Tänk om det hade blivit upplopp, vart skulle vi då ha tagit vägen?

28/2 Vi hade bestämt redan på fredagskvällen att vi skulle äta en "second breakfast" om vi fick samma frukost på lördagen som på fredagen och det fick vi ju. Vi hittade ett café/restaurang inte alls långt från hotellet och där såg det helt ok ut, så vi bestämde oss för att testa det.
K gjorde en liten miss och lyckades beställa en jätteportion med friterade grönsaker och ost i tempura och pommes för en halv armé.
Hon var däremot väldigt nöjd med hur det smakade, fast det blev ju en hel del över.
I en butik vägg i vägg med vårt hotell hittade vi ett väldigt udd bord, jag undrar hur de ens har gjort det?
Efter brunch fortsatte vi med vårt promenerande och gick vilse igen och igen, precis som dagen innan. Men vi såg en massa fina hus och hittade en matmarknad där jag köpte en stor burk honung och en liter olivolja som jag hade fått provsmaka och den var jättegod.
Jag höll tummarna att den inte skulle gå sönder i resväskan på vägen hem. Vi såg en massa kända platser och de flesta har jag glömt namnet på. Vi blev mer eller mindre förföljda av folk som ville sälja biljetter till alla dessa sevärdheter, men vi hade inte riktigt lust att trängas med en massa annat folk inomhus när det var så fint väder ute.
På eftermiddagen stannade vi till en stund och satte oss på en bänk och åt en varsin glass, jag valde jordgubb- och kaffeglass, de var båda goda, men den som det var kaffe i smakade inte så mycket kaffe som jag hade hoppats. En av anledningarna att vi valde att sitta på bänken en stund var att det kom en stor demonstration förbi och det gick inte att ta sig över vägen som vi behövde gå över för att gå tillbaka. Sen när vi tyckte att det tunnats ut tillräckligt så försökte vi gå in på en av smågatorna för att ta oss tillbaka, men se det fick vi inte göra. Där stod ett gäng kravallpoliser och chasade tillbaka oss och så var det runt hela torget vi kommit till. Vi var inte de enda turisterna som var fast på torget och inte kunde ta oss därifrån. Jag vill inte ens tänka på vad som kunde ha hänt oss om demonstrationen faktiskt urartat, det fanns ju ingenstans att hålla sig ur vägen...
Sen hittade vi en trappa som såg ut att vara öppen och så började vi leta oss hemåt för vi hade gått runt 8 km och det började bli lite mörkt. På vägen tillbaka lyckades vi faktiskt hitta tillbaka till Nespressobutiken och jag köpte en kaffemaskin som jag hoppas kommer att passa in i nya köket. Till den köpte jag också en mjölkskummare. Det fanns ett alternativ med "allt-i-ett", där man ställer mjölken i en integrerad tillbringare i maskinen och sen när man är klar kan man ta loss den och ställa den i kylen, enkelt och bra. Men maskinen var stor, klumpig och ful och jag gillar designade grejer som är snygga. Dessutom var den mjölkskummare som jag valde bättre för mig än den andra, den kan nämligen både värma och skumma mjölken eller skumma kall mjölk. Den passar sig alltså även för att göra iskaffe!
Sen när vi började närma oss hotellet hittade vi en skinnaffär och jag gick in för att se om de hade någon skinnkappa, jag har letat ett tag efter en som liknar lackappan jag fått av Ju. Den är väldigt kall eftersom den är ofordrad och av konstläder,
Dessvärre hittade jag en som satt precis så som jag ville och mina medberoende kollegor hejade på mig när jag ville ha den och det slutade med att jag köpte den och håll i er nu, den kostade 1200 euro!!! Sen hittade vi ett par stövlar åt mig i en annan affär, de var på rea och fanns bara i 2 storlekar för stora för mig, men de var så snygga och billiga att jag köpte dem. Klackarna är skyhöga och smala och skaftet är som en strumpa men det ser ut som helt vanliga stövlar. När jag sa till tjejen i butiken att jag inte skulle få dem över vaderna så insisterade hon på att jag skulle prova dem och sa att de var töjbara.
Vi köpte också en handväska var på ett ställe som hade väldigt många udda och häftiga modeller.
Väl tillbaka på hotellet bytte vi kläder och gick ut direkt, vi kände att om vi satte oss ned så skulle vi inte känna för att ta oss upp igen.
Vi bestämde oss slutligen för att gå tillbaka till samma restaurang vi var på dagen innan eftersom vi varit så nöjda och det blev vi även denna dag!
De hade väldigt fina råvaror och väldigt fräscha rätter.
Jag valde skogsjordgubbar till efterrätt och det visade sig vara smultron! Supergott förstås!

Jag vill ju inte gå med en "bad hair cut" för resten av livet

4/11 På måndag förmiddag kom A och hämtade oss allihopa och körde oss en bit bortanför byn. Hon känner en tatuerare där. Flera i familjen har tatuerat sig hos honom. Han kör på fri hand och med bambusticka. Jag ville ju ha en stjärna till, den här i nacken. Problemet är bara att även om man är jättebra på fri hand och att skriva och så, så är just en stjärna svårt. Det måste ju vara rätt vinklar och raka linjer, annars är det ju jättefult. Normalt sett är jag väldigt snäll, ibland lite för snäll. Ungefär som när man var yngre och fick en dålig hårklippning och bara nickade när frisören undrade vad man tyckte, för att sen gå hem och gråta ögonen ur sig. I det här fallet kan man ju inte göra så, man kan ju inte gå runt med en "bad hair cut" för resten av livet för att man inte vill vara elak eller besvärlig.

"Mina" ungar var med och A var med som stöd och översättare, sen hade N bestämt sig för att följa med också. Det var alltså 5 personer som stod bakom tatueraren och hade åsikter på allt detta. Jag hade ju bett dem att vara stenhårda eftersom inte jag själv kan se min nacke och det var de verkligen. Tatueraren började klart tappa tålamodet med oss när ungarna mätte alla "benen" och vinklarna på stjärnan och rättade till honom hela tiden. Jag vet att den som är hårdast och mest kritisk är L, så inte förrän hon hade nickat sitt medgivande kände jag mig säker nog att säga åt honom att köra på. Innan hade jag sagt till A att hon skulle säga till honom att om jag inte var helt nöjd med hur han ritat så skulle det inte bli något av.
Hon förstod hur viktigt det var för mig så hon var också stenhård.
När det väl var dags så tog det inte mer än c:a 10 minuter för honom att göra själva tatueringen och det gjorde inte alls lika ont som en normal som man gör med maskin. Det är mer en stickande känsla än den brännande som man får med maskin. Sen var den varken blodig eller upphöjd alls och verkade helt läkt inom bara ett par timmar. Jag vågade inte riktigt tro på det, men det visade sig vara sant, det blev aldrig mer än så. Nu måste jag ju se till att ta bort födelsemärket, det är ju extra fult när stjärnan verkligen pekar ut det...
Jag hade sagt till A att vi skulle bjuda på lunch som tack för hjälpen så efter att han gjort klart tatueringen och fyllt i den på handleden åt mig, så åkte vi till Coca Cola Beach, där A tycker om att hänga och tycker att det är bra mat.
Vi hade det bra en stund i skuggan och åt lunch, sen dök E och hennes kompisar och barn upp så vi hälsade på dem innan A körde oss tillbaka till lägenheten. Det är verkligen guld värt att ha någon som kan Thailändska och bra engelska när man ska ha en tatuering som är speciell.
När vi kom tillbaka mad L V att köpa en glass till henne och hon valde en bananglass. Vad L tyckte om den kan ni se på bilden... Den var tydligen helt slemmig i konsistensen på "skalet", glassen var ok däremot. Man skalar den alltså själv och äter glassen. Skalet går att äta, men frågan om det verkligen är tanken, eftersom det smakar så illa?

Gammal vänskap rostar aldrig

27/10 På söndagen mådde L rätt dåligt, hon var yr, illamående och väldigt trött. Så när vi äntligen fick ihop det för att träffa min vän J så orkade hon bara komma ner och säga hej till honom innan hon gick tillbaka upp på rummet och lade sig igen. Jag, V och S satte oss i en taxi med J och åkte iväg genom Bangkoks mörkare kvarter. Det känns så tryggt att vara med J, han vet hur allt fungerar i Bangkok och hittar rätt bra, han kan också hjälpligt hanka sig fram på Thailändska. Thailändarna har den något ovanliga inställningen att det är oartigt att prata Thailändska med dem, de ser det som att du tar för givet att de är obildade och inte pratar engelska... Tänk om fransmännen kunde se det på samma sätt... Men J pratar först engelska med dem (han är amerikan) sen byter han till Thailändska för att vara säker på att bli förstådd. V var superimpad av att han pratar Thailändska men han hävdar att hon inte skulle vara lika imponerad om hon förstod vad han sa, han säger att han pratar på babynivå och med mycket dåligt uttal, ordförråd och med fel grammatik. Det är i alla fall skönt att vara ledig ett tag och slippa ta ansvar för andra och till och med för sig själv för ett par timmar, jag är inte van vid det.
J tog oss ned till en seafood restaurang vid floden och vi fick det bästa bordet på hela stället, J's kompis jobbar med att boka restauranger och sånt, så det hade hon fixat. Servicen var jättebra, maten fantastisk och utsikten och sällskapet var ju också det bästa!
Jag har inte träffat J på åtminstone 2 år, jag tror att det var när han var och hälsade på mig och bodde hos mig i 5 dagar. Eller så var det ännu längre sedan...?
Vi träffades i Bangkok strax efter nyåret 2005 och trots att vi bara träffades en enda utekväll i Bangkok så klickade vi så pass att vi fortfarande är vänner och håller kontakten!
J fixade så att vi fick prova en typisk Thailändsk efterrätt också. Ett klibbigt ris med kokossås över och till det färsk mango. Det var faktiskt rätt gott!
Det gjorde mig löjligt lycklig att J och ungarna avgudade varandra inom mindre än en timme och J frågade mig om alla svenska ungdomar är så fantastiska. Han har ju bara träffat mina absoluta favoriter, mina syskonbarn, min gudson och hans brorsa och V, så jag var ju tvungen att erkänna att de faktiskt är de 5 bästa ungdomarna jag känner till och att de är speciella och att det är därför jag avgudar dem...
Efter middagen satte vi oss åter i en taxi och efter en hisnande och rätt skrämmande färd på mörka bakgator så var vi framme i Bangkoks nya innekvarter, ett modernt köpcentrum med restauranger och sånt, nere vid floden.
Det var visserligen rent och snyggt, men också väldigt trist och det kändes som om man var i Kista centrum snarare än Bangkok, så det var inte riktigt vår grej. Men vi hittade en kul skylt som J poserade med, han tycker att det är så kul att saker betyder olika saker på olika språk och har särskilt kul åt snuskiga saker. När han var i Stockholm poserade han med påsar av Pussi kattmat...
Vi köpte någon typ av japansk glass i ett stånd och det var gott, men de hade en yta av något som var lite segt och nästan som en fryst mjöldeg.
Sen åkte vi ner till packpackerskvarteren och satte oss på en uteservering och tog en dricka/öl. V och S tog en promenad ner för gatan och handlade solglasögon åt en kompis till S medan jag och J satt och snackade och försökte ta igen all tid isär.
Sen började vi bli riktigt trötta allihopa så J försökte få tag i en taxi åt oss. Vi insisterade på att få en taxi med bälten och som gick med på att köra på taxameter och det tog J 5 försök att hitta en som gjorde både och. Han öppnade bakdörrarna och kollade bälten och sen skickade han dem vidare om de inte hade det svor åt dem om de hade bälten men vägrade att köra på taxameter. Vi var en bit från hotellet så det känns mycket bättre om man får en taxi med bälten.

Efter ett par snabba kramar så hoppade vi in i taxin och J försvann bakom oss. Underbart är kort! Nu får vi väl se när jag får träffa honom igen, han pratar om att försöka ta sig till Stockholm för att fira midsommar med mig. Det beror på om det är jobbvecka för honom eller inte om han kan det.
När vi kom tillbaka testade S sina fiskremmar innan vi gick in, för vi vägrar att låta honom äta såna inomhus, det är alltså "godsisnoddar" gjorda av torkat fiskrens i stort sett och min gudsom hade sagt åt honom att han måste testa det när han var i Thailand. Han tyckte att det var ok. Jag har testat tidigare och det räcker för mig, inte en gång till...

Kan man säga att det är gott om man själv inte tycker det?

21/8 På onsdagen hade vi möte med vår kund och det gick bra och var trevligt. När vi var klara var det meningen att jag skulle visa killarna lite av Stockholm och det slutade med att vi bestämde oss för att ta en promenad för det var fint väder och alla kände att de ville röra på sig. Vi gick från Hötorget och ned mot Kungsträdgården och vidare ned mot Strandvägen och sen började killarna sukta efter en öl för då hade vi gått en bit och det var relativt varmt och klockan började bli mycket. så det slutade med att vi gick upp på Östermalm och gick till Tudor Arms för en öl.

Vi satt och hade det bra på uteserveringen och hade trevligt, vi pratade om allt möjligt utom jobb och jämförde kvinnors och mäns syn på livet och förhållanden bland annat. Sen åkte vi till Gamla Stan för att möta upp mina kollegor på Fem Små Hus. På vägen köpte jag ett mjukisdjur till mamma, påhejad av C, en av irländarna. Det var en Dalahäst, de är jättefina och jag har velat köpa en sån till mamma länge eftersom jag köper mjukisdjur till henne när jag reser någonstans, det är ju bara det att man inte räknar det riktigt som att resa när man är i Sverige. Men C som vet att jag gör det hejade som sagt på mig och sa att det var dags nu när jag tittat på de där hästarna så länge.
På Fem Små Hus åt vi ännu en väldigt god middag och till efterrätt så testade irländarna hjortron med glass eftersom vi sa att det var typiskt svensk. Själv gillar jag inte hjortron så det var svårt att beskriva det som gott, men jag sa att andra tycker väldigt mycket om det och att det anses exklusivt. Det visade sig att de båda tyckte om det.
Vi tog en ganska tidig kväll och jag kom hem i vettig tid.

Hur får man män att åla sig fram på magen?

5/8 På söndagen insåg vi att vi bränt oss för mycket för att åka till stranden och det började bli riktigt varmt nu, det var nog runt 40 grader.
Vi åkte för att hälsa på L's mostrar och där var ju även hans "svenska" kusiner B & S och B's dotter E.
Vi hängde där en stund i deras vardagsrum som hade airconditioning, det enda jag träffat på i ett privat hus i Grekland tror jag.
Sen tog vi med sos kusinerna och kusinbarnet och åkte ned till strancaféet i grannbyn för där fläktar det lite och är helt enkelt svalare.
Där tog vi en iskaffe och B och E tog glass också och någon timme senare åkte vi hem för att äta middag.
Som vanligt bjöds vi på god hemlagad mat av L's mamma, tror vi börjar bli lite bortskämda.
Jag gick och vilade en stund efter att jag diskat upp efter middagen, men jag somnade inte och efter en stund läste jag istället. Då hörde jag att det var någon som kom, det visade sig vara lilla M med morfar K.
De fikade på kaffe och vattenmelon med oss och det är så kul att se hur hon lindar L och K runt lillfingret tills de ligger på mage på golvet och gör lustiga miner bara för att roa henne.
När K och M gick hemåt fixade jag och L i ordning oss och sen åkte vi bort till Kavala stad.
Det tar väl runt 20-30 minuter att åka dit och där gick vi till ett café som hans kusin äger. Tjejen som jobbade där ringde efter kusinen och vi fick en glass var under tiden.
Vi åt glass och roade oss med att fota oss själva under tiden. Den där minen L gör på bilen som är bara på honom, det är så han tittar på en när han tycker att man ska skärpa till sig, man vågar inte göra mycket annat än det när man ser honom...
Jag försökte också göra arga minen, det gick inte lika bra, jag ser mer tjurig och trött än arg ut...
Sen kom kusinen och vi satt och pratade med honom ett bra tag och jag hängde inte med så mycket alls. Tjejen som jobbade där avslutade sitt jobb och kom också och satte sig och vi åkte inte hemåt förrän vid 1.30 tror jag det var. Ni ska ju inte tro att vi kom i säng direkt heller, nej, vi satt och åt Sporia (saltade pumpafrön) på balkongen och hade djupa snack om konspirationsteorier och annat viktigt innan vi slutligen kom i säng.

Jag fick en bil, choklad, glass och tröst

9/5 På onsdagen skulle jag få åka hem, men eftersom jag förlorat lite blod ville de gärna att jag skulle stanna till lunch så det gjorde jag. Tanken var att de skulle ta nåt blodprov under tiden, men det glömde både jag och de bort, de verkar inte ha värst koll där på Akademiska, jag är inte imponerad...
Jag sov mer eller mindre hela förmiddagen, jag tänkte att det var lika bra att passa på medan jag kunde eftersom tanken var att jag skulle köra hem min nya bil senare. Lunchen visade sig vara till någon annan, hon hade fått min lunch, som sagt, inte impad... Det var lapskojs och även fast det såg ut som en spya och luktade som hundmat så smakade det faktiskt helt okey.
Strax efter att jag ätit tog de bort droppkranen och jag bytte om och packade ned mina saker. Sen kramade jag om rumskompisen B och gick ned och ringde en taxi. Bara 5 minuter senare var jag på plats på Möller Bil för att hämta min nya bil. De är oerhört trevliga där och och jag blev genast erbjuden kaffe medan jag väntade på min säljare men eftersom jag inte fick dricka något varmt så bad jag om ett glas kallt vatten istället och det fick jag. Min säljare kom och hämtade mig och vi tittade på bilen och han visade mig lite av funktionerna men sen var jag matt och ville bara hem så han lovade att inte ta upp mer funktioner och jag lovade att gå i god för att han gjort det han skulle. Jag fick en korg med choklad också när han lämnade ut bilen, det tycker jag är en trevlig gest och kostar dem så lite fast det blir väldigt trevligt för kunderna! Sen körde han runt bilen till framsidan åt mig och jag körde försiktigt hemåt. Jag hade inte tagit några tabletter under dagen men jag hade ganska ont just därför och kände mig fortfarande lite snurrig efter sövningen, men enligt läkarna så var det okey att köra hem.
På vägen hem köpte jag sushi och sen hämtade jag Turre på jobbet dit pappa tagit med honom och sen åkte jag hem. Jag var väldigt matt och trött och lade mig på soffan och vilade och genast fick jag tröst av både Turre och Judas som låg på min mage och ben och visade att jag varit saknad.
Jag sov inte, jag bara vilade och lät värktabletterna mildra smärtan. Senare dök L upp med en hel kartong med glass, 20 stycken blandade GB Klassiker. Hon sa att hon kommit på strax efter att hon köpt den att jag har helt fullt i frysen, jag gillar det faktum att det finns någon som känner mig så bra!
Vi hjälptes åt att packa om frysen och vi petade in glassar överallt där det fanns minsta plats och slutligen var alla utom en packade och den åt jag upp.

Luktar jag vitlök?

27/1 Jag hade oroat mig lite för min bil under veckan eftersom jag tyckt att den luktat lite varmt och att den också verkat bli varmare än vanligt. Dessutom känns det ibland som om den bromsar, så jag har undrat om bromsen ligger på. När jag har kollat oljan har den varit helt svart men det har funnits tillräckligt, men jag har ju bara tittat när jag varit på macken och då har jag ju kört dit vilket innebär att den är varm och expanderad...
Jag försöker nu komma ihåg att inte lägga i handbromsen när jag parkerar eftersom jag undrar om den frusit emellanåt och nu kom jag också ihåg att kolla oljan innan bilen var varm och som ni ser är det mer än tillräckligt med olja i bilen men också att den är kolsvart. Jag ringde till Ford och bokade en service till fredag nästa vecka. Jag sa att jag ska byta bil och att jag bara vill göra det nödvändigaste så att den inte går sönder.
Efter jobbet åkte jag hem och vilade i 20-30 minuter och sen duschade jag och sminkade mig och sen var det bara att åka in till stan för att fira A's 17-års dag.

Vi skulle mötas redan klockan 17 på mamas & Tapas på Söder, det fanns nämligen inga bord alls på en enda tapasrestaurang efter klockan 17. Kom ihåg det om ni vill äta tapas en löningshelg någon gång i framtiden, ni måste boka minst 1 vecka i förväg. Jag hade sån tur att det inte var så mycket köer in och att jag kom fram precis klockan 17 till en bit av vägen där man bara får parkera efter klockan 17 och det dessutom gratis. Sen gick jag bara runt hörnet och där låg restaurangen. De andra var där när jag kom dit och vi satte igång att beställa. Själv valde jag scampi i vitlök och chili, vitlökschampinjoner och friterad aubergine. Det var riktigt, riktigt gott förutom auberginen som smakade bara frityrsmet och olja, jag visste inte att den skulle vara panerad.
Vi smakade förstås på varandras mat också men jag kände att jag valt rätt och åt framförallt min egen. Vad sägs om 25 smårätter på 6 personer? Jag tror att främst A och L var skyldiga till frosseriet.
De andra tog citronglass och vaniljglass till efterrätt och jag smakade på båda. Jag gillar inte citrusglass, men den här var en sån där som de säljer på Supermarket i Spanien och den var faktiskt jättefräsch och god.
När vi kände oss klara var klockan strax efter 19 och jag och L styrde kosan hem mot Upplands Väsby och de andra hem till åsen.

Resten av kvällen tog jag det väldigt lugnt och satt bara och tittade på film och spelade spel på datorn.