Mina många ansikten och min zombiefamilj

5/5 På tisdagen satt jag och tittade på bilder från tidigare Halloween och Zombie Walk bland annat och jag har haft turen att ha sett riktigt bra ut på alla dessa fester och det är tack vare min syster som inte bara är bra på att sminka, hon tycker att det är rätt roligt också! Dessutom sitter hon större delen av året och funderar på hur hon ska sminka mig nästa gång och tittar på internet för att få idéer.
Första sminkningen hon gjorde var "zipper face" inför Tudor Arms Halloweenfest och bilden är tagen med blixt, men utan blixten gick det inte att se några skarvar alls och folk kunde inte sluta stirra. Jag är inte van att alla stirrar så så det var lite jobbigt i början av kvällen. Folk jag aldrig hade sett ville fotas tillsammans med mig och jag kände mig som en filmstjärna. Utanför Dubliner bad en tjej att få ta en bild och året efter när jag dök upp som halv djävul och h alv ängel så visade det sig vara samma tjej som ville fota mig när hon frågade om bilden hon visade, från året innan också var jag! På zombie walken i Stockholm gick vi ett helt gäng och syrran sminkade oss allesammans, en hel zombiefamilj! Den bilden med blad och grejer var för en temad fest där temat var skog och djungel eller något liknande, på Stockholm Tens, en rugbyturnering. Jag brukar säga till syrran att jag vill se någorlunda snygg ut eftersom jag är singel och det tycker jag att hon lyckats rätt bra med!

Det hjälper att ha larviga, busiga vänner

18/1 På lördagen var det dags för 40-årsfest hos S. Jag och syrran hade bestämt att vi skulle åka i olika bilar så att ingen skulle behöva vänta på den andra eller behöva åka hem tidigare än den ville.
Jag var i tid egentligen, men GPS:en ledde mig in på en väg där det var en bom i vägen och sen var jag tvungen att gissa mig fram till rätt väg runt hela villaområdet och jag hittar verkligen inte i Västerhaninge, så det tog tid och jag blev sen i slutänden. Eller, egentligen var jag inte alls i tid, jag hade nämligen tagit fel på en hel timme och var tidig enligt min beräkning, men blev nästan hela den timmen sen eftersom festen faktiskt började en hel timme tidigare än jag trott. Jag hade dubbelkollat med syrran och fått reda på det, men då var det försent att skynda på helt enkelt. Jag kom in genom dörren på festlokalen precis när S ställde sig upp och hälsade alla välkomna, så det gick bra ändå.
Många av våra vänner var där och även de andra som S känner är bra och roliga människor så det är alltid bra och lätt stämning och alla pratar med alla oavsett om de känner varandra eller inte.

Jag var i rätt dålig dagsform med värk och deppig, så jag var nog inte världens bästa gäst eller sällskap, jag som ofta är the "life of the party" såg nog ganska tjurig och låg ut, men jag gjorde mitt bästa, det är svårt att bortse från att man är deppig, men goda vänner som busar och larvar sig hjälper definitivt!
Det hölls en del tal och det var en massa skumma anekdoter som fick folk att gapskratta, allt från tumlade fåglar till uppsvullna hamstrar. Syrran hade använt sina och mina bilder på S från de senaste 20 åren och gjort ett bildspel som hon kommenterade under visningen. Som kronan på verket var min bild från i höstas när vi delade rum på hotellet och jag vaknade till en närbild av hans nakna rumpa vid 4-tiden på morgonen...
S och hans fru A hade tränats av sina vänner Jonathan och Oksana för att göra en födelsdagsdans, de körde på Dirty Dancing-tema och gjorde det som vanligt mycket bra.
Senare på kvällen fick även vi andra en chans att testa några steg då Jonathan och Oksana körde en liten workshop för oss allihopa. Det var kul och tog slut alldeles för fort.
Jag stannade längre än vad jag trott att jag skulle göra med tanke på dagsformen och skjutsade hem kompisen Å till Bromma på vägen hem. Sen hämtade jag Turre hos mamma och pappa och så åkte jag raka vägen hem och sov.

Hade jag vetat det hade jag inte gjort det

19/3 På natten till tisdagen hade jag sovit någorlunda bra på natten, fast fortfarande sittande med en soffkudde bakom ryggen. Trots detta så värkte min rygg så mycket framåt morgonen att jag mest ville gråta, istället lade jag mig på soffan med mitt täckte och sov ett par timmar där och då gick ryggvärken över. Värken är från trötta ryggmuskler, inte själva ryggen, men det gör nog så ont i alla fall. Det beror helt klart på operationen eftersom jag inte haft såna här problem på flera år, jag tar mina värktabletter snarare för ryggen än för operationssåren.
Strax före 10 åkte jag ned till Väsby centrum för att förlänga och förstärka mina naglar för att de skulle hålla till min jobbresa i april. Det tog längre tid än jag räknat med och hade jag vetat att det skulle ta så mycket tid hade jag insett att jag inte hade kraft och ork till det. Men jag kunde ju inte gärna gå hem innan det var klart så jag tog ett par tabletter och stod ut.
Eftersom systerdottern skulle komma över och äta lunch med mig så gick jag så fort naglarna var klara och lackade dem själv senare på kvällen.
Lagom tills jag kommit hem började det snöa jättemycket och sen kom syrran och systerdottern. De delar bil nu när syrrans är inne på verkstaden så de handlade sushi till mig och L och hamburgare till syrran och så höll de mig sällskap en stund.
Senare på eftermiddagen kom ett bud med jättefina blommor till mig, de var från mina kollegor! Det var väl jättegulligt av dem!
Sen hade jag smsat
till J som skulle operera sin rygg denna dag och efter att ha väntat i några timmar på svar så började jag bli orolig och ringde hennes mamma så som vi kommit överrens om att jag kunde göra om jag inte fick tag i henne.
Allt hade gått bra i alla fall och sen kunde jag slappna av.

Är jag så mycket snyggare med en mask över huvudet?

3/11 Lördag och därmed Allhelgona. Det skulle bli första allhelgona som jag inte firat i mitt liv. Istället körde jag fullt ut på Halloween och besökte faktiskt inte ens de gravar jag brukar besöka, det fanns liksom inte tid och jag borde inte ha dåligt samvete för jag gör det då och då i alla fall.
Dessutom fattades ju en av gravarna de två sista gångerna jag var där...

Efter att ha ätit frukost i lugn och ro och tittat lite på DVD så tog jag en dusch och tänkte åka. Men då ringde systersonen och sa att han var på väg hem från Ju och undrade om han kunde åka med mig från Väsby. Så han skyndade sig och jag lade in bromsen och vid 14.50 ungefär var vi på väg från Väsby station hem till dem i buschen.
Jag har bara varit där en enda gång och det var innan de flyttade in och då tog vi en annan väg, ändå var det jag som hittade hem till dem fast S bott där i ett par månade nu...
Tur att någon av oss har lokalsinne.

Jag gick lite husesyn och när jag kom ned i S rum hittade jag hans gamla dreadlocks på hans skrivbord och frågade om jag fick låna dem och det fick jag. Vi hade ju inte kommit på vad vi skulle göra med mitt hår och jag tänkte att de kunde komma till användning och det gjorde de faktiskt!
S matade sin syster med äckliga, asiatiska karameller som skulle smaka misosoppa och de var så äckliga att hon efter att försökt stå ut var tvungen att springa till köket och spotta ut dem.
Vi hade väldigt kul jag, syrran och ungarna och de hade många bra idéer för sminkningen och allt. Först satte jag in den gula getlinsen. Vi kom fram till att bara en var bäst och att den gula skulle vara bäst med den röda sminkningen.

Jag har ju perfekt syn och har alltså aldrig behövt använda linser, det var lite bökigt att få den på plats men det tog inte mer än 2 minuter kanske och sen gjorde det inte ont, men det kändes väldigt konstigt. Nån halvtimme senare när den vänt sig (jag hade visst satt den upp och ned) så kändes den inte längre och ställde inte till några problem på hela kvällen. Men medan den vände såg jag rätt lustig ut enligt ungarna.
När S gör sin "arga min" ser han nästan precis ut som vår grekiska bror L når han gör sin och jag får den där känslan; Storebror ser dig!
Syrran är ju helt fantastisk på att sminka och hade dessutom GJORT, ja, jag sa GJORT ett horn åt mig.
Hon är tusenkonstnär och ungarna är tätt efter, se bara vilka bra foton de tagit på mig!

Först limmade hon ned mitt högra ögonbryn och sen lade hon ett latexlager över och näst lade hon en massa skuggor.
Sen åkte hornet på och så blev det röda skuggor och puder och så vax och levrat blod runt hornbasen.
Sen lade hon latex och toapapper som "avskalad" hud i mitten av ansiktet och så satte hon igång att sminka den andra sidan mer eller mindre normalt efter att hon sminkat latexkanten i hudfärg.

Slutligen sattes ögonfransen på plats på den "fina" sidan och så var sminkningen klar. Sen tog det alla tres gemensamma krafter att fixa till håret. L delade upp mitt hår i två delar, syrran flätade ned den delen som skulle täckas av dreadlocks och S delade upp dreadsen i lagom stora knippen och satte ihop dem med gummiband. Sen hjälptes de åt att placera ut den över halva mitt huvud och L försökte tupera upp mitt andra hår lite för att matcha den sidan men slutligen fick jag göra sista touchen själv.
Sen bytte jag om och skyndade ut efter att ha stjälpt i mig en mugg kaffe, någon middag hade jag inte hunnit med och ingen lunch heller. Allt som allt hade jag varit hos syrran i runt 4 timmar och nu var det hög tid att ta sig in till stan.
På systerdotterns rekommendation åkte jag till Rosersbergs station och ställde bilen där. Hon menar att den står säkrare där än i Väsby och det känns rimligt.

Att hämta den kunde jag få hjälp med av syrran nästa dag och nu började jag få bråttom iväg om jag skulle hinna. Turre fick sova över hos syrran eftersom mamma och pappa var bortresta.
Man är aldrig så osynlig i Stockholm som när man försöker sticka ut. Hade jag gått runt och sett ut sådär i London eller någonstans i USA hade folk sökt sig till mig för att snacka. Nu var jag den enda passageraren på tåget som hade 6 säten för mig själv och ingen ens tittade åt mitt håll.
Sen promenerade jag till tunnelbanan och ingen såg mig, så tog jag tunnelbanan till Östermalmstorg och ingen såg mig och så gick jag de 5 minuterna till Tudor Arms och ingen såg mig.

Ok, för att vara helt ärlig var det 1-2 personer som såg mig i ögonen och gjorde någon typ av godkännande min eller leende, men jag passerade hundratals personer och de var helt inställda på att inte få mig att tro att jag var någon... Kan inte vara lätt att vara någon som sticker ut på riktigt i Stockholm.
På Tudor fanns de tjejer som jag hängde med året innan på Halloween och lärde känna då och det var liksom givet att vi skulle hänga ihop nu också eftersom vi alla hade klätt ut oss.
Kompisen B som jag känt från Tudor i flera år kunde inte sluta stirra på mig, kanske hade han svårt att bestämma sig om vilken sida som är dominerande av mina två personligheter?

När det var dags för vinnaren i utklädningstävlingen att utses tyckte jag nog att min sminkning var bäst, men det fanns andra som hade ansträngt sig och såg väldigt häftiga ut, så jag var inte direkt säker på att vinna. Vad jag inte förväntat mig var att en kille i heltäckande pyjamas med en stor dildo instucken innanför skulle vinna hela alltet... Vi var rätt sura allihopa tror jag, killen hade satt på sig allt sekunden innan han klev in genom dörren och vi tror att det till stor del berodde på hans stora killgäng som jublade att det ansågs att folk röstat fram honom som vinnare. Surt...

Om det varit till exempel tjejen utklädd till Alice i Underlandet som vunnit då hade jag inte varit bitter. Hon hade lagt ned tid och tanke på sin utklädnad, men en pyjamas?
Jag kom tvåa och Alice trea och framförallt min kompis K hade svårt att smälta det och var sur för det resten av kvällen.

När Tudor stängde tog vi en taxi till Dubliner. När jags stod ute och rökte stod det två tjejer utanför med mig, de stod ett par meter bort. Efter en stund hörde jag den ena säga till den andra: -Men det är väl bara att fråga!
Så jag tittade lite frågande på dem vilket gjorde att den andra tjejen tog ett par steg närmare mig och höll upp sin telefon och sa: -Är det här du?
Det var en bild på mig från förra året!
Sen ville hon ta en årets bild och det fick hon förstås.

Vid strax efter 2 på natten började jag få ordentligt ont i huvudet, jag hade ju inte hunnit äta middag alls, faktiskt inte ens lunch. Jag smsade min grekiska bror L som vi bestämt att jag skulle göra och strax senare dök han upp för att hämta mig. Han kör taxi och hade jobbat under tiden för att kunna köra mig hem när jag var klar.

Precis innan han dök upp kom det fram en ung kille och toklimmade på mig och jag skrattade mest och försökte vara lite snäll mot honom, han var ju så oförarglig. Han såg ut som en ledsen hundvalp när jag stormade ut genom dörren för att möta upp L.
Konstigt att de alla blir så till sig när man klär ut sig, man kan undra vad de har för störningar egentligen?
L körde mig hemåt och sen tog vi bara en cigg tillsammans och han fotade mig för att visa barnen, sen var han tvungen att åka vidare för att hjälpa en kollega med en punktering.
Själv tog jag en knäckemacka och en kopp te och somnade utan problem denna natt faktiskt.