Mina många ansikten och min zombiefamilj

5/5 På tisdagen satt jag och tittade på bilder från tidigare Halloween och Zombie Walk bland annat och jag har haft turen att ha sett riktigt bra ut på alla dessa fester och det är tack vare min syster som inte bara är bra på att sminka, hon tycker att det är rätt roligt också! Dessutom sitter hon större delen av året och funderar på hur hon ska sminka mig nästa gång och tittar på internet för att få idéer.
Första sminkningen hon gjorde var "zipper face" inför Tudor Arms Halloweenfest och bilden är tagen med blixt, men utan blixten gick det inte att se några skarvar alls och folk kunde inte sluta stirra. Jag är inte van att alla stirrar så så det var lite jobbigt i början av kvällen. Folk jag aldrig hade sett ville fotas tillsammans med mig och jag kände mig som en filmstjärna. Utanför Dubliner bad en tjej att få ta en bild och året efter när jag dök upp som halv djävul och h alv ängel så visade det sig vara samma tjej som ville fota mig när hon frågade om bilden hon visade, från året innan också var jag! På zombie walken i Stockholm gick vi ett helt gäng och syrran sminkade oss allesammans, en hel zombiefamilj! Den bilden med blad och grejer var för en temad fest där temat var skog och djungel eller något liknande, på Stockholm Tens, en rugbyturnering. Jag brukar säga till syrran att jag vill se någorlunda snygg ut eftersom jag är singel och det tycker jag att hon lyckats rätt bra med!

Stress påverkar min mage, men inte som för de flesta

3/10 På torsdag morgon blev det en tidig start, vi var ju tvungna att ta oss tillbaka till Dublin för att åka hem därifrån. Den goda idén med att åka till Dublin istället för direkt till Belfast kändes inte lika bra längre... Dessutom med alla resor och stress så har jag haft problem med att äta ett tag. Om jag inte har minst en timme på mig att äta så har jag inte ro att göra det. Jag köpte en sallad på ett café på flygplatsen och den var geggig och äcklig och man fick ingen dressing till den alls, jag bad att få pengarna tillbaka och det fick jag, men sen fick jag upp den snabbare än vad jag fått ned den lilla mängden jag ätit. Jag tycker att det är pinsamt att behöva gå på toaletten för att göra sånt när man är på allmän plats som en station eller flygplats, men det är ju just då som sånt händer mig på grund av stressen.
Men på något sätt så kopplar hjärnan bort när jag reser och det blir en typ av meditation och man känner inte av tiden på samma sätt som vanligt. Men hem kom vi och trötta var vi. När jag kom hem packade jag upp och satte igång med att tvätta direkt.

Har man tur hittar man vänner överallt

 1/10 På tisdagen gick vi upp och åt frukost i god tid och sen tog vi en taxi till stationen och tog ett tåg till Belfast. Vi valde att åk första klass så att vi skulle kunna jobba under tiden för resan skulle ta lite drygt 2 timmar och första klass har wifi.
Vi kom fram precis lagom till mötet med vår leverantör och tog en titt på grejerna vi skulle presentera för kunden nästa dag och allt såg ut precis som det skulle, nästan ännu bättre än vi hoppats på.
På eftermiddagen kom de två kunderna/vännerna in från flygplatsen och vi tog en drink i hotellbaren innan vi skulle möta upp irländarna för middag.
Vi hade en utomordentligt trevlig kväll, de må vara våra kunder respektive leverantörer på papper, men vi har jobbat ihop så länge att jag ser dem mer som vänner än något annat!
Min förrätt var förresten väldigt god, getostcréme med kokta rödbetor.

Skulle jag välja att handla droger så skulle det nog inte vara av dem

30/9 På måndagsmorgonen åkte jag och kollegan J till Dublin. Vi skulle på ett möte i Belfast på tisdagen och onsdagen men valde att åka via Dublin den här gången. Om man vill ta sig direkt till Belfast måste man ta en ny flight från London och dit och får vänta några timmar så det tar så gott som en hel dag att komma dit. Vi har inte sett så mycket av Dublin så vi tänkte att det var roligare att ta ett direktflyg dit och ha några timmar där och sen ta tåget till Belfast nästa morgon.
Vi checkade in på hotellet som visade sig vara ett riktigt trevlig och centralt hotell. Sen gick vi ut på stan i jakt på en gammal pub som en irländsk vän till mig rekommenderat och så letade vi efter någon restaurang att äta på också.
Vi snurrade runt en hel del innan vi hittade till puben och hittade den slutligen med hjälp av att fråga folk runt oss och J tittade på Google Maps också. Puben var lite skum... Det vimlade av flugor som tydligt gillade den sura doften av gammal öl, det var gamla träpaneler på väggarna och det enda trevliga man kan säga om stället var att det var fullt av originella och trevliga stammisar.
J tog en Guiness så som man ska i Dublin, själv gillar jag ju inte öl så det fick bli en coca cola. Jag önskar verkligen att jag tyckte om Guiness, det ser väldigt gott ut.
Vi letade runt efter en restaurang som vi båda ville äta på och det tog ett tag, men slutligen hittade vi en som båda tyckte såg ok ut. Det gick att sitta ute och det var en trevlig och relativt varm kväll och de hade gasolvärmare så vi valde att göra det. Maten gick att äta men mer var det inte.
Vi ville ta en tidig kväll så efter middagen gick vi tillbaka mot hotellet och jag kan helt klart skryta om mitt lokalsinne, jag vet liksom åt vilket håll jag ska gå och även om det blev en del zick zackande så kom vi rätt. Under några få timmar i Dublin hade vi blivit erbjudna att köpa Kokain 3-4 gånger! Jag har aldrig tidigare blivit erbjuden att köpa droger, i hela mitt liv och nu hände det flera gånger. Det var förvisso J de frågade och han ser ju nästan snällare och lugnare ut än jag, men vi var båda rätt förvånade och chockade över detta kan jag erkänna. Det faktum att det var hemlösa män som själva såg ut som missbrukare som sålde det så kan jag nog gissa att jag tackat nej även om jag var en sån som var intresserad av att köpa, för att handla av dem verkar vara en onödig risk...