Mina många ansikten och min zombiefamilj

5/5 På tisdagen satt jag och tittade på bilder från tidigare Halloween och Zombie Walk bland annat och jag har haft turen att ha sett riktigt bra ut på alla dessa fester och det är tack vare min syster som inte bara är bra på att sminka, hon tycker att det är rätt roligt också! Dessutom sitter hon större delen av året och funderar på hur hon ska sminka mig nästa gång och tittar på internet för att få idéer.
Första sminkningen hon gjorde var "zipper face" inför Tudor Arms Halloweenfest och bilden är tagen med blixt, men utan blixten gick det inte att se några skarvar alls och folk kunde inte sluta stirra. Jag är inte van att alla stirrar så så det var lite jobbigt i början av kvällen. Folk jag aldrig hade sett ville fotas tillsammans med mig och jag kände mig som en filmstjärna. Utanför Dubliner bad en tjej att få ta en bild och året efter när jag dök upp som halv djävul och h alv ängel så visade det sig vara samma tjej som ville fota mig när hon frågade om bilden hon visade, från året innan också var jag! På zombie walken i Stockholm gick vi ett helt gäng och syrran sminkade oss allesammans, en hel zombiefamilj! Den bilden med blad och grejer var för en temad fest där temat var skog och djungel eller något liknande, på Stockholm Tens, en rugbyturnering. Jag brukar säga till syrran att jag vill se någorlunda snygg ut eftersom jag är singel och det tycker jag att hon lyckats rätt bra med!

Intet ont anande

1/11 På fredagen gick jag och V upp till takpoolen och "slogs" med grannarna ett tag och sen blev det en lat eftermiddag som vanligt och sen var det dags för halloweenfest på Buffalo Bill's som ligger precis bredvid mitt lägenhetshus. Det är väldigt bekvämt avstånd hem helt klart. De har en ny chef där och han är lika trevlig som den förra så honom har vi också börjat lära känna nu.
En hel del var utklädda, men vi hade ju inte hunnit tänka på nåt sånt. Vi var rätt många runt vårt bord och vi lärde känna fler av S vänner, alla är som en liten familj där nere och vi är så välkomna in i den.
S hade pratat i flera dagar om att han skulle anta utmaningen att äta en "1 Pound Steak" så att han kunde få en t-shirt där det stod: I did it! Buffalo Bill, Mae Phim
Han hade blivit utmanad av den nya chefen P som retat honom och pushat honom ett tag och nu var det dags!
Han kämpade tappert på och fick i sig hela steaken och alla tillbehör utan några större problem.
Men senare på natten/kvällen började han kräkas och sen mådde han fruktansvärt dåligt i flera dagar. Bilden är på honom när han fortfarande är glad och ovetande om vad som kommer att hända!

Är jag så mycket snyggare med en mask över huvudet?

3/11 Lördag och därmed Allhelgona. Det skulle bli första allhelgona som jag inte firat i mitt liv. Istället körde jag fullt ut på Halloween och besökte faktiskt inte ens de gravar jag brukar besöka, det fanns liksom inte tid och jag borde inte ha dåligt samvete för jag gör det då och då i alla fall.
Dessutom fattades ju en av gravarna de två sista gångerna jag var där...

Efter att ha ätit frukost i lugn och ro och tittat lite på DVD så tog jag en dusch och tänkte åka. Men då ringde systersonen och sa att han var på väg hem från Ju och undrade om han kunde åka med mig från Väsby. Så han skyndade sig och jag lade in bromsen och vid 14.50 ungefär var vi på väg från Väsby station hem till dem i buschen.
Jag har bara varit där en enda gång och det var innan de flyttade in och då tog vi en annan väg, ändå var det jag som hittade hem till dem fast S bott där i ett par månade nu...
Tur att någon av oss har lokalsinne.

Jag gick lite husesyn och när jag kom ned i S rum hittade jag hans gamla dreadlocks på hans skrivbord och frågade om jag fick låna dem och det fick jag. Vi hade ju inte kommit på vad vi skulle göra med mitt hår och jag tänkte att de kunde komma till användning och det gjorde de faktiskt!
S matade sin syster med äckliga, asiatiska karameller som skulle smaka misosoppa och de var så äckliga att hon efter att försökt stå ut var tvungen att springa till köket och spotta ut dem.
Vi hade väldigt kul jag, syrran och ungarna och de hade många bra idéer för sminkningen och allt. Först satte jag in den gula getlinsen. Vi kom fram till att bara en var bäst och att den gula skulle vara bäst med den röda sminkningen.

Jag har ju perfekt syn och har alltså aldrig behövt använda linser, det var lite bökigt att få den på plats men det tog inte mer än 2 minuter kanske och sen gjorde det inte ont, men det kändes väldigt konstigt. Nån halvtimme senare när den vänt sig (jag hade visst satt den upp och ned) så kändes den inte längre och ställde inte till några problem på hela kvällen. Men medan den vände såg jag rätt lustig ut enligt ungarna.
När S gör sin "arga min" ser han nästan precis ut som vår grekiska bror L når han gör sin och jag får den där känslan; Storebror ser dig!
Syrran är ju helt fantastisk på att sminka och hade dessutom GJORT, ja, jag sa GJORT ett horn åt mig.
Hon är tusenkonstnär och ungarna är tätt efter, se bara vilka bra foton de tagit på mig!

Först limmade hon ned mitt högra ögonbryn och sen lade hon ett latexlager över och näst lade hon en massa skuggor.
Sen åkte hornet på och så blev det röda skuggor och puder och så vax och levrat blod runt hornbasen.
Sen lade hon latex och toapapper som "avskalad" hud i mitten av ansiktet och så satte hon igång att sminka den andra sidan mer eller mindre normalt efter att hon sminkat latexkanten i hudfärg.

Slutligen sattes ögonfransen på plats på den "fina" sidan och så var sminkningen klar. Sen tog det alla tres gemensamma krafter att fixa till håret. L delade upp mitt hår i två delar, syrran flätade ned den delen som skulle täckas av dreadlocks och S delade upp dreadsen i lagom stora knippen och satte ihop dem med gummiband. Sen hjälptes de åt att placera ut den över halva mitt huvud och L försökte tupera upp mitt andra hår lite för att matcha den sidan men slutligen fick jag göra sista touchen själv.
Sen bytte jag om och skyndade ut efter att ha stjälpt i mig en mugg kaffe, någon middag hade jag inte hunnit med och ingen lunch heller. Allt som allt hade jag varit hos syrran i runt 4 timmar och nu var det hög tid att ta sig in till stan.
På systerdotterns rekommendation åkte jag till Rosersbergs station och ställde bilen där. Hon menar att den står säkrare där än i Väsby och det känns rimligt.

Att hämta den kunde jag få hjälp med av syrran nästa dag och nu började jag få bråttom iväg om jag skulle hinna. Turre fick sova över hos syrran eftersom mamma och pappa var bortresta.
Man är aldrig så osynlig i Stockholm som när man försöker sticka ut. Hade jag gått runt och sett ut sådär i London eller någonstans i USA hade folk sökt sig till mig för att snacka. Nu var jag den enda passageraren på tåget som hade 6 säten för mig själv och ingen ens tittade åt mitt håll.
Sen promenerade jag till tunnelbanan och ingen såg mig, så tog jag tunnelbanan till Östermalmstorg och ingen såg mig och så gick jag de 5 minuterna till Tudor Arms och ingen såg mig.

Ok, för att vara helt ärlig var det 1-2 personer som såg mig i ögonen och gjorde någon typ av godkännande min eller leende, men jag passerade hundratals personer och de var helt inställda på att inte få mig att tro att jag var någon... Kan inte vara lätt att vara någon som sticker ut på riktigt i Stockholm.
På Tudor fanns de tjejer som jag hängde med året innan på Halloween och lärde känna då och det var liksom givet att vi skulle hänga ihop nu också eftersom vi alla hade klätt ut oss.
Kompisen B som jag känt från Tudor i flera år kunde inte sluta stirra på mig, kanske hade han svårt att bestämma sig om vilken sida som är dominerande av mina två personligheter?

När det var dags för vinnaren i utklädningstävlingen att utses tyckte jag nog att min sminkning var bäst, men det fanns andra som hade ansträngt sig och såg väldigt häftiga ut, så jag var inte direkt säker på att vinna. Vad jag inte förväntat mig var att en kille i heltäckande pyjamas med en stor dildo instucken innanför skulle vinna hela alltet... Vi var rätt sura allihopa tror jag, killen hade satt på sig allt sekunden innan han klev in genom dörren och vi tror att det till stor del berodde på hans stora killgäng som jublade att det ansågs att folk röstat fram honom som vinnare. Surt...

Om det varit till exempel tjejen utklädd till Alice i Underlandet som vunnit då hade jag inte varit bitter. Hon hade lagt ned tid och tanke på sin utklädnad, men en pyjamas?
Jag kom tvåa och Alice trea och framförallt min kompis K hade svårt att smälta det och var sur för det resten av kvällen.

När Tudor stängde tog vi en taxi till Dubliner. När jags stod ute och rökte stod det två tjejer utanför med mig, de stod ett par meter bort. Efter en stund hörde jag den ena säga till den andra: -Men det är väl bara att fråga!
Så jag tittade lite frågande på dem vilket gjorde att den andra tjejen tog ett par steg närmare mig och höll upp sin telefon och sa: -Är det här du?
Det var en bild på mig från förra året!
Sen ville hon ta en årets bild och det fick hon förstås.

Vid strax efter 2 på natten började jag få ordentligt ont i huvudet, jag hade ju inte hunnit äta middag alls, faktiskt inte ens lunch. Jag smsade min grekiska bror L som vi bestämt att jag skulle göra och strax senare dök han upp för att hämta mig. Han kör taxi och hade jobbat under tiden för att kunna köra mig hem när jag var klar.

Precis innan han dök upp kom det fram en ung kille och toklimmade på mig och jag skrattade mest och försökte vara lite snäll mot honom, han var ju så oförarglig. Han såg ut som en ledsen hundvalp när jag stormade ut genom dörren för att möta upp L.
Konstigt att de alla blir så till sig när man klär ut sig, man kan undra vad de har för störningar egentligen?
L körde mig hemåt och sen tog vi bara en cigg tillsammans och han fotade mig för att visa barnen, sen var han tvungen att åka vidare för att hjälpa en kollega med en punktering.
Själv tog jag en knäckemacka och en kopp te och somnade utan problem denna natt faktiskt.

Världens underligaste dag!

Vilken skum jäkla dag lördagen visade sig bli! Till att börja med kunde jag bara inte sova på fredagskvällen, klockan 9.30 på morgonen var jag fortfarande vaken! Jag har sällan riktiga sömnproblem så jag blir lätt stressad av det eftersom det är svårt att sova ikapp så mycket tid som man förlorar på en sån natt och jag sover ju så pass lite i veckorna att jag behöver sova ikapp på helgerna.

Slutligen slumrade jag i alla fall till, men ett sånt där slummer som gör att man inte tror att man har sovit alls, man känner sig vaken hela tiden det är bara det att tiden går lite fortare.

När jag väl kom upp vid 14 pratade jag med Ju för att se om vi skulle besöka kyrkogården tillsammans och det kom vi överrens om att göra så vid 16.30 möttes vi upp på Hammarby Kyrkogård.
Först gick vi till Jus föräldrar och sen till min väninna S för att tända ett ljus, någon krans hade vi inte med oss för tidigare år har det redan funnits det när jag kommit dit och det har blivit lite trångt. Jag och Ju har varit tillsammans många gånger vid de gravar hon besöker och de jag besöker och de vi besöker tillsammans.
Vi går in där S ligger och tittar oss förvirrat omkring... hon och hennes man finns inte där...
Först blev jag ju osäker på om jag gått fel, men jag tyckte jag kände igen namnen på stenarna runt omkring och Ju har varit med dit många gånger och var också rätt säker på att vi gått rätt. Men nån som är död kan väl inte bara ta sin sten under armen och gå iväg?

När vi tittat runt på de närliggande raderna ringde jag slutligen hennes svägerska i Finland och frågade vart hon tagit vägen. Efter en stund fick jag prata med hennes bror och han hade ingen aning om vad som hänt och han var ju rätt säker på att jag inte gått fel, jag har ju varit där så många gånger tidigare och har alltid hittat graven och den tomma platsen vi hittade låg ju precis där jag trodde att graven skulle vara.
Vi bestämde att jag skulle ordna med ett nummer till församlingen på måndagen så att hennes bror kunde ringa dit och kolla vad som hänt. Jag misstänkte att hennes mans brorsson som är en rätt vidrig person stod bakom allt detta och vi tog en tur till hans föräldrars grav för att se om han skött om den som han skulle, den var också borta! Nu var jag ju ganska övertygad om att allt var hans fel men jag kunde för mitt liv inte förstå hur en grav kan bli bortplockad...

Ljusen för S och mina morföräldrar som ligger på en annan kyrkogård ställde vi istället i minneslunden. Som tur hade jag roliga saker att göra som fick mig att skingra tankarna och jag åkte hem för att duscha och hämta smink och kläder och sen skulle både jag och Ju till syrran.
Jag tog med en matlåda var till mig och Ju, innehållande min goda fiskgratäng och sen åkte jag till syrran. Hon tycker visserligen att det är kul att hålla på med sminkningar och effekter men nog var det väldigt snällt av henne att lägga en massa tid på att fixa mig så att jag kunde vara "fin" till kvällens Halloweenparty på Tudor Arms?
Först sminkade hon mina ögon och sen limmade hon fast blixtlåset som hon preppat med latex från pannan ned till bröstet på mig, sen sminkade hon bort skarvarna och så kom vi fram till att det var coolare att vara en cyborg än en blodig zombie och så gjorde hon metall runt munnen på mig och skuggade sidorna, till sist satte hon fast lösögonfransar så att jag med sminkningen, håret och kläderna slutligen blev en Rockabilly Cyborg. Totalt tog det syrran 3½ timme och en jäkla massa jobb, men jag var såååå nöjd!
Efter att ha värmt och ätit min matlåda tackade jag syrran och stapplade ut på den ojämna stengången i de rosa platådojjorna från Thailand jag fått av Ju för några veckor sedan. Sen körde jag in till Tudor ensam eftersom kusinen som jag hoppades skulle följa med inte kunde. Det var lite nervöst, särskilt när jag skulle gå från bilen till puben...

När jag kom runt hörnet och blev synlig för de som var ute och rökte gick det som en skälvning genom folksamlingen och alla vände sig om en efter en och stirrade på mig med tappade hakor.
Det tog säkerligen 20 minuter för mig att ens ta mig in genom dörren eftersom alla skulle titta, känna, fråga och till och med fota sig tillsammans med mig som om jag var en filmstjärna! Nu snackar vi om folk jag inte känner! När jag kom in genom dörren backade vakten B och rös till när han såg mig och sen stod alla i hela puben och stirrade, vinkade eller log och skrattade åt mitt håll och jag blev så generad att jag inte riktigt visste vart jag skulle titta och strax senare gick jag ut för att röka igen för att komma ifrån alla blickar. Men sen blev det mer lagom och folk kom fram en och en eller i mindre grupper och pratade med mig, gav mig och syrran komplimanger för idé och jobb och bara klappade mig på axeln eller fotade mig och jag har aldrig känt mig mer som en filmstjärna. Det är bara killar osm jobbar i baren på Tudor så när som på en tjej, J. Killarna var dagen till ära utklädda till tjejer allihopa så J fick helt enkelt vara kille, fast jag hoppas innerligt att vi tjejer inte ser så fnaskiga ut som killarna gjorde...

Slutligen blev det dags för prisutdelning i tävlingen om bästa utklädning och trots att K vunnit 5 år i rad så sa hon att hon tyckte att jag måste vinna annars var det fel och när bedömningen var klar så vann jag faktiskt! Sminkningen var så mycket bättre än vad som syns på bilderna, kameran gör att det blänker i skravar och sånt som faktiskt inte syntes i pubmörktret. När Tudor stängde åkte jag och 6 andra utklädda tjejer till Dubliner och denna kväll gick alla utklädda Tudor-gäster in gratis där och redan innan vi kom in så började allt om igen och folk stod inne i puben och pekade och vinkade redan innan jag kommit in genom dörren och sen kom unga, snygga killar fram till mig hela kvällen och tittade helt fascinerat på mig och pratade med mig och fotade. Innan kvällen var slut tror jag faktiskt att 40-50 främmande människor fotat mig, många vid sidan om mig med armen om mig....

Mina fötter var lite trötta och jag ville gärna komma ifrån alla blickar ett tag så när jag blev bjuden att sitta med ett gäng killar i min ålder ungefär så satte jag mig där och en av dem visade sig vara väldigt trevlig och vi hade ganska djupa diskussioner emellanåt och jag har svårt att fatta att han kunde prata seriöst med mig så som jag såg ut...
Vid 3 åkte jag hemåt och sen blev det att ta tag i avsminkningen, kolla vad larvigt det såg ut när jag bara tagit bort blixtlåset. Det gjorde för övrigt lite ont eftersom jag hellre bara drog loss det än att lägga en massa tid på det, så när jag jag tvättat rent ansiktet såg jag ungt och fräscht rosig ut, eller hur?

Jag kom i säng vid 5 och då var jag rätt sliten efter den långa dagen som jag inte ens sovit ordentligt inför, men attans vad kul jag hade haft. Det är så man undrar om man borde gå ut så där oftare, vilken fantastisk uppmärksamhet jag fick!, allt annat än osynlig denna kväll!