Du vet att jag inte strukit nåt på 8 år va?

14/6 På fredagen hade jag massor att göra på jobbet och kom inte därifrån förrän vid 15.15 fast vi egentligen slutar 13. Men det händer inte så ofta att jag behöver jobba över så det är ok, synd bara att det var just på en fredag.
Jag hade ett telefonmöte med ett par killar i Texas som drog ut på tiden och i praktiken satt jag och lyssnade på dem när de informerade mig om en produkt, man blir nästan lite yr när man pratat i telefon så länge tycker jag.
När jag kom hem lade jag mig på soffan en stund och somnade, jag vaknade av åska och ösregn och blixtarna syntes väldigt tydligt.
Judas hade kommit in, han gillar förstås inte att vara ute i sånt väder.
Efter en dusch var det dags för nästa telefonmöte, den här gången med styrelsen i Storbritannien, även detta möte tog runt en timme och sen började det bli lite bråttom för att hinna till födelsedagskalas hos S.
Kan ni tro, jag strök faktiskt det första plagget på ganska exakt 8 år för hennes skull, en vit skjorta.
Jag plockade lite blommor till henne och sen fick hon en av mina favoritbilder som jag själv tagit, inramad och klar och så går den bra ihop med en annan tavla hon fick för 2 år sedan.
När jag väl kom hem till S så fanns det inga parkeringsplatser, det finns inte särskilt många besöksplatser där, så jag fick åka till grannområdet och parkera där och det var inte så farligt långt att gå, men jag hittar ju inte där...
Efter att ha gått lite kors och tvärs och försökt komma på var S bodde så sprang jag på två småkillar som just försökt att avstyra ett kattslagsmål och råkat komma i vägen för ett kattbett. Jag tog en snabb titt och sa att han skulle skynda sig hem och be en förälder tvätta det mycket ordentligt och att de skulle hålla koll på det i några dagar, för jag har hört att kattbett är väldigt farliga.
Till slut hittade jag fram till S hus och jag var sist på plats, jag fick en god, hemmagjord pastasallad som jag åt rätt mycket av faktiskt och sen fick jag tårta också.
Förutom tavlan fick hon middag, bio eller utgång som jag står för. Av någon annan fick hon ett hopprep, tror det var brorsan med familj och hon var modig nog att testa det i vardagsrummet!
Det började plötsligt ösregna och åska igen, det hade varit sol innan så rutorna på bilen var öppna för att Turre skulle må bra och nu blev det plötsligt bråttom, jag fick låna skor, paraply och jacka och gick/halvsprang och hämtade bilen. Den var dyngsur inuti och jag blev blöt i ändan när jag flyttade den till en tom plats närmare S hus.
Vi hade en väldigt trevlig kväll och senare på kvällen åt jag pannkakor med jordgubbar och lönnsirap som nattamat, det var gott.

När du minst väntar det

9/6 På söndagen vaknade jag 5 på morgonen av åska, det dundrade ordentligt kan jag lova. Frågan är väl om jag är extra säker bredvid kraftledningen eller om det är tvärtom?
Jag somnade om men vaknade än en gång av åskan vid 11.40 men gick inte upp förrän vid 12.30. När jag ätit frukost så fick jag ett anfall av energi och tog mig an att städa skafferiet. Sen fortsatte jag med att vika tvätt, torkad ytor, dammsuga och diska. Sen hörde B plötsligt av sig och undrade om jag hade tid att ses en kortis i stan?
Jag hoppade in i duschen och åkte in till Tudor Arms där jag åt middag, B skulle äta med dem han bodde hos under veckan så han tog bara en öl medan jag åt.
När det var dags för honom att ta sig till sin middag skjutsade jag honom till Slussen där han skulle ta en buss och sen åkte jag hem och fortsatte att jobba med att förbereda huset inför målningen av fasaden.
jag skruvade ned alla saker som satt uppe, blomlådor, husnummer och lyktor bland annat. Inte förrän vid 21 någon gång så var jag klar och kunde gå in och äntligen vila lite.

Mysdag inomhus

26/8 På söndagen vaknade jag inte förrän vid 12.30 eller nåt och åt först frukost. Pappa ringde eftersom Turre var där, men han bestämde att Turre skulle få följa med ut till syrran på besök. K stack iväg på tatueringsmässa och kved lite i kylan eftersom hon var tvungen att ha shorts för att visa sina ben-tatueringar. När hon hade gått städade jag lite, vek  tvätt, dammsög, diskade, bytte lakan, tömde diskstället och skurade delar av golvet. När jag började fixa köket insåg jag att K torkat ytorna och tömt diskstället kvällen innan, det var ju trevligt att komma hem till!
Det började ösregna sen, verkligen hällde ner och det i flera timmar och jag tänkte att J nog aldrig åkte och golfade.
Men sen framåt eftermiddagen fick jag besked att han skulle komma senare på kvällen för att äta middag.
När jag hade gått upp så hade jag återigen påbörjat långkoket och det fick stå och koka hela dagen och sen packade jag undan allt i kylen och diskade kastruller och grytor.
Sen kom pappa med Turre och strax senare kom K hem och sen efter 10 minuter eller så så dök J upp.
Turre som är skeptiskt till nya människor i 2-3 minuter sa inte ett knyst till J, inte ens en morrning och älskade honom från första sekunden. När han satt sig i soffan placerade sig både Turre och Judas i knät på honom och trängdes med varandra för att komma närmast, jag har aldrig sett dem göra så tidigare.
Eftersom det blixtrade och dundrade utanför hade jag släckt alla lampor och dragit ur alla kontakter och det blev riktigt mysigt att äta i ljusens sken och vi hade väldigt trevligt. Vi åt upp Pekingankan och det var riktgit gott faktiskt.
Sen tittade vi i mina fotoböcker och pratade lite till och sen började klockan bli mycket så J åkte hemåt.
Jag kom i säng sent men kunde ändå inte somna och slumrade till och från hela natten.

Paradisgröt, ja absolut!

På onsdagen vaknade jag med hjärtklappning eftersom det hade mullrat lite åska långt bort och jag hade hört den och var inte oroad och sen plötsligt smällde det till precis ovanför huvudet på mig och sen inget mer... Något regn kom aldrig och det var ganska varmt. Till frukost serverades samma sak som morgonen innan, sånär som på en extra skål med någon sorts gröt i. Paradisgröt med vanilj och kardemumma stod det på... Jag är ju inte så mycket för gröt men tänkte att jag skulle smaka, den doftade ju ljuvligt.
Det var nåt av det godaste jag någonsin har ätit och vi blev alla helt lyriska och ville ha ett recept eller åtminstone ett löfte om att vi skulle få sån gröt fler gånger. Jodå, vi kunde vänta oss det varje morgon resten av veckan. Jga har ingen aning om vad det är i gröten, men jag vill kunna göra sån själv.
Trots morgonvädret så blev det på eftermiddagen istället fantastiskt väder. Vi bestämde att vi skulle ha en lite längre lunchpaus för att kunna njuta av skärgården och alla spriddes för vinden. Jag gick ned till bastustenen och där satt EM och vi pratade en stund och så dök C upp och vi hade det bara väldigt bra och avslappnat och hade intressanta diskussioner. Några simmade och några satt bara på stranden. Jag är ju absolut ingen badkruka, men det blåste så pass nere vi vattnet att jag inte kände något behov alls för att bada och dessutom sa A att det var en massa sjögräs som trasslade in sig i benen på en när an simmade. Jag har antagit att det bara är en tidsfråga innan jag drunknar av just den anledningen. När de snärjer mina ben får jag panik och sjunker...
Även på eftermiddagen fick vi lite längre uppgifter som vi först skulle skriva och sen diskutera 2-3 personer emellan och det gjorde vi förstås i möjligaste mån utomhus.
Vid lunchen hade någon uttryckt en önskan om att se några av mina bilder och jag ägnade varje ledig minut till att leta igenom mina mappar efter de allra bästa. Det konstiga är att jag tycker att jag tar rätt bra bilder, men när man vet att någon ska se dem just för att de är de bästa, ja då duger plötslgit inga alls till slut. Dessutom kommer jag i diskussion med mig själv om hurvida bilden är bra eller hurvida objektet jag fotat är bra. Var går den gränsen egentligen?
Hade inte G dessutom påpekat att han gärna ville se just porträtt så vet jag inte om jag vågat ta med några. Jag vet ju att de flesta är helt ointresserade av att se porträtt på människor de inte känner. Fast jag tycker att jag är särskilt bra på det och att det finns så många vackra och intressanta ansikten och människor. Det slutade i alla fall med att jag satt till 1 på natten eftersom jag visste att det skulle bli tufft att hinna med under dagen på torsdagen och tanken var att jag skulle visa bilderna efter middagen på torsdagen.

På kvällen hade vi också träffats för att skriva i bastun och det hade jag ju inte velat missa heller.

Hur får man med sig så tunga saker hem?

Ja, om ni ni undrar vad som hänt och varför det varit så lång tid mellan mina inlägg på sistone så är det för att blogger strular. Jag lade ned 2 timmar på att göra två långa inlägg och raderade sedan mina anteckningar om de två dagarna och var nöjd. Men se, de inläggen försvann dagen efter och det lovades att det var tillfälligt, men nu är de borta fortfarande. Jag tappade sugen en del efter det, hur vet jag att inte andra inlägg försvinner efter att jag lagt ned en massa jobb på dem?
Jag tänker hoppa över de två dagarna jag redan skrivit om och hoppas att de inläggen kommer tillbaka, annars kanske jag försöker komma ihåg vad som hände de dagarna senare.

På onsdagen blev jag väckt av grannens renoveringsarbeten på våningen ovanför, det lät inte måttligt, det var så att väggarna och trumhinnorna vibrerade. Jag försökte envist sova vidare men gav slutligen upp och gick upp vid 10. Jag tog bussen till stationen och tog tåget därifrån till stan. Jag gick av vid Bugis så som J sagt att jag skulle och tog sedan promenaden mot Sim Lim Tower som dagen innan. På vägen dit hittade jag en typisk Singaporisk (heter det så?) matmarknad och stor var den. Jag gick runt och föröskte bestämma mig för vad jag skulle äta till frukost och försökte att inte se så vilse ut, jag skiljer mig ju ändå rätt mycket från mängden rent uteseendemässigt menar jag, jag behöver ju inte nödvändigtvis se ut som en idiot också. Slutligen beställde jag en won ton nudelsoppa med en självsäker min och svarade på frågor om jag ville ha chili eller inte och så på ett så världsvant sätt som möjligt. Sen satte jag mig ned och åt lika tyst och koncentrerat som alla andra. Jag som inte gärna äter mat till frukost har börjat vänja mig vid nudelsoppa till frukost och tycker att det är det minst underliga man kan hitta till frukost i alla fall i Singapore. Jag betalade för övrigt 2.50 singapore dollar för soppan, det motsvarar 12.50:-. Ganska överkomligt eller hur?
Jag hade tittat efter ananas dagen innan och bara hittat svindyr ananas, dyrare än hemma i Sverige till och med. Men nu hittade jag ett stånd som sålde färskpressad juice och jag fick köpa uppskuren, skalad ananas från dem för ett riktigt bra pris, runt 5-10:- tror jag det blev.
Sen gick jag vidare mot Sim Lim Tower för att hämta elektronikprylarna jag beställt till svågern. Det visade sig att de inte kommit in ännu och efter lite förhandlande lovade han att den skulle vara på plats om en timme.
Jag gick tillbaka mot marknaden och just då ringde J och sa att hon var i stan för att möta upp mig så vi bestämde ett ställe att mötas på och bara 5 minuter senare dök hon upp där. Sen gick vi till Starbucks och tog en kaffe och balgisk våffla var och efter att vi fikat klart ringde J till butiken i Sim Lim och kollade om grejerna hade kommit och det hade de så vi gick tillbaka dit. När vi kom dit visade det sig vara både skrymmande och tunga grejer och svågern som sagt att han skulle försöka hitta något som inte var tungt eller stort... man kan ju undra hur stort det han valde bort var? Dessutom ville de inte ta kreditkort så jag var tvungen att gå ut till bankomaten och hämta ut runt 3500:- i kontanter vilket är rätt mycket i Singapore. Sen funderade vi på hur vi skulle göra. Planen var att spendera dagen i stan och inte kunde vi bära omkring på denna jättelåda hela tiden. Vi spånade på en ölkärra men kom fram till att den nog inte gick att ta med sig ombord på planet dagen efter och det skulle ju innebär att jag skulle få bära omkring den på flyget. Sen kom vi på att den kanske skulle gå ned i en kabinväska och dem får man ju ta med sig ombord. Sagt och gjort, vi gick till ett varuhus och hittade en kabinväska för c.a 250:-, det var ju överkomligt så vi köpte den, packade ned grejerna i den och gick vidare till Coffee Bean and Tea Leaf för nästa fika. Det var tur att J var med, jag hade nog haft svårt att ta ett beslut om väskan utan någon att "bolla" med.
J hade nästan garanterat att jag skulle gilla kaféts iceblended coffee, hon jobbade på den koncernen tidigare och ville visa mig denna fantastiska dryck.
Hon beställde en iceblended mocha till mig och det var alltså en mixad kaffe, is och chokladpulver och den var verkligen fantastisk! Men sen spillde jag ut halva över bordet så det jag fick inte njuta av den så länge som jag hoppats. Service är för övrigt inte en stark sida hos folk i Singapore, de gör det de ska men inte med något extra leende eller snabbhet eller annat du hoppas på när du köper en tjänst och J sa också att hon föredrog Europeer som kunder när hon jobbade där för de är artigare mot servicepersonalen också.
På alla borden satt det skyltar att man inte fick plugga på kafét och man kan ju undra varför, det var ju inte så att det var fullt där inne trots att folk faktiskt satt och pluggade där trots skyltarna. Det är så mycket förbud i Singapore att folk inte bryr sig om förbud de tycker är larviga och de skojar om alla förbud också och säger ofta: Singapore is a fine country!
Medan vi satt på fiket inne i det stora köpcentret satte regnet igång som väntat, men vilket regn sedan! Det var ett ösregn utan like och det blixtrade och dundrade och jag var glad att vi satt så pass långt inne i köpcentret att vi bara såg vädret och knappt hörde det alls.

Fördelen med ovädren i Singapore är att de ofta försvinner lika kvickt som de kom, så någon timme senare kunde vi lämna fiket och gick sedan mot fiskmarknaden och där köpte jag räkchips, 2 stora påsar (1 kg), fatta hur mycket chips det blir om man tillagar dem! Min familj är galna i dessa så jag tänkte det var lika bra att handla när det var billigt. Jag betalade 15 kronor för 1 kg... Jag älskar marknader och dessa stora säckar med grejer man inte vet vad det är eller vad det används till, man lär sig så mycket nytt om mat. J visade mig saker hon trodde kunde vara intressanta för mig och svarade så gott hon kunde på alla mina frågor. Jag köpte också lite glasnudlar och jasminblommor att blanda i te.
Sen gick vi tillbaka till där vi börjat dagen ungefär och gick in på ett köpcenter för att hitta något att äta. Jag hade begärt att vi skulle äta någonstans där de accepterade kreditkort, jag ville inte gärna ta ut mer kontanter när jag skulle åka hem dagen efter och jag ville stå för middagen.
Vi hittade ett ställe som serverade kinesisk mat och J beställde en del och jag fick säga vad jag gillar och ville prova. Det blev en het sallad med sesamolja och sjögräs, dim sum med räkor, stekt ris med vitlök, räkor friterade med en särskild sorts saltat ägg och någon sorts dumpling med ris i. Det var gott och intressant, J tyckte att salladen var lite väl het och jag tyckte att räkorna var lite väl oljiga, annars var vi nöjda.

Sen var klockan rätt mycket så vi gick till tåget och åkte hemåt. Hon kliver ju av tåget före mig och det gör de flesta andra också. Alltså var det väldigt trångt när vi gick på men innan jag var framme hade jag fått sittplats. Jag fick stå även på bussen från stationen men lyckades mot alla odds att kliva av på rätt busshållplats i mörkret trots att det ser likadant ut överallt.

När jag kom hem visade det sig att H inte hade ätit middag hemma hos M's mamma som jag trott att han skulle göra, så han var hungrig. Alltså höll jag honom sällskap ned till mr Prata eftersom det var sista chansen att umgås för den här gången. Jag blir förvånad varje gång jag ser någon äta ris och sås med händerna så som indierna som jobbar där gör. Det ser faktiskt rätt så ofräsch ut... Jag tog en bit stekt bröd med currysås och H åt en läskig bulle med en hel räka med skal på... och sen åt han upp mina rester. Till detta drack vi förstås tänjt te...
Efter en dusch avslutade jag ännu en lång dag.

Uttänjt te...

På torsdagskvällen hade jag förresten på inrådan av S dragit bort skavsårsplåstret jag satt över den nya tatueringen när jag skulle snorkla. Hon trodde inte att det var bra, själv tror jag att det är aldeles ypperligt, det ska ju sitta på skavsår tills de läker, varför inte en tatuering? Men i vilket fall så verkade tatueringen ha läkt på rekordtid, den verkade liksom vara helt färdig... Skavsårsplåster är nog bättre än saltvatten i alla fall.
När jag vaknade på fredagen av att M, H och nya gästen N satt och pratade en massa precis utanför där jag sov så sa M att S hade ringt om Dollybiljetten och ville att jag skulle ringa upp så det gjorde jag. Hon hade inte hittat knappen för engelska på ticnets hemsida men det gjorde jag... Det slutade ändå med att jag loggade in på mitt konto på ticnet och köpte biljetten på mitt kontokort annars hade hon varit tungen att regga en profil där och så och jag kunde uppenbarligen inte köpa biljetten på mitt konto med hennes kreditkort... Men det ordnade sig i alla fall och hon sa att hon skulle möta upp på flygplatsen senare och ha med sig mina pengar i Singapore dollar.
Sen åt jag frukost, M hade rostat en macka åt mig och skurit upp en massa tomat och gurka eftersom hon visste att jag saknat grönsaker och jag åt upp allt hon lagt upp på min tallrik.
I M och H's bokhylla står en gammal Dalahäst, den fick de en gång på 70-talet av mina föräldrar och den är det enda som överlevde den tornade som kostade dem allt de ägde en gång i tiden då dottern K var liten. Kanske var det redan då förbestämt att våra familjer skulle hålla kontakten resten av livet?

Efter att ha pysslat med bloggen och foton hela dagen packade jag det sista och tog en dusch, nu var det dags att åka vidare till Singapore. Som vanligt var jag nervös för vikten på min väska men det visade sig vara okey i slutänden. Sen slängde vi upp våra väskor på bilflaket och åkte mot flygplatsen. Jag och H skulle till Singapore och gästen N skulle någon annanstans, hem tror jag. Väl framme hade vi väldigt gott om tid, runt 2½ timme i alla fall men killarna var stressade och ville gärna gå in och checka in. Själv stannade jag ute med M och väntade på S som dök upp strax senare med mina pengar. Sen när de åkt vidare tog jag det lugnt en stund till och sen gick jag in och checkade in och gick genom säkerhetskontrollen. Jag hittade H och vi tog en kaffe och dricka och sen dök även N upp och satte sig hos oss. Jag gick och köpte lite matsäck ifall jag inte skulle få mat på planet vilket jag trodde att jag inte skulle få och köpte därmed också en flaska vatten. Men sen visade det sig att det var ännu en säkerhetskontroll innan man gick in i gaten... men jag lyckades få tillbaka pengarna för vattnet och klämnade tillbaka det i kiosken.
Jag hade lyckats få en av de sämsta platserna i planet och dessutom ett mittensäte men det verkade som om fönsterplatsen var ledig, hur kom det sig? Jag blev ombedd att ta den där fönsterplatsen som jag inte ens blivit tilldelad trots att jag bett om fönsterplats, anledningen visade sig vara att någon absolut måste ha ett säte i mittgången på grund av klaustrofobi och visserligen blev vi då 3 personer istället för 2, men jag fick i alla fall sitta vid fönstret.
Dessutom visade sig turen vara med mig när det gällde mat också, det var inte många som hade mat inkluderat i biljetten men jag var en av dem!

Jag satt mest och läste och upptäckte plötsligt utanför fönstret hur det blinkade och blixtrade i och mellan molnen i horisonten och tipsade en pojke bakom mig om det och han blev jätteglad för tipset och satt och tittade han med.
Jag vet inte riktigt vad problemet med sätena var, men när vi landade var mina ryggmuskler helt slut och jag hade svårt att stå upprätt och slutligen påverkade det magen också som började värka. Vi tog en taxi hem till M's brorsas familj i Tampines och där väntade hans son på oss. Han gav mig ett glas kallt vatten och satte igång massagestolen åt mig. Där satt jag nog i nästan en timme och sen gick vi ut för att hitta nåt att äta, klockan var nu runt 23.30. H visade mig en liten kvartersrestaurang som hette Mr Prata och där åt vi en typ av bröd som heter Chapati och med det serveras en typ av curry som man doppar brödbitarna i. Till det drack vi Teh Tarik som är typisk dryck i Singapore och betyder "Pulled tea" och så heter det för att det hälls upp på ett väldigt speciellt sätt för att få ett toppskum. Det var väldigt sött men också rätt gott faktiskt.

När vi ätit klart gick vi tillbaka och tog en dusch och gick och lade oss.