En till som är snygg utan att vara snygg

3/4 På fredagen var det dags att åka hem igen. Jag brukar ju normalt stanna över helgen när jag är utomlands på något möte för man hinner aldrig se något av stan under arbetsveckan, man går sällan ut från hotellet där allt hålls, om man gör det är det för att gå ut och äta på kvällen och då ser man ju inte så mycket i mörkret och så är man ju fokuserad på målet.
Men nu ville jag ta chansen att fira påsk med familjen, det händer så sällan för mig nu för tiden eftersom jag oftast är bortrest över påsk, antingen på jobb eller på semester.
Förresten en sak till som faktiskt var lite speciellt med just denna hotellfrukost var att de hade mycket te att välja på, men jag dricker ju bara te hemma och jag gillar inte tepåsar, jag kan verkligen inte dricka te från tepåsar, jag tycker att det smakar jätteilla och det är därför jag lärde mig att dricka kaffe en gång i tiden och jag är inte alls lika kinkig med kaffe som te och har inget emot ens torrkaffe. Fast det förstås, jag avskyr ju verkligen amerikanskt kaffe, men det är ju för att det bara är brunt vatten, inte kaffe. Det känns som när man dricker vatten ur en använd kaffekopp...
Mina amerikaner skulle ta en annan flight till Stockholm så jag åkte ensam till flygplatsen i München och den här gången var det lättare att hitta och när jag kom till min gate såg jag att Börje Salming var på samma flight som jag, med några kompisar. Jag har alltid beundrat honom även fast jag är helt ointresserad av hockey, han verkar vara smart, snäll, trevlig och så ser han ju väldigt bra ut trots att han egentligen rent estetiskt inte alls gör det... Lite som med Mikael Nyqvist. Jag tror att det är det andra som skiner igenom deras ärrade ansikten, det är liksom den där goda kärnan som syns snarare än estetik och jäklar vilka snygga armar han har!
Jag åkte hem till mitt röriga hus, jag trivs verkligen inte i sån röra, det stressar mig att inte kunna städa och ha fint hemma. På eftermiddagen åkte jag och hämtade de andra på Arlanda och körde dem till hotellet i Väsby. S hade missförstått mig trots att jag uttryckligen frågat om det var ok att jag bokade in dem på hotellet som låg nära mig, för att det skulle vara enklare för mig att hämta och lämna dem. Ändå hade hon bokat in dem i Stockholm någonstans och dessutom betalat i förskott... Hade jag vetat det hade jag ju inte hämtat dem på Arlanda, då hade det ju varit bättre om de tog Arlanda Express än att jag ska köra drygt 10 mil och jag var dessutom inte klar att gå på middag utan skulle vara tvungen att köra hem och tillbaka också... Till slut bestämde M att de skulle bo på hotellet i Väsby första natten eftersom inget av hotellen kan betala tillbaka första natten så sent utan en avbokning. Så jag lämnade dem på Scandic i Infra City och åkte hem för att duscha och fixa till mig.
Någon timme senare plockade jag upp dem och så åkte vi till Gondolen vid Slussen.
Det är ju en av mina favoritrestauranger och jag ville visa dem både restaurangen och den goda maten och den fina utsikten över stan. Vi var också upp på taket för att titta på utsikten i friska luften.
Jag och S hade svårt att välja mat så vi bestämde oss för att dela på både förrätterna och varmrätterna och kan ni tänka er, de gjorde ½-portioner av alla till oss, lika fint upplagt som om man beställde en hel och på egna tallrikar! Vilken service!
Det blev löjromstoast och S upptäckte att hon älskar löjrom, sen blev det bifftartar och där kunde jag tala om för dem vad den stora delade inlagda saken var i det, jättekapris, de hade fått en sån någon annanstans och visste inte vad det var och tyckte att det var väldigt gott, så när jag sa något om den så frågade de om det. Till varmrätt var det öring och renfilé och S ville inte ha efterrätt så där delade jag och M istället och tog chokladfondant och créme brulee.

När vi skulle gå så hittade jag tavlor på väggen i ett infällt "skåp", titta noga på dem, snacka om att visa precis allt! Undrar hur det kommer sig att de bestämde sig för att ha porr på väggen?
Sen var vi alla i alla fall mätte, belåtna och supertrötta!
Så vi åkte hem och lade oss.

Det är lättare att skriva ner det jag kan om barn än att skriva ner det jag inte kan

15/11 På fredagen kom jag äntligen iväg till Gamla Apoteket och Lenas Keramik för att hämta min specialbeställda temugg som Lena gjort åt mig. Hon hade likadana muggar fast med hjärtan på, så jag frågade om hon kunde göra en åt mig i blått med stjärnor på och det kunde hon. Det tog några veckor och sen när den väl var klar så hade jag ju inte möjlighet att hämta den på grund av alla mina resor och grejer.
Jag blev jättenöjd, den har den där handgjorda känslan, är stor nog att dricka ordentligt med te ur och så är den ju blå och har stjärnor på sig också, det kan inte bli bättre.
Dessutom var den väldigt prisvärd, kostade bara strax över 200:-!
På kvällen åkte jag till Ju och när jag höll i I en stund så satte jag honom i fåtöljen och fotade honom. Självklart hade jag en hand ute för att ta emot honom om han tippade och jag hade pallat upp honom i hörnet. Sen är det ju bara ett faktum att jag inte kan något om barn eller deras begränsningar även om jag som sagt är ansvarsfull och säkerhetsmedveten, det fanns inga risker att han skulle falla eller göra illa sig på något sätt. Men Ju's min när jag gjorde det och hennes förvånade "oj" var tillräckligt för att jag skulle fatta att han egentligen inte kan sitta utan stöd... Hoppsan...
Turre var som vanligt rätt så svartsjuk och så fort I var i min famn så skulle han också vara där och trängas. Jag får hålla koll på honom så att han inte kliver på fel ställe och gör illa I, men elak är han inte.
Till slut tyckte jag att han överdrev och då fick han gå därifrån, så går det om man inte kan uppföra sig som "folk".
Jag kom hem ganska tidigt och tog en lugn kväll.

Stulet bröd smakar bäst

28/5 På tisdagen var det helt fantastiskt väder och eftersom jag hade besök från Polisflyget så hade jag en ursäkt att äta lunch ute och då valde vi att åka till Väsby Golf. De har bra mat och man kan sitta utomhus också. Det är ju extra trevligt med gott sällskap och sol! Resten av dagen gick också bra och jag fick mycket gjort och fick också iväg ett par stora offerter åt olika håll.
Jag kan ju aldrig äta upp allt och brukar ta med resterna i låda och då brukar jag sno med mig ett par skivor av deras helt fantastiska, hembakade surdegsbröd. Mitt kvällste fick alltså en sida av stulet bröd och det är så fantastiskt gott med en massa Bregott och lite skinkost på!,

De firade mig i 24 timmar

15/4 På måndagen blev jag officiellt vuxen, jag mötte upp mina vänner till frukost och sen satte vi igång med jobbet som vanligt. Någon gång mitt på dagen började vi bli klara jag och S åkte för att köpa en galaklänning till mig på ett varuhus, det tog inte mer än 30 minuter för oss att hitta en som passade mig perfekt och jag var väldigt nöjd, sen köpte vi en present till J från styrelsen som tack för hjälpen under helgen och veckan. När vi gick förbi Swarovski så sa S något om deras grejer och jag svarade: Ja, de är fina, men vem har råd med sånt?
Senare när min vän S dök upp hade jag tid att hänga med honom en stund. Efter lite mer jobb så gick jag för att göra mig i ordning för kvällens cocktail mottagning i utställningshallen. På vägen sprang jag på min vän P och han och hans kollegor hade köpt te och kakor på Harrods åt mig som present, han vet att jag gillar Harrods.
Ordföranden hade sagt att styrelsen skulle mötas upp 17.45 det vill säga en kvart innan de andra skulle komma, det var inget konstigt, det brukar vi göra vad jag kan minnas. När jag kom ned till baren var "alla" där, men inte ett spår av någon från styrelsen... Jag antog att de redan gått ned till utställningslokalen så jag gick ned dit varpå vår ordförande C springer och motar mig i dörren och säger att jag är tidig och inte får komma in, sen placerar han mig i en stol i korridoren...
Strax senare kommer han och hämtar mig och håller för ögonen på mig hela vägen in i lokalen och sen placerar han mig framför ett bord med tårta, presenter och kort!
De hade verkligen tänkt till, jag fick ett jättefint halsband från Swarovski i formen av en stjärna och jag älskar den! Vilken tur att jag inte sa nåt negativt om Swarovski eftersom det blev uppenbart senare att S hade fiskat lite när hon pratade om det tidigare under dagen. Jag fick också en tavla av Alicante med mitt namn och datum på.
Tårtan må se lite läskig ut men den var väldigt god och fräsch med en lätt jordgubbsfromage inuti och jag som inte är så förtjust i sött tyckte att det var väldigt gott!
Vi hann både äta tårta och ta gruppbild på styrelsen innan de andra började droppa in för en drink.
Mina fötter och korsrygg tålde inte mina lite högre klackar och slutligen gick jag barfota, det spelar ju ingen större roll i det sällskapet, alla känner mig rätt väl.
Innan vi bröt upp från drinkaftonen så skålade de än en gång för mig och jag var lite generad men också väldigt glad att min födelsedag uppmärksammades. C hälsade också från mina föräldrar som han och flera hade varit i kontakt med! Hur då undrar jag!
De är smarta och hemlighetsfulla det är då säkert.
Jag var rädd att hamna ensam på middag på min födelsedag så jag frågade några kunder/vänner ifall de hängde med och åt senare och det sa de ja till. Strax senare kommer C och säger att vi ska ses i receptionen om 15 minuter för att gå och äta och att jag inte har något val, jag ska med. De andra fick gärna följa med de också.
Jag sprang upp på rummet och bytte skor och sen möttes vi upp och tog en promenad in till stan, det ligger ett torg inte så långt från hotellet och där satte vi oss vid ett långbord de ställde ihop åt oss, vi var 26 personer så det blev rätt långt.
Vi hade jättetrevligt även om maten knappt gick att äta, det var en massa tapas av rätt dålig kvalité men stämningen och sällskapet mer än uppvägde maten och jag hade en fantastisk kväll.
Framåt slutet av middagen ställde sig M och D som är svenskar upp och sjöng "Ja må du leva" högt och tydligt, med starka röster helt ensamma bland alla britter och plötsligt stämde bordet bakom oss in i sången, de var visst svenskar!
När de avslutat sin sång så stämde britterna upp i "Happy Birthday to you" och jag måste säga att det nog var min bästa födelsedag någonsin och som jag sa, jag var allt annat än ensam i Alicante!
Jag kom tillbaka till hotellet vid 1 och var väldigt glad över mitt 24-timmars firande.

Judas charmar vem som helst

11/1 På fredagen kunde jag ta med nya kameran när jag åkte till jobbet, jag har ju alltid minst en kamera med mig vart jag än går. Jag testade att zooma med den och kan ni tro att de två första bilderna är tagna från samma ställe? Pappa kom och hämtade Turre på jobbet, de skulle till Jämtland. Efter jobet åkte jag och hade ett möte med min banktjej för att prata om bolåneräntor och lite annat och jag var där nästan en timme för hon är så trevlig och vi pratade om ditten och datten.
Jag skulle gå ut med Italien-A på kvällen men hon hade fått influensa så det blev inget av det. Tanken var att kanske hitta på nåt annat, som till exempel bio med ett par jobbarkompisar: Men efter att ha värmt upp huset och tvättat ett par maskiner så var det dags för telefonmöte med några engelsmän och sen var jag så matt att jag mest satt och tittade på klockan och räknade timmarna. Sen satte jag en bröddeg  och råkade ta dubbelt så mycket jäst som jag skulle så jag fick göra dubbel sats och så skickade jag ett sms till J och undrade om hon skulle komma på en kopp te innan hon skulle hämta sin kille på Arlanda. Sagt och gjort, nån halvtimme senare kom J och sen drack vi te och åt saffransskorpor medan jag jäste och sen gräddade brödet. Judas älskar J eftersom hon har bott hos mig i några månader. De är ett ganska osannolikt par eftersom J egentligen är rädd för katter, men hon avgudar Judas nästan lika mycket som han avgudar henne nu för tiden och är lite stolt över att vara hans favorit.
När Judas kom in skyndade han sig mot bordet och tittade upp på det samtidigt som han hoppade upp långt bort i kanten ifrån oss. Han kikade uppenbarligen för att se om det var något på bordet. Judas är en hittekatt men någon har uppenbarligen lärt honom vett och etikett och att man inte hoppar upp på bordet när det står mat där. Såna saker har jag ju märkt genom åren och jag har inte behövt uppfostra honom alls, förutom förlorade slag som att: -Bit inte hunden för skoj skull. -Slå mig inte med tassen för att få uppmärksamhet. -Dra dig inte fram utefter golvet med hjälp av klorna i soffan...
Men på det stora hela är han alltså den ultimata katten och jag hade sån tur att det var just honom jag hittade den där dagen.
Han går inte på toa inne så lådan är borttagen sedan 7 år tillbaka, han är genomsnäll, han sväljer tabletter man ger honom utan att man ens behöver tvinga honom, han älskar hunden.
Sen är det ju inte hans fel att han är vit och att jag hittade honom runt 2 veckor innan min beställda svarta, textilsoffa anlände...
Jag är ingen kattmänniska egentligen, jag tycker att katter är lite lömska, men Judas är inte alls sån. Det händer att han är busig men han gör aldrig illa någon, ehhh, utom min förra chef faktiskt. Honom bet han och ingen vet än idag varför...
Enligt mina systerbarn är han tydligen tysk, för de pratar alltid med honom på tyskbruten svenska...
När jag kommer hem utan Turre som denna fredag till exempel så blir Judas jätteglad, han får ju matte för sig själv i några dagar. Men sen börjar han tycka att det är tråkigt och när Turre kommer hem så springer han och möter honom i dörren!

Lagom tills J skulle åka var två av limporna klara och hon fick med sig en till frukost.
När jag ställde in andra laddningen bröd i ugnen gick jag in på Facebook och kollade om grannens dotter var inloggad och det var hon, så jag sa att hon skulle komma ned till mig om 20 minuter och ta med sig en kökshandduk för att jag hade en överraskning åt dem. Men hon var på väg att gå och lägga sig så hon skickade ned sin pappa istället och han blev jätteglad för den ångande heta limpan jag räckte över. Sen tog jag det lugnt resten av kvällen och njöt av det faktum att jag var för lat för att göra nåt annat.

Hur man chockar hästar

15/11 På torsdagen gick jobbet i full fart med möten och grejer och sen var dagen plötsligt slut.
Jag åkte hem och bytte om kvickt och så åkte jag till stallet för att rida en liten stund.
Jag hade gått upp till volten för att tända, hade bytt ett par ord med I och C och hämtade sadeln i sadelkammaren. Precis när jag kommer in i stallet igen bärandes på sadeln så ringer det i min ficka. Det tog ett tag att gräva fram telefonen och svara och hästarna tittade på mig med stora förvånade ögon alla tre! Jag har ju nämligen min gudsons skratt som ringsignal på telefonen, jag spelade in det när han var 9-10 år gammal och det är en ringsignal jag använt väldigt länge. Med ett skratt som ringsignal blir man inte alls lika stressad när det ringer!
Men som sagt, hästarna såg väldigt förvånade ut och jag kunde inte låta bli att skratta lite. Man blir ofta mer avslappnad och glad bara av att komma in i stallet, det fungerade den här gången också. Jag kan inte säga att jag tycker att det är kul att rida, jag har kanske gjort det för mycket genom åren...?
Men det är avslappnande och lugnande och det tömmer hjärnan på onödiga tankar och stress. Att rida ut i skogen känns bättre än att rida på volten för då är det samma typ av terapi som en promenad. Men nu var det ju mörkt och kallt och allt och det var volten som gällde. Jag kämpade för att få tiden att gå när jag red och ändå lyckades jag inte komma upp i mer än 32 minuter ridning. Men Venar skötte sig bra och var lite trött och svettig när vi var klara, jag är ju tyngre än hans andra ryttare och kräver kanske helt andra saker? Han är oerhört mörkrädd och han såg spöken överallt, jag såg bara ett, ser ni det på bilden?
Det är den svarta stallkatten som satt och balanserade på en av staketstolparna, där satt han i alla fall i 10 minuter, kan inte ha varit bekvämt alls...
I posten fick jag två biljetter till Globen Horse Show som vännen H skickat från Linköping, som en present alltså! Är det inte jättegulligt?
När jag efter stallet åkte för att möta upp J för en långpromenad så frågade jag om hon ville med och det ville hon, så nu har jag sällskap också!
Vi gick runt hela centrala Väsby så det blev nog 5-6 kilometer, men det känns ju som om man gått mycket längre när man täckt så mycket mark, det blev "bara" 1 timme och 10 minuter.
Innan vi åkte från Rondellens köpcentrum gick vi in och köpte en gurka för de enda pengarna vi hade med, J's 20:a. Jag kan inte äta ostmacka utan gurkskivor på.
När jag körde hemåt med J i sin bil bakom mig så började jag bli hungrig, det hade hållt sig undan under ridningen och promenaden men nu började det verkligen svida av hunger i magen. Men när vi kom hem till mig kunde jag ju ta en macka och hembakat bröd med gott samvete efter ridning och promenad.
Vi fikade och hade det mysigt med tända ljus och strax efter 21 åkte J hemåt och jag var supertrött och kunde knappt hålla mig vaken. Men L skulle ringa efter 22 så jag tvingade mig att vara vaken. Sen pratade vi till strax före 23 och sen gick jag faktiskt och lade mig! Det ni!
Jag somnade nästan, jag låg liksom i dvala. Slutligen tog jag en insomningstablett och sen sov jag bättre än jag gjort på 2-3 veckor.
Min kollega sa redan för ett par veckor sedan att jag skulle prova att promenera på kvällen för att bättra på sömnen och jag visste redan då att han hade rätt, men när man är så frusen som jag är det svårt att motivera sig till att gå ut i blötan, mörkret och kylan...

Inte fan gör det så ont?

16/10 På tisdagen skulle vi få besök från Spanien på jobbet och jag hade jagat en spansk flagga ett tag men inte fått tag i någon. Han fick klara sig utan...
Vid 10 dök han upp vid dörren, en av de första personerna i historien som hittat ända fram till vår dörr utan hjälp. Det var dessutom hans första besökt till Sverige, han var ensam, han bodde på ett hotell i Stockholms City och hade tagit tunnelbana, pendeltåg och buss för att komma till oss. Han sa att han tycker det är kul att testa sånt när han reser och uppenbarligen är han bra på det!
Han var lite spänd först men efter ett tag tinade han upp när han insåg att vi var vänligt inställda och lagom tills han och jag avslutat möte och lunch var han nästan uppsluppen och vi skojade och skrattade lite.
Systerdottern L var på jobbet för att slå ihjäl lite tid eftersom hon tagit ledigt från skolan för att tatuera sig. Hon har väntat och väntat på att fylla 18 och har sparat en massa pengar och nu var det äntligen dags. Hon var nervös och rädd att det skulle göra ont och jag tycker ju inte att det gör särskilt ont medan syrran och kollegan A tycker att det gör jätteont, så hon visste inte vad hon skulle tro.
På kvällen började min förkylning som liksom inte kunnat bestämma sig om den ska vara eller icke vara göra sig påmind igen med lite kli i halsen så jag tog en kopp ekologiskt nyponte för att lindra lite och för att få lite extra c-vitamin. Under tiden färgade jag fransar och bryn och tog av mig alla smycken och lade i rengöringsvätskan.
Jag tittade på M.A.S.H. medan jag fixade och senare fick jag sms av L att tatueringen gjort jätteont, de är visst mesar allihopa!

Fantastiska människor och god mat

18/8 På lördagen vaknade jag sent och gick uppför att äta frukost, men det hann jag inte för någon ringde på bilen och jag fick åka direkt till jobbet för att visa den.
Jag har en känsla av att det var vänner till han som kollade den på fredagen, för de kommenterade exakt samma saker som han anmärkt på, men lade inget bud utan åkte bara.
När jag kom hem igen diskade jag upp lite grejer som fått stå sedan kvällen innan och så dammsög jag igen. Det är verkligen inte praktiskt med svart golv när man har katt och hund...

Jag vek den tvätt som var torr och ställde ut torkställningen med resten av dem ute på verandan.
Jag drog också ut motionscykeln som stått inne i gästrummet för att den är för tungcyklad för att användas för lågintensiv motion medan man tittar på TV. Nu får den stå på verandan tills jag bestämt mig för vad jag ska göra med den.
Om jag hade energi skulle jag sälja den, diskmaskinen som står på trappen och lite ditt och datt på Blocket, men efter det här med bilen känns det så tröstlöst...
Sen dök nya Room maten K upp med sina extraföräldrar, K's mammas kompis med man.
De bor större delen av året i Kalifornien där K bor och på somrarna åker de hem till Sverige.
Frun är från USA men han är svensk.
De var jättegulliga allihopa och jag stekte äggmackor och gjorde te och frappé till oss. Själv hade jag ju fortfarande inte ätit frukost och de hade ju kört från Göteborg under dagen.

Sen åkte L & L och K började packa upp i sitt rum, hon hade tagit med sig presenter till mig, en fin flaska vin, två doftljus och handsprit med god doft.
När K packat upp det mesta tog vi en promenad på ridvägarna mot Högvreten och på vägen tillbaka sprang vi ett par hundra meter bara för att testa hur vi sprang tillsammans. Vi hade ju varken skor, kläder eller BH för att springa men om hon inte tröttnar på att springa så kort sträckor som jag kan så ska det nog gå bra.
När vi kom tillbaka tog jag en dusch och började göra mig i ordning för middagen L & L bjudit in mig till under kvällen. De hade bokat bord på Fem Små Hus och jag såg verkligen fram emot både restaurangen och sällskapet.
Redan direkt efter duschen hade jag problem med att jag svettades så mycket att det var svårt att ta sig för att sminka sig. men till slut var jag klar och vi åkte mot hotellet i Infra City för att möta upp med L & L som skulle ta egen bil.
När vi kom in till stan var det en massa folk överallt och det var någon typ av festival. Jag vet inte om det var därför, men när vi skulle svänga höger mittemot NK så var det avstängt, men inte förrän det var försent att ångra sig, så vi hamnade helt på avvägar och anlände till restaurangen nästan 15 minuter försent.
Fem Små Hus är en av mina favoritrestauranger, det är vacker miljö, mycket historia, trevlig personal, god service och jättebra mat!
Även denna gång var det jättebra mat, jag valde lättgravad älgstek till förrätt och kalvfilé Anna Lindblad till varmrätt. Till efterrätt valde jag färsk frukt och bär med smält vit choklad.
Jag gillar inte vit chocklad egentligen, men i övrigt var allt fantastiskt.
K övade svenska med både killen vid grannbordet, oss och servitrisen och hon är väldigt duktig med tanke på att hon varit i Sverige i några dagar bara.
Efter middagen gick L & L vidare för att träffa några vänner från Kalifornien, jag och K åkte mot Tudor Arms. Det visade sig vara tvärtomt därinne och jag presenterade K för quizmaster-J och J från ägarfamiljen och sen åkte vi hemåt för K var trött.
När vi kom hem tittade jag på TV-serien 30 Rock, den har sina poänger men kommer aldrig att bli en favorit.
K satt på sitt rum och skypade med sin familj, hon saknar dem redan rätt mycket tror jag.

Nice beaver

19/7 På torsdagen mötte jag upp med kollegan J på jobbet, tanken var att vi skulle få iväg en viktig leverans.
Först hjälptes vi åt med att kontrollera och modifiera grejerna och sen fortsatte han med det medan jag förbredde själva leveransen med papper och grejer.
Jag hade också 4 andra leveranser som jag till viss del förberett dagen innan men inte kunnat slutföra eftersom inget tycks fungera på ett kontor när det är sommarstängt. Jag kunde inte logga in på de datorer jag behövde, en skrivare var paj och nycklarna passade inte i de dörrar de skulle passa i. Nu fick jag i alla fall klart allt och lyckades till och med få iväg fakturorna innan jag åkte hemåt, mycket nöjd med mig själv och J och nu kunde jag äntligen få riktig semester med gott samvete när jag visste att kunderna fått sina grejer.
När jag kom hem satte jag mig i godan ro på verandan i solen med en iskaffe och bara njöt av att ha så gott samvete, jag kände hur stressen över leveransen rann av mig.
 Framåt kvällen åkte jag till Bockholmen för att äta grillbuffé med L och hennes kompis J. De tar 195:- för grillbuffé och den håller rätt hög kvalité faktiskt. 4 olika sorters kött, en sorts korv, många olika grönsaker och sallad och två olika sorters potatis och flera såser också.
Vi hade väldigt trevligt, på vägen tillbaka till bilen såg vi faktiskt en bäver som simmade i vattnet under bron och sen åkte vi hemåt. Jag skjutsade hem L och sen åkte jag förbi kusinen på vägen hem så jag gick in och sa hej. Jag fick en kopp te och pratade en stund med henne och pojkvännen och sen åkte jag hemåt.
Innan jag kom i säng fixade jag naglarna, den här gången blev det riktigt bra faktiskt och jag pajade det inte.

Jag är en fantastisk guide

12/7 På torsdagen skulle jag umgås med leverantören J istället för att åka till mässan. Han har inte sett mycket av London och den här typen av mässor är ju till att skapa starkare band med leverantörer och kunder.
Vi hade bestämt att ses vid tunnelbanestationen som låg mellan våra hotell och jag gick dit tidigare för att äta frukost på Starbucks där vi skulle ses.
Jag satt i solen där och hade det bra, åt min macka, drack mitt kaffe och läste. J var sen men dök upp till slut och då tog vi en promenad över gångbron vid vår station eftersom han ville upp i London Eye och det ligger på andra sidan floden där. När vi gick förbi ett av brofundamenten hittade vi ett par övergivna helt nya skor dr nere, undrar vart ägaren tog vägen och hur han kom dit?
Det var som vanligt väldigt lång kö till London Eye men av erfarenhet vet jag att det inte alls tar särskilt lång tid att komma fram. Vi köpte biljetter och ställde oss i kön och 20 minuter senare ungefär så var vi ombord en "bubbla".
Det går ju in runt 20 personer i en sån och man går på i farten, så det är därför det går så pass fort.
J var imponerad och glad och tog foton att visa sin familj.
Sen gick vi till Westminister Abbey, jag har alltid velat gå in där sen jag såg Da Vinci Koden och det är rätt häftigt att veta att en massa historiska kungar och drottningar är begravda där. Storbrittaniens kröningsstol står där också och den är från medeltiden, är det inte fantastiskt?
Sen så är det ju en massa historiska poeter, författare, vetenskapsmän och andra som antingen är begravda där eller har fått ett minnesmärke.
Tyvärr får man inte fota inne i kyrkan alls, men J köpte några vykort när vi skulle gå och ni som sett Da Vinci Koden kan jämföra Issac Newtons gravmonument med det som visas i filmen, det är inte samma....
Det är det första som inte har stämt hittills av det jag sett, förutom småsaker som hör till historien snarare än historia.
När vi tittar runt i abbeyn med lurar på, så gick vi tillbaka till mitt hotell för att lämna kameran som tyngde min skuldra så jag började få ont. På vägen gick vi förbi No 10 Downing Street och tittade lite på vakterna och deras hästar.
När vi kom till mitt hotell lämnade jag av kameran och min extratröja i mitt rum och sen beställde vi "afternoon tea" i hotellets restaurang. Vi fick clotted cream och marmelad till våra nybakade scones, som visserligen var små och torra men rätt goda ändå.
Så snart vi ätit våra scones tog vi en promenad till Leceister Square tunnelbanestation och så åkte vi till Knightsbridge eftersom J ville handla nåt till sin fru på Harrods.
Jag älskar att gå omkring där och om jag bodde i London i närheten av det där stället så skulle jag nog leva på deras "take out" som är jättefräsch.
Det finns mat från världens alla hörn där och du kan köpa en låd sushi, falafel, pasta eller vad sjutton du vill.
Deras choklad-disk är vacker också och trots att jag inte är särskilt förtjust i choklad så måste jag aktivt hindra mig själv från att handla, det är så lockande upplagt.
Bilden visar bara en bråkdel av chokladdisken.


Själv köpte jag tre sorters te och J köpte bland annat ett Harrods paraply.
Så snart vi handlat klart åkte vi tillbaka och bestämde att vi skulle höras senare för att bestämma
 om middag. De vi varit ute med på tisdagen hade sagt att vi skulle mötas upp och jag försökte att få tag i dem resten av kvällen och det gjorde J också. Till slutinsåg vi att de skitit i oss och vi mötte upp på Piccadilly vid 21 och gick till China Town för att äta för J hade aldrig varit där.
Vi beställde in lite olika saker och delad epå allt. Vi börjad emed won ton soppa och sen crispy duck, jag tog soya istället för den där äckliga plommonsåsen och då var det jättegott.
Sen beställde vi tigerräkor med grönsaker och jag åt upp alla bambuskotten. Till slut fick vi också  deep fried beef som vi var så nyfikna på, men det var helt omöjligt att känna att det var nåt kött i det, det var som friterad deg eller nåt men smakade bara flott. Men visst ser det rätt gott ut?
Vi var rätt trötta och det tog ett tag att äta så när vi ätit klart visade jag J var tunnelbanestationen låg, inte för att han skulle ta tunnelbanan utan för att han hittade tillbaka till hotellet därifrån. Sen gick jag tillbaka till hotellet och gick och lade mig, för nu var klockan mycket.