jag fått det så bra som jag kan.

Cheers

12/5 På måndagen var det dags för quiz på Tudor Arms. Nu när jag reser en hel del igen så blir det inte så ofta att jag är hemma och kan spela på måndagarna och det är alltid kul att träffa alla igen. Jg känner mig alltid så hemma och välkommen när jag kommer dit, alla blir så glada när de ser mig. Som jag brukar säga: Where everyone knows your name!

Clowner med hjärtan av guld

24/2 På måndagen var det åter dags för quiz men jag spelade inte utan hängde med B och J vid baren istället. De får mig alltid på gott humör och att skratta och det känner jag att jag behöver. De verkar lite clowniga, men de har hjärtan av guld båda två och tar alltid hand om mig väldigt väl!

Nästan som förr

17/2 På måndagen spelade jag quiz med mitt eget lag på Tudor Arms och det kändes nästan som förr i tiden eftersom B var där också och kom förbi och bytte ett par ord på väg till toaletten då och då. När quizzet var klar gav jag B skjuts till hans sons lägenhet där han bor medan han är i Stockholm.

Jag kom en bit på väg i alla fall

15/2 Lördagen startade jag med eggs benedict med lite grönsaker, bacon och en kopp te. Det tog som vanligt över en timme för mig att äta frukost och jag klarade inte av allt. Så snart jag var klar bytte jag om till jobbarkläder och tog på mig handskarna och påbörjade arbetet med att sortera och flytta allt ris och ved.
Efter två timmar hade jag i alla fall kommit en bit på väg och dessutom fått en hel del motion och styrketräning på köpet. Det är ju helt fantastiskt att kunna jobba ute i trädgården i mitten av fabruari utan snö, kyla och lera. Mina muskler som ibland har påpekats för mig kommer nog nästan helt uteslutande från den typen av arbeten eftersom jag aldrig har tränat på gym och sånt längre tider än 1.-2 år i taget. Det var i alla fall en väldigt bra början på dagen att ta en stor frukost inför sånt arbete för det höll igång mig en bra stund.
När jag gick in hade jag sorterat nästan 3 av de fyra träden och flyttat alla mindre kubbar från två av dem till min staplade vedhög som jag har på några pallar bredvid förrådet så länge tills jag har tid och energi att klyva dem. Dessutom behöver jag städa och omorganisera båda delarna av förrådet för att ha plats inne för veden och det är ju alltid det bästa om det går.
På kvällen mötte jag upp med B på Dubliner och även A-C och J mötte upp. Så snart jag flyttade mig från B's sida kom det en massa 20-åringar och stötte på mig och A-C och jag är ju rätt van vid det men A-C kunde inte sluta skratta åt fenomenet! B presenterade mig för en annan tjejkompis som jag aldrig har träffat, men jag har lagt märke till henne eftersom vi går på samma ställen. Hon visade sig vara mig typ av människa och vi fick en riktigt bra början eftersom vi klickade och har samma fördelar och hang-ups till stor del.
Hon presenterade mig också för en annan kompis till henne som jag också har träffat som hastigast tidigare och vi hade en väldigt trevlig kväll.

De är rätt galna killarna

10/2 På måndagen hade jag tänkt mig att hoppa över quiznight eftersom det inte var mitt lag som skulle spela och jag hade ingen energi över alls. Men då ringde B och sa att han var i Stockholm och att han skulle in till Tudor ikväll och undrade om jag kunde komma in och hänga med honom. Det gjorde jag förstås för han bor ju på Malta sedan 1½ år så jag ser honom inte så ofta längre. Jag spelade inte utan hände med B och quizmaster istället vid baren och hade väldigt roligt som ni kan se! Ja, jag vet inte om alla Kanadensare är lika knäppa som de eller om de är några typ av särfall?

Fuskare är trista

20/1 På måndagen var det dags för årets första quiz på Tudor Arms. Eftersom vi ar en man kort och min kompis som flyttat till Östersund var i Stockholm för jobb, så ersatte hon den saknade. Jag packade in Turre i dunjackan och han hade förstås även sin egen jacka på sig, sen åkte jag in till stan. L hade liksom många andra antagit att jag menat Grevturegatan när jag faktiskt sagt Grevgatan och var på helt fel ställe. Det tog ett tag för henne att rätta till misstaget men sen var hon på plats och i tid dessutom. Själv kom jag precis i tid eftersom det var köer från Väsby mot stan eftersom det hänt en olycka.
Vi hade trevligt och det var ju kul att både se laget och L igen. Men när vi fick resultatet blev vi väldigt sura. Quizzet har varit ovanligt svårt, själva fick vi 39 poäng vilket är helt ok men inte lysande. Vi brukar ligga i toppen så gott som hela tiden, även de gånger vi är oplacerade. Men den här gången hade vinnarna 49 poäng!!
Det är helt orimligt och innebär att de antingen hade endast 3 fel på hela quizzet eller bara fel på en enda fråga, en av 3-poängarna.
Det är som sagt orimligt och det var dessutom ett lag som hade en kille som tidigare varit hårt misstänkt för fusk som gästspelare.
Oavsett vilket lag han spelar med så vinner de eller kommer som sämst 2:a och några vänner till mig har portat honom från sitt lag eftersom de misstänkte att han fuskat när han spelat med dem och så vill inte de vinna.
Vi har bett Quizmaster att ta itu med problemet men han vet inte riktigt hur han ska hantera det när det inte går att bevisa.
När jag kom hem blev jag glad och lättat när jag såg att Turre är smart nog att stanna under jackan när det är så kallt ute. Han var varm och go under och verkar inte ha frusit något.

Är en räkmacka alltid en räkmacka?

20/11 På onsdagen började jag dagen med en årlig hälsoundersökning som jobbet bjuder på. De kollade hörsel, andning och tog blodprov och grejer.
Det visade sig att min hörsel är över medel vilket jag egentligen vet sedan innan, men det är så konstigt för jag har svårt att höra vad folk säger så fort det är störningar och ljud. Men det måste alltså bero på hjärnan snarare än hörseln. Jag tror att min hjärna har svårt att sortera bort ovidkommande ljud. Jag har till och med text på när jag tittar på svenska filmer och när jag ser på engelska eller amerikanska filmer har jag alltid text även om jag ibland väljer att ha den på engelska för att slippa dåliga översättningar och för att träna på att läsa engelska fort.
Mina lungor och andning var i så gott skick att de var jämförbara med en 19-årings. Jag antar att det är de inre lungorna eftersom det som syns utanpå ser ut ungefär som den ålder de är...
Efter et blodprov släpptes jag iväg igen och åkte till kontoret där min leverantör var på plats, min kollega hade hämtat upp honom på morgonen.
Sen åkte vi in till stan för ett möte med en kund och det gick bra och var som vanligt trevligt och vi var klara i så god tid att vi tog oss hem snabbt och senare på kvällen hämtade jag upp P på hotellet igen och så åkte vi till Tudor Arms för att äta. Jag tog deras berömda räkmacka, man kan tycka att en räkmacka är en räkmacka, men nej, de är helt klart bättre där än på alla andra ställen. Dessutom får man drivor med räkor!
P gillade både maten och stämningen och vi hade en skön avslappnad kväll på min favoritpub.
Vi lyckades ta ännu en tidigt kväll och sa hejdå för den här gången då vi bestämt att P skulle ta en taxi till Arlanda nästa morgon.

Rätt in i "familjens" armar

11/11  På måndagen var det business as asual med jobb hela dagen, stressigt förstås när man varit på semester och bara ska jobba c:a 3 veckor till innan man ska sjukskrivas. Sen fortsatte jag med tvätten och så hoppade jag i duschen och åkte på quiz på Tudor Arms.
Jag har missat ganska många quiz den här säsongen eftersom jag rest så mycket både privat och i jobbet, så det är alltid extra kul att få träffa alla igen. Eller alla och alla, det är ju nästan alltid minst en som har annat att göra liksom jag har ibland, eller någon som blivit sjuk. Mina killar var på plats i alla fall!
Dessutom blev jag mottagen med öppna armar av Quizmaster, resten av personalen och faktiskt våra motståndarlag också. Visst är Tudor Arms som en stor familj, det hävdar jag alltid!

Hämnden är ljuv men försenad

16/9 På måndagen var det dags för mitt årliga tandläkarbesök. Min tandläkare är dotter till min gamla tandläkare som blivit pensionerad, jag börjar tro att de bokar in mig på längre besök än för andra eftersom större delen av mitt besök går till småprat med henne och sköterskan om mina resor och allt annat jag hittar på. De är alltid fulla av frågor!
De hittade hål i en tand och jag minns inte när jag hade det sist, det hör i alla fall inte till vanligheterna. Vi fick boka ett nytt besök för att laga det, men det är svårt att hitta tid till sånt så mycket som jag reser just nu.
På kvällen var det dags för quiz med mitt lag igen och den här gången var Östermalmstidningen på plats för att skriva om quizzet och puben. Både jag och quizmaster berättade för dem att mitt lag är ett av de bättre och att vi ofta vinner eller kommer tvåa (13 placeringar på raken än så länge), ändå var vi ett av de få lag som de inte pratade med alls! De fokuserade mest på min vän A som är kändis, lite trist eftersom vi är veteraner i sammanhanget medan de är nybörjare...
De fotade också de andra, men inte oss. Vi hämnades genom att vinna mycket stort dagen till ära, men det var så dags då, tidningen hade redan gått därifrån.
Det här var det sista quizzet jag kan vara med på på länge framöver, nästa quiz jag inte missar är någon gång i mitten av november.
Jag åt en av Tudor Arms kända och helt fantastiska räkmackor och valde den större varianten eftersom jag vet att de andra stjäl räkorna för mig. Jag åt faktiskt upp alla räkorna, även om jag lämnade själva mackan, fast det är klart, de andra tog ju en del också som sagt.
Den var verkligen extra god idag.

Kan man säga att det är gott om man själv inte tycker det?

21/8 På onsdagen hade vi möte med vår kund och det gick bra och var trevligt. När vi var klara var det meningen att jag skulle visa killarna lite av Stockholm och det slutade med att vi bestämde oss för att ta en promenad för det var fint väder och alla kände att de ville röra på sig. Vi gick från Hötorget och ned mot Kungsträdgården och vidare ned mot Strandvägen och sen började killarna sukta efter en öl för då hade vi gått en bit och det var relativt varmt och klockan började bli mycket. så det slutade med att vi gick upp på Östermalm och gick till Tudor Arms för en öl.

Vi satt och hade det bra på uteserveringen och hade trevligt, vi pratade om allt möjligt utom jobb och jämförde kvinnors och mäns syn på livet och förhållanden bland annat. Sen åkte vi till Gamla Stan för att möta upp mina kollegor på Fem Små Hus. På vägen köpte jag ett mjukisdjur till mamma, påhejad av C, en av irländarna. Det var en Dalahäst, de är jättefina och jag har velat köpa en sån till mamma länge eftersom jag köper mjukisdjur till henne när jag reser någonstans, det är ju bara det att man inte räknar det riktigt som att resa när man är i Sverige. Men C som vet att jag gör det hejade som sagt på mig och sa att det var dags nu när jag tittat på de där hästarna så länge.
På Fem Små Hus åt vi ännu en väldigt god middag och till efterrätt så testade irländarna hjortron med glass eftersom vi sa att det var typiskt svensk. Själv gillar jag inte hjortron så det var svårt att beskriva det som gott, men jag sa att andra tycker väldigt mycket om det och att det anses exklusivt. Det visade sig att de båda tyckte om det.
Vi tog en ganska tidig kväll och jag kom hem i vettig tid.

I Stockholm vet man hur man tar betalt för ingenting

18/8 På söndagen åkte jag in för att träffa J i stan för att ta en promenad. Det var massor med folk i stan och det verkade vara någon typ av spelninng vid Sjöhistoriska museet så det var väldigt svårt att ta sig ut till Gärdet eller Kaknästornet, Djurgården var helt stängt för motortrafik så dit gick det inte att åka alls.
Slutligen parkerade vi vid Kaknästornet i alla fall och sen tog vi en promenad medan vi dividerade om hurvida man ska få köra bil i innerstan alls, jag är ju för det, själv förstår jag inte hur sjutton man skulle kunna få Stockholm att fungera med kollektivtrafik, det är en helt annan sak i London enligt mig.
Vi visste inte riktigt hur man ska gå därute, jag hittar bättre på Djurgården så det blev inte så jättefina vägar vi gick på, sen fick J såna fruktansvärda skavsår att vi knappt tog oss tillbaka till Kaknästornet. Men innan vi vände hittade vi en liten udde med privata hus som var jättesöt, konstigt att sånt finns i stan egentligen, det såg mer ut att vara i skärgården någonstans. Jag önskar att jag bodde så.
När vi kom tillbaka till Kaknästornet var tanken att äta lunch där, men inte ens om man ska till restaurangen får man åka upp gratis i hissen, det kostar 50:- per person. Om man har förbokat ett bord så går det bra, men de menade att vi var tvungna att ringa upp innan vi tog hissen för att få åka gratis och då började det bli för jobbigt och vi åkte vidare bakvägen ned till Djurgården för att hitta någonstans att äta. Vi blev rekommenderade att åka till Ekorren som har samma ägare som den andra restaurangen men vi fattade inte ens att vi hittat den, det såg mer ut som en strandkiosk, ändå tog de 165:- för en ceasarsallad om var färdigpackad eller 147:- för en vanlig, liten räkmacka. Det är emot våra principer så istället åkte vi till Tudor Arms och tog en sallad. Mycket trevligare stämning och man får mycket mer för pengarna.
Jag kom hem vid 17 och tittade på The Closer på DVD.
Jag hade en fruktansvärd värk och hade bara några svaga tabletter jag köpt i London, de är knappt ens första hjälpen för min värk så det var bara att bita ihop.
Rosen fick jag av S vid frukosten på lördagen bara för att hon är en så fin vän och vet att jag har haft det lite jobbigt just nu.

Det blev inte fredag förrän på söndagen

30/6 Efter att ha gjort en Eggs Benedict "macka" till frukost på söndagen så städade jag hela huset vilket jag normalt gör på fredagar men med alla kalas och vänner och yrsel under helgen hade jag inte haft kraft till det. Jag dammsög, skurade och torkade ytor. Sen tog jag äntligen itu med att sätta upp mina tavlor och borrade och fixade i sovrummet. Jag satte också upp en tavellist att ställa den långa tavlan på som jag har över sängen. Det blir snyggare och dessutom lättare att städa. Jag satte också upp en gardin i sovrummet och det gav ett hemtrevligt, romantiskt intryck. Ja, hela sovrummet blev ännu trivsammare faktiskt.
Jag trodde att jag skulle bli sittande hemma ensam resten av kvällen/helgen, men sen hörde kompisen J av sig, han flyttade hem till London för runt 3 år sedan och var ju i Sverige för bland annat Depeche Mode konserten så vi mötte upp på Tudor Arms där jag tog en cola och vi satt och pratade både om roliga och allvarliga saker. När han skulle vidare på en middag åkte jag hemåt och tvättade en maskin tvätt coh diskade upp. Det känns så bra med ett skinande rent hus tycker jag, jag trivs så mycket bättre med det.
Till sen middag åt jag ett par amerikanska pannkakor men jag hade inga bär och då blev det både trist och för sött så sen mådde jag illa. Jag kom i säng vid 23.30.

Då höll jag på att somna

24/6 På måndagseftermiddagen hade jag ett telefonmöte med Texas och även om ämnet är väldigt intressant så var deras röster eller kanske dialekt väldigt monotona och jag var så fruktansvärt trött att jag höll på att somna eftersom jag mest skulle lyssna, det var liksom som en telefonkurs på sätt och vis. Efter en och en halv timme var vi klara och jag kom äntligen iväg hem, sen var det bara att studsa in i duschen och åka iväg på sista quizzet för säsongen och det var mitt "andra" lag som spelade den här gången. Vi vann en bonusfråga och B delade med sig till personalen av godiset vi fick.
A och A var där och hade med sig två kompisar som de spelade med och skojade att vi nog knappt skulle klara oss utan varandra under sommaren eftersom vi träffats 1-2 gånger i vecken den sista tiden.
Det gick inte så bra för oss på quizzet, men vi hade ju väldigt trevligt och det är ju huvudsaken!
Det blir tomt utan quiz hela sommaren och det är ju vissa kompisar som jag bara träffar där, då har jag i alla fall en positiv sak att se fram emot efter sommaren.

Jag och mina killar, eller som en fisk i vatten

17/6 På måndagen fick jag återigen mycket gjort på jobbet, jag kom hem vid 17, åt lite och somnade på soffan. Strax senare vaknade jag av nåt och somnade om vilket väldigt sällan händer mig om jag vaknar sådär.
När jag vaknat till liv tog jag en dusch och så snart jag var klar så hämtade jag J och J på gården där de båda bor. Eller alltså min vän J bor ju egentligen i Thailand, men på somrarna bor han i alla fall på den gården.
P var sjuk och E var i Indonesien så vi blev bara 5 trots att J ställt upp på kort varsel. Jag åt en av Tudor Arms väldigt berömda räkmackor men lyckades vara den som skrev det mesta i alla fall.
Vi lyckades komma in på en andra plats vilket betyder att vi varit placerade alla de 11 gånger vi spelat denna termin, det är inte dåligt med den konkurrensen.
När vi delar upp presentkorten får vi nu drygt 400:- per man. Det är rätt bra jobbat!
Vi hade i alla fall väldigt trevligt och som ni ser så trivs jag bra tillsammans med mina fina killar!

Ibland när man tar en chans så vinner man

10/6 Under dagen på måndagen försökte jag med hjälp av mina kollegor komma fram till vilken färg jag vill ha på huset och på vägen hem från jobbet åkte jag och smygfotade de husen som jag verkligen gillar färgen på på mina föräldrars gata. Det är svårt att få rätt ljus på bilderna däremot så färgerna ser lite annorlunda ut på bild. Men det är ju faktiskt en sak man måste tänka på när man väljer färg, att färgen ser olika ut i olika ljus. Det enda jag vet säkert är att jag absolut inte vill ha en färg som får röd/rosastick eller grönstick i vissa ljus. Om det ska bli någon nyans så måste det i sånt fall bli blått. Ja, alltså, jag vill ha någon grå färg tror jag. Jag gillar de där moderna beige-grå färgerna men jag är rädd att de kommer att kännas omoderna om några år, grått känns inte som om det kan bli riktigt omodernt? Dessvärre hävdade målaren att vi missförstått varandra och att de inte alls skulle börja idag utan om typ två veckor. Jag blev rätt sur, jag blir väldigt stressad av att ha rörigt omkring mig och nu kommer större delen av sommaren att vara rörig och jag kan inte ens ha blommor och sånt förrän allt är klart...
På kvällen kunde jag inte bestämma mig om jag skulle åka till quiz eller inte, men sen messade B och sa att han skulle titta in på Tudor på kvällen och undrade om jag skulle vara där. Jag chansade och hoppades att något av mina extralag skulle vara på plats.
Ibland när man tar en chans så får man utdelning och båda mina extralag var faktiskt på plats och inte nog med det, jag fick dem att gå ihop i ett och samma lag!
Alla kom väldigt bra överens och vi hade både trevligt och gjorde bra ifrån oss. Tyvärr missade vi andra-placeringen med ett poäng.
När jag kom hem satte jag mig och jobbade en stund och avslutade inte jobbet förrän vid 1.

När du minst väntar det

9/6 På söndagen vaknade jag 5 på morgonen av åska, det dundrade ordentligt kan jag lova. Frågan är väl om jag är extra säker bredvid kraftledningen eller om det är tvärtom?
Jag somnade om men vaknade än en gång av åskan vid 11.40 men gick inte upp förrän vid 12.30. När jag ätit frukost så fick jag ett anfall av energi och tog mig an att städa skafferiet. Sen fortsatte jag med att vika tvätt, torkad ytor, dammsuga och diska. Sen hörde B plötsligt av sig och undrade om jag hade tid att ses en kortis i stan?
Jag hoppade in i duschen och åkte in till Tudor Arms där jag åt middag, B skulle äta med dem han bodde hos under veckan så han tog bara en öl medan jag åt.
När det var dags för honom att ta sig till sin middag skjutsade jag honom till Slussen där han skulle ta en buss och sen åkte jag hem och fortsatte att jobba med att förbereda huset inför målningen av fasaden.
jag skruvade ned alla saker som satt uppe, blomlådor, husnummer och lyktor bland annat. Inte förrän vid 21 någon gång så var jag klar och kunde gå in och äntligen vila lite.