Stämningen var hög för vi var alla väldigt lättade

16/1 På fredagen åkte jag återigen till Coca Cola beach, men den här gången åt jag inte, jag köpte bara en dyr vattenflaska för att ha köpt något av dem. De har en katt på restaurangen som är vacker, mycket välskött och jättetrevlig! Han påminner väldigt mycket om Judas, fast han har ju förstås ingen isbjörnspäls. Någon gång mitt på dagen ringde S och sa att det var kalas för Ps dotter nere på Buffalo Bill den kvällen och att han tyckte att jag skulle komma. Ett par dagar tidigare hade flickan J och hennes mamma A haft en olycka med sin moppe och A hade ingen hjälm och fick en svullnad i hjärnan och stora sår på huvudet och axeln. Dessutom upptäcktes att hon hade ett bakomliggande hjärtfel, så det kanske var tur i oturen att hon kom in på kontroll innan något värre hände. Flickan hade hjälm på sig och kom undan med en bruten arm och vi var alla väldigt tacksamma och lättade att de båda skulle bli bra och nu fick komma hem igen så vi fick träffa dem.
Stämningen var alltså väldigt hög på kalaset och många av mina vänner var där. En massa thailändsk mat serverades och den höll mycket hög kvalité, sen fick vi tårta också. S son K skulle åka tillbaka till Rayong dagen efter för att plugga igen så vi fick en chans att fira av honom också och det var sista kvällen jag fick träffa honom eftersom jag skulle åka hem sen också.

Mina syskonbarn retar mig ibland för det

Före

Före

13/1 På tisdagen åkte jag återigen till Coca Cola beach och där hittade jag några grannar som jag bytt ett par ord med några dagar tidigare, så jag frågade om jag fick göra dem sällskap på stranden och det gick bra. Efter en stund upptäckte jag att de för förvunna, jag låg och lyssnade på musik och njöt av värmen och solen och märkte aldrig när de gick. Eftersom jag inte såg dem någonstans utefter den långa stranden och det faktum att deras väskor och andra saker låg en bit ifrån mig så blev jag den där hönsmamman som mina syskonbarn ibland retar mig för att vara. Jag blev mer och mer orolig, de var borta minst 45 minuter och jag spanade ut över havet för att se om de drivit ut med någon ström och inte kunde ta sig in igen. Efter ett tag såg jag dem komma gående på stranden, det visade sig att de gått hela stranden bort och vänt och de var väldigt roade av min oro. Sen var det dags för mig att gå och för dem att äta sen lunch, men då bestämde jag mig för att äta lunch med dem innan jag åkte hem. Jag tog stekt ris med kyckling igen, men det var väldigt mycket kyckling i det så jag sorterade ut en del och gav strandhunden det. Hon har bara tre ben, det fjärde är amputerat eller något sånt ända uppe i kroppen så att säga. Det tog mig en bra stund att ens se att det var något fel på henne, hon rör sig ganska normalt och verkar inte ha några som helst problem att sakna ett ben. Hon tas också hand om av ägarna till restaurangen och gäster som tycker synd om henne matar henne, så hon är i riktigt bra form. När jag kom hem fortsatte jag med mitt projekt att göra lägenheten ännu mer hemtrevlig och "min" och det tycker jag att jag lyckats med rätt bra. De första bilderna är hur det såg ut när jag flyttade in och de andra hur det ser ut just nu. Det enda jag har behållt är väl nästan soffan, mattan och stolarna... och nu både känns och syns det att det är mitt andra hem tycker jag. Jag har gett det min personliga prägel. Däremot kanske det gör att eventuella hyresgäster känner sig obekväma? Nåja, jag hyr ut den så sällan ändå och jag vill ju gärna att den är tom om jag får för mig att åka ner på kort varsel och det faktum att den kostar mig runt 3600:- om året gör ju att jag egentligen inte behöver hyra ut den. Det är alltså bara maintenance som kostar eftersom jag inte har några lån på den. Sen när jag är nere kostar det förstås vatten och el och sen brukar jag beställa städning och tvätt när jag åker hem. Men lägenheten i sig kostar bara 3600:- om den står tom hela året!

Efter

Efter

Efter

Efter

Efter

Efter

Hur man nu kan gilla fisksnören....

11/1 På söndagen åkte jag iväg till Coca Cola beach. Där är det sällan Thailändare så där kan man sola i bikini även på helgerna. Man kan använda deras solstolar och solsängar gratis, men man förväntas handla mat och dryck av dem om man ska äta. Men ingen säger något om man inte handlar. Men jag tycker att det är pinsamt att bara utnyttja den servicen så jag brukar se till att äta eller dricka något. Efter att jag solat ett bra tag för att försöka chocka igång min solbränna lite, så gick jag upp till restaurangen och åt en portion stekt ris och tog en cola. Riset var helt klart supergott! Troligtvis det bästa jag ätit, det var en massa torkad vitlök i och det gör en stor skillnad. Förvisso så använder Thailändare ofta hela små klyftor av vitlök och då krossar man dem men tar inte bort skalen. Det är lite struligt när man äter, för det är inte gott med de där skalen, så jag sitter i alla fall och spottar ut dem under tiden jag äter. Jag bestämde mig för att byta om innan jag åkte hem eftersom det ser så dumt ut med en t-shirt som är blöt precis över brösten... Jag gick in i deras toalett och fick världens chock! Det var den renaste, fräschaste toalett jag sett på länge, den klådde lätt de flesta toaletter på finare restauranger i Stockholm till och med! Den var fint inredd och målad och var så ren att det luktade gott där inne. Vilken trevlig överraskning! Jag åkte hem och bytte om och sen åkte jag ned till en butik i byn som säljer bland annat torkade fiskprodukter. Jag visste att de hade storpack av fisksnören. Det är precis så äckligt som det låter! Det är "godissnören" gjorda av torkad fisk och de luktar kattmat. Det är bara det att både min gudson och min systerson älskar de där snörena, så jag brukar ta med till dem. Nu tänkte jag att jag skulle ta med lite extra den här gången när jag hade plats i väskorna och dessutom vikt kvar. Det fanns så stora paket att de såg ut som små balar av snören, men det är att överdriva tycker jag, så jag köpt ett storpack men i alla fall mindre än så. Jag tycker att sättet de presenterar varorna i Thailand, i stora säckar eller påsar som man kan ta ifrån själv, i lösvikt alltså, det ser väldigt trevligt ut och jag får ett sug efter att laga kreativ mat. Men jag gillar ju inga av de där torkade fisk och skaldjuren så det får vara.
När jag kom hem tog jag en spa-kväll och gjorde djuprengöring av ansiktet och lade på en mask. Den var av krossade blåbär och grejer och både luktade och såg väldigt god ut, den var också lite skimrande. Det gjorde nog ingen större skillnad, men det var rätt mysigt att sitta i soffan med tända ljus och ta hand om sig själv en stund.

Jag vill ju inte gå med en "bad hair cut" för resten av livet

4/11 På måndag förmiddag kom A och hämtade oss allihopa och körde oss en bit bortanför byn. Hon känner en tatuerare där. Flera i familjen har tatuerat sig hos honom. Han kör på fri hand och med bambusticka. Jag ville ju ha en stjärna till, den här i nacken. Problemet är bara att även om man är jättebra på fri hand och att skriva och så, så är just en stjärna svårt. Det måste ju vara rätt vinklar och raka linjer, annars är det ju jättefult. Normalt sett är jag väldigt snäll, ibland lite för snäll. Ungefär som när man var yngre och fick en dålig hårklippning och bara nickade när frisören undrade vad man tyckte, för att sen gå hem och gråta ögonen ur sig. I det här fallet kan man ju inte göra så, man kan ju inte gå runt med en "bad hair cut" för resten av livet för att man inte vill vara elak eller besvärlig.

"Mina" ungar var med och A var med som stöd och översättare, sen hade N bestämt sig för att följa med också. Det var alltså 5 personer som stod bakom tatueraren och hade åsikter på allt detta. Jag hade ju bett dem att vara stenhårda eftersom inte jag själv kan se min nacke och det var de verkligen. Tatueraren började klart tappa tålamodet med oss när ungarna mätte alla "benen" och vinklarna på stjärnan och rättade till honom hela tiden. Jag vet att den som är hårdast och mest kritisk är L, så inte förrän hon hade nickat sitt medgivande kände jag mig säker nog att säga åt honom att köra på. Innan hade jag sagt till A att hon skulle säga till honom att om jag inte var helt nöjd med hur han ritat så skulle det inte bli något av.
Hon förstod hur viktigt det var för mig så hon var också stenhård.
När det väl var dags så tog det inte mer än c:a 10 minuter för honom att göra själva tatueringen och det gjorde inte alls lika ont som en normal som man gör med maskin. Det är mer en stickande känsla än den brännande som man får med maskin. Sen var den varken blodig eller upphöjd alls och verkade helt läkt inom bara ett par timmar. Jag vågade inte riktigt tro på det, men det visade sig vara sant, det blev aldrig mer än så. Nu måste jag ju se till att ta bort födelsemärket, det är ju extra fult när stjärnan verkligen pekar ut det...
Jag hade sagt till A att vi skulle bjuda på lunch som tack för hjälpen så efter att han gjort klart tatueringen och fyllt i den på handleden åt mig, så åkte vi till Coca Cola Beach, där A tycker om att hänga och tycker att det är bra mat.
Vi hade det bra en stund i skuggan och åt lunch, sen dök E och hennes kompisar och barn upp så vi hälsade på dem innan A körde oss tillbaka till lägenheten. Det är verkligen guld värt att ha någon som kan Thailändska och bra engelska när man ska ha en tatuering som är speciell.
När vi kom tillbaka mad L V att köpa en glass till henne och hon valde en bananglass. Vad L tyckte om den kan ni se på bilden... Den var tydligen helt slemmig i konsistensen på "skalet", glassen var ok däremot. Man skalar den alltså själv och äter glassen. Skalet går att äta, men frågan om det verkligen är tanken, eftersom det smakar så illa?