Kallt och varmt vatten gör samma sak

22/4 Det blev lite extra stressigt för mig på onsdagen eftersom jag ju trott att jag hade den dagen på att packa och fixa och jobba, istället fick jag packa upp, packa och försöka hitta varma kläder och packa om kameraväskan och annat på kort tid. Klockan 12 mötte jag upp J, kompisen från Linköping som skulle med och vi gick in för att försöka hitta de andra. De hade sagt att vi skulle mötas i mitten av avgångshallen och jag hade redan tidigare påpekat att det inte fanns något "mitt i avgångshallen" eftersom Terminal 5 har två hallar och för att de båda är väldigt långa och smala. Vi gick till det vi uppfattade som mitten och inte fanns det några andra där inte, men efter en stund kom en av reseledarna och hämtade oss, vi såg väl ut som om vi letade efter några. De andra hade kommit "för tidigt" och var redan incheckade så vi checkade också in och sen gick vi alla tillsammans genom säkerhetskontrollen. Sen gick vi till en av pubarna/restaurangerna och satte oss för att äta lunchen som ingick i resan, de flesta valde en räkmacka och den var bra. Sen gick alla som ville och handlade lite och strax senare var vi iväg. Iceland Air tycker visst att det är lite roligt att skämta till det i menyn men det gör ju inte direkt den trista, dyra maten bättre. Det vi däremot tyckte var lite roligt är att många isländska ord faktiskt är nästan så som vi brukar skoja om att de är, vårt svenska ord och ett -ur efter. När vi landade fick vi vänta en stund medan reseledarna hämtade ut hyrbilarna och sen blev vi uppdelade i två grupper. Jag hade turen att få sitta i fram och vi sa att vi skulle bytas av där, men det slutade med att ingen ville byta plats så jag fick sitta där resten av resan så jag var ju glad. Vi åkte raka vägen till den blå lagunen det första vi gjorde. Vi fick lite för lite tid på oss där tycker jag, vi fick skynda oss in och byta om och sen visade det sig finnas väldigt få toaletter där så där blev det kö och så var golvet snorhalt efter att alla gått in med blöta fötter. Man kan ju tycka att de kunde ha kommit på ett bättre underlag som inte är så halt, men man fick gå jätteförsiktigt och vara ännu mer försiktig när man skulle stanna eller vända. Det tog en liten stund att komma i vattnet sen för vi hade hunnit bli ganska kalla på den lilla biten från dörren till bassängen och medan vi funderade på var vi skulle lägga våra systemkameror utan att de skulle bli stulna eller skadade av vatten och ånga och där vi skulle kunna nå dem från vattnet och det gjorde rätt ont i fötterna när vi klev ner i det varma vattnet. Jag var först i av oss tre som gick tillsammans och jag gillar ju inte ens att duscha varmt men jag vande mig snabbt. Däremot så visade det sig att vi gjort en liten miss och det var att vi lagt kamerorna precis där det heta vattnet spolades ut i bassängen så vi blev så gott som skållade lite då och då när det spolade in. Killarna stod och skrattade åt oss och tyckte att vi var hariga men bara tills de själva råkade ut för det. Det konstiga är att man ser likadan ut när man blir skållad som man ser ut när det är kallt, man sträcker på sig och drar in magen och skriker! Vi provade förstås att smeta den vita undergörande leran i ansiktet men jag kan inte säga att den verkade göra mycket mer än lyfta humöret på oss när vi tittade på varandra och försökte pilla lerdamm ur ögonen på oss själv och varandra. När vi badat klart, eller rättare sagt när vi behövde åka vidare till Reykjavik för att hinna i tid till middagen på hotellet så fick vi mot vår vilja gå upp och klä på oss och hoppa in i bilen igen. Men nu var vi i alla fall lite varma trots att det fortfarande troligtvis var minusgrader. Det känns visserligen mycket, mycket kallare eftersom det aldrig slutar blåsa!
Vi fick enkla men rena och rätt trivsamma rum och jag och J delade rum, jag är så van att sova ensam att jag var lite nervös för att kanske störa henne eller att jag själv inte skulle kunna sova ordentligt.
Efter att vi lämnat väskorna var det dags för middag och de hade dukat ett långbord åt oss i hotellets restaurang och jag förväntade mig inte särskilt mycket av maten men den visade sig hålla mycket hög kvalité och vi fick en trerättersmeny, allt detta ingick i resan förutom dricka, men eftersom jag inte dricker alkohol så var ju det väldigt överkomligt. Vi gick och lade oss tidigt och mina befarade sömnproblem blev det inget av med, förvisso så tog jag som vanligt mina sömntabletter men vi sov båda som stockar och störde inte varandra.

Dessutom är det inte många som inte går mig på nerverna eller tvärtom, jag går dem på nerverna i längden och trots att jag och J mest är bekanta eftersom jag mest umgås med hennes mamma snarare än J, så blev jag inte det minsta irriterad på henne på hela veckan och det verkade inte hon bli på mig heller! Hon är helt enkelt en väldigt vettig människa utan en massa dumheter för sig, fast med tanke på att jag är vän med hennes mamma så var det ungefär vad jag hade väntat mig, men ibland är det kul att ha rätt.. Dessutom var det en trevlig grupp som också var väldigt avslappnad och opretentiös och vi gillade alla att vara lite ifred när vi fotade och sen kunde man klumpa ihop med vem eller vilka man ville sen när man inte ville vara ensam och man var välkomnad in i gruppen.

Jag skulle ha satt upp håret i en knut också

14/1 Jag försov mig lite på måndagsmorgonen för som vanligt hade jag haft svårt att somna och sen svårt att vakna...
På kvällen skulle det äntligen bli dags för quiz igen, jag såg verkligen fram emot att träffa alla igen efter jul och nyår.
Tyvärr var E sjuk så henne fick jag inte träffa, men systerdottern L ställde upp som ersättare på kort varsel.
Hon dök upp hemma hos mig lagom tills jag hunnit vila en stund på soffan och ta en dusch.
Vi värmde lite soppa och åt den med rostat, hembakat bröd. Sen diskade L upp medan jag sminkade mig.
Vi kom iväg rätt tidigt och jag var lite nöjd med att vi faktiskt gjorde det och tanken var att vi skulle förbi bankomaten på vägen så att jag kunde ta ut kontanter. Vi hade bara hunnit runt 100 meter när jag halvt skrämde L från vettet då jag svor och tvärstannade bilen. Plötsligt kom jag på att jag lovat resebyrån att slänga in mitt presentkort genom deras brevinkast när jag skulle in till stan under kvällen.
Vi fick vända för att hämta presentkortet och jag kan ännu inte fatta att jag kom på det innan det var försent, eller att jag kom på det alls, det är liksom inte jag...
Sagt och gjort, vi åkte mot stan, någon bankomat blev det inte, nu hade vi plötsligt lite bråttom.
Vi åkte genom Kungsholmen och L hoppade ur bilen och slängde presentkortet genom brevinkastet och sen lyckades vi komma på bästa vägen till Tudor Arms genom gemensam tankekraft.
Väl på plats så gav L mig sina kontanter så att jag skulle kunna ta en cider och betala quizzet, så denna kväll var hon plånbok, fyllechaffis och E, allt i ett.
Nu tog jag ju bara en stor cider på hela kvällen men jag tycker inte att man ska dricka alls när man ska köra och jag drickwer så sällan att jag har noll koll på hur påverkad jag är. Alltså dricker jag inte om jag ska köra.
Vi lekte lite med min nya kamera och B's glasögon som både jag och Lena testade och fotades i.
Jag tycker att jag ser ut som en lite "dirty" skolfröken i glasögon, de andra tyckte att jag passade i dem, kanske just därför?
Första omgången på quizzet kändes jättesvår och det kändes som om vi gissade på många frågor. Andra halvan brukar vara svårare än den första så vi var lite nervösa när den började. Särskilt som långa P varit så säker på att de hade minst 23 av 24 rätt på första omgången (han hade rätt visade det sig senare).
 Men andra omgången gick lättare för oss, lena tog ena 3 poängaren och La tog den andra, att man tar 3-poängarna är viktigt om man inte ska komma efter och det faktum att vi klarade dem gjorde att vi i slutänden knep en andraplats trots allt.
Medan vi spelade så snöade det en del men det var inget problem att ta sig hem. L var glad att det inte var många bilar ute, hon är inte van att köra i stan och det var svårt att se var filerna gick när det var nysnö på vägen.
Hon körde oss hem säkert i alla fall och hon lämnade mig och bilen hemma och tog sin egen och åkte hemåt Knivsta.
Drygt en halvtimme senare fick jag ett sms att hon kommit hem ordentligt så sen kunde jag slappna av.

Judas charmar vem som helst

11/1 På fredagen kunde jag ta med nya kameran när jag åkte till jobbet, jag har ju alltid minst en kamera med mig vart jag än går. Jag testade att zooma med den och kan ni tro att de två första bilderna är tagna från samma ställe? Pappa kom och hämtade Turre på jobbet, de skulle till Jämtland. Efter jobet åkte jag och hade ett möte med min banktjej för att prata om bolåneräntor och lite annat och jag var där nästan en timme för hon är så trevlig och vi pratade om ditten och datten.
Jag skulle gå ut med Italien-A på kvällen men hon hade fått influensa så det blev inget av det. Tanken var att kanske hitta på nåt annat, som till exempel bio med ett par jobbarkompisar: Men efter att ha värmt upp huset och tvättat ett par maskiner så var det dags för telefonmöte med några engelsmän och sen var jag så matt att jag mest satt och tittade på klockan och räknade timmarna. Sen satte jag en bröddeg  och råkade ta dubbelt så mycket jäst som jag skulle så jag fick göra dubbel sats och så skickade jag ett sms till J och undrade om hon skulle komma på en kopp te innan hon skulle hämta sin kille på Arlanda. Sagt och gjort, nån halvtimme senare kom J och sen drack vi te och åt saffransskorpor medan jag jäste och sen gräddade brödet. Judas älskar J eftersom hon har bott hos mig i några månader. De är ett ganska osannolikt par eftersom J egentligen är rädd för katter, men hon avgudar Judas nästan lika mycket som han avgudar henne nu för tiden och är lite stolt över att vara hans favorit.
När Judas kom in skyndade han sig mot bordet och tittade upp på det samtidigt som han hoppade upp långt bort i kanten ifrån oss. Han kikade uppenbarligen för att se om det var något på bordet. Judas är en hittekatt men någon har uppenbarligen lärt honom vett och etikett och att man inte hoppar upp på bordet när det står mat där. Såna saker har jag ju märkt genom åren och jag har inte behövt uppfostra honom alls, förutom förlorade slag som att: -Bit inte hunden för skoj skull. -Slå mig inte med tassen för att få uppmärksamhet. -Dra dig inte fram utefter golvet med hjälp av klorna i soffan...
Men på det stora hela är han alltså den ultimata katten och jag hade sån tur att det var just honom jag hittade den där dagen.
Han går inte på toa inne så lådan är borttagen sedan 7 år tillbaka, han är genomsnäll, han sväljer tabletter man ger honom utan att man ens behöver tvinga honom, han älskar hunden.
Sen är det ju inte hans fel att han är vit och att jag hittade honom runt 2 veckor innan min beställda svarta, textilsoffa anlände...
Jag är ingen kattmänniska egentligen, jag tycker att katter är lite lömska, men Judas är inte alls sån. Det händer att han är busig men han gör aldrig illa någon, ehhh, utom min förra chef faktiskt. Honom bet han och ingen vet än idag varför...
Enligt mina systerbarn är han tydligen tysk, för de pratar alltid med honom på tyskbruten svenska...
När jag kommer hem utan Turre som denna fredag till exempel så blir Judas jätteglad, han får ju matte för sig själv i några dagar. Men sen börjar han tycka att det är tråkigt och när Turre kommer hem så springer han och möter honom i dörren!

Lagom tills J skulle åka var två av limporna klara och hon fick med sig en till frukost.
När jag ställde in andra laddningen bröd i ugnen gick jag in på Facebook och kollade om grannens dotter var inloggad och det var hon, så jag sa att hon skulle komma ned till mig om 20 minuter och ta med sig en kökshandduk för att jag hade en överraskning åt dem. Men hon var på väg att gå och lägga sig så hon skickade ned sin pappa istället och han blev jätteglad för den ångande heta limpan jag räckte över. Sen tog jag det lugnt resten av kvällen och njöt av det faktum att jag var för lat för att göra nåt annat.

Man får stressa om man ska ha tid att ta det lugnt

10/1 På torsdagen var det jobb som vanligt och till frukost på kontoret blev det en knäckemacka med kokt ägg och majonnäs och så frappé förstås!
Jag fick äntligen min semester godkänd, ja alltså, jag hade bara frågat dagen innan men jag har väntat hela ledigheten på att fråga. Eftersom jag ska opereras och bli sjukskriven en stor del av våren så ville de helst inte att jag skulle ta ledigt, men förstod att jag ville se min lägenhet och använda mitt presentkort innan det förfaller så jag fick ta semester för att åka till Thailand. Nu är resan beställd, vi åker den 19:e jag och J, nu ska bara resan betalas och så och så ska det bokas hotell i Bangkok också.
Så sen började jag bli stressad... Det gäller att jag har grepp om allt innan jag åker. Jag måste se till att ha ryggen fri då det gäller både jobb och privata grejer.
Nu ska alla mina projekt gås igenom på jobbet och se att inget är missat och hemma ska jag fixa kattvakt, betala alla räkningar och då det gäller Thailand så måste jag se till att jag har fixat alla bestyr så att det inte blir problem att bo i lägenheten när vi kommer ned till Mae Phim. Den ska slutbesiktas och det ska bokas in tid för att skriva på papper och grejer och så måste vi boka taxi från Bangkok till Mae Phim, det hjälper då det är få taxichaufförer som hittar dit!
Jag var också tvungen att bekräfta min operationstid och sen ska det betalas innan jag åker.
Sen är frågan om jag behöver några fler vaccinationer..?

Efter jobbet åkte jag direkt ned till ICA och hämtade den nya kompaktkameran jag beställt. Den andra hade jag ju satt knät igenom under överlevnadsövningen i oktober.
Jag köpte en bukett tulpaner till kompisen B som fyllde år och kan ni tro, tjejen som stod i postkassan den här gången visste att det var en kortmaskin hon hade bredvid och protesterade inte det minsta om jag undrade om jag kunde betala blommorna där... Alltså kan de göra det som jag visste och det är bara det att de inte känner för det. Jag förstår att man inte kan använda det som en vanlig kassa och komma med en full korg eller vagn med grejer, men som sagt en sak eller två.
När jag kom hem packade jag upp kameran och satte batteriet på laddning. Först blev jag rädd att jag beställt fel kamera, den hade ju inga knappar och då blev jag rädd att den inte skulle gå att ställa in själv utan bara ha autoläge. Men sen kom jag på att det var touch screen och att menyn nog fanns där och då lugnade jag ned mig lite.
Sen gjorde jag mig i ordning för att först åka och lämna blommorna till B som ju fyllde år och sen till svägerskan som fyllde år på måndagen.
När jag kom till B's hus såg det väldigt tomt och märkt ut och sen fick jag syn på en av deras mågar och frågade om de var bortresta och det var de allihopa utom han... Så eftersom jag hade en bukett blommor och tyckte lite synd om D som var tvungen att jobba när alla andra i familjen var på varmare breddgrader så fick han tulpanerna som plåster på såren.
Sen åkte jag till svägerskan i Rosersberg för att äta familjemiddag.
Det bjöds på spagetti och köttfärssås och trevligt sällskap och G var i sitt esse och åt som en häst och drällde så att hela golvet var täckt med spagetti som missat munnen.
Svägerskan fick en bok som jag köpt och fått signerad av en kompis om Kinesisk Läkekonst och jag trodde att svägerskan skulle bli glad för, men hon missade liksom den i glädjen att hon också fick alla mina gamla DVD-säsonger med Vänner. Jag har så många DVD och så lite plats att jag faktiskt köpte en ny box som tar mindre plats och eftersom E brukar låna dem av mig och ha kvar de rätt länge så fick hon de gamla.
Hon blev så glad att hon nästan grät...

När jag kom hem var nya kamerabatteriet laddat så jag testade kameran lite grann, men jag orkar ju aldrig läsa instruktionsboken så det tar nog ett tag innan jag hittat alla funktioner, jag letade bara upp dem jag vet att jag använder ofta.
Kameran är ljuskänslig och verkar ta bra bilder med fina färger, den har lite roliga funktioner också, som fiskögeeffekt! Snygg Turre blev i den va?
Sen testade jag den ute också eftersom det vid det här laget snöade som sjutton, men kameran är som sagt ljuskänslig och tar ganska snabba bilder trots att det är mörkt så snön syns inte så mycket som jag trodde att den skulle.
Sen tittade jag på Vampire Diaries och tog det lugnt innan jag gick och lade mig.

Supernovas supergoda fiskgryta

28/3 Jag hade ju bjudit in mamma och pappa till middag på onsdagen och hade tänkt att göra min supergoda fiskgryta som jag hittade på för ett par år sedan när jag var tvungen att tillaga en massa saker som inte fick plats i den nya frysen. Mamma och pappa var inbjudna även då och tyckte att fiskgrytan var det bästa de ätit på länge fast det ändrade det senare till det bästa de ätit någonsin...
Om någon är intresserad kan jag skriva ut receptet.
Jag gjorde i alla fall grytan och vid 19 kom mamma och pappa och vi var lika förundrade denna gång hur det kan bli så fruktansvärt gott!
Efter maten drack vi kaffe och te och tog en Delicatoboll.
När de gick vid 21 diskade jag upp och städade i köket och satte mig sen och tittade på Bones med gott samvete.

Tänkte bara visa ett par extra bilder i det här inlägget. Den med bilden från Rio kommer från postsecret.com och jag känner igen mig lite i den. Jag känner mig mer som mig själv liksom när jag reser.

Bilden på skrivbordet med alla kameror är taget i brorsans kontor. Han är kameragalen och kan inte riktigt bestämma sig vilken som är roligast. Själv tycker jag att just det faktumet är väldigt roligt.

Bilden på Turre och Judas är en illustration av hur trångt det är i sängen när jag sover middag. Är de inte söta?

Vårpromenad och nästan vilse

20/3 På tisdagen åkte jag hem direkt från jobbet och rusade bara in och hämtade kameran och sen gick jag ut igen. Turre blev överlycklig när han såg att jag tog fram kameran, han har visst kommit på att vi drar ut i skogen när den kommer fram. Vi promenerade utefter vår väg till skylten som pekar in i skogen, det står att det är Naturreservat där och jag har liksom aldrig hittat det. Vi gick in i skogen och som jag hoppats hittade vi både videung och tussilago och slutligen var vi på en stig vi inte sett tidigare. När vi gått ett tag kom vi till en slinga, det stod att det var 1500 m åt vardera håll, jag valde att gå åt vänster för jag trodde att det kanske fanns en annan väg ut där. Vi kom in i en riktig trollskog med mossa och fallna träd överallt och det var jättefint. Emellanåt skrämde vi någon stor fågel ur träden och jag vet inte vad det var för några fåglar för jag hörde mest smattret av vingarna mot grenarna och såg något flaxa iväg mellan träden, men stora som sjutton var de.
När vi gått ungefär halvvägs på slingan så kom vi ut vid en åker och plötsligt såg jag inte längre några märkta träd, vi fick gå tillbaka och hittade stigen igen och jag funderade på om jag tagit rätt stig och hur kallt det annars skulle bli att sova i skogen. Men vi kom ut på stigen vi kommit dit på lagom tills det började bli lite mindre ljust och en stund senare var vi hemma igen. En vacker promenad som vi kommer att ta fler gånger.
Resten av kvällen kunde vi ta det lugnt i soffan utan dåligt samvete, vi hade varit ute i runt 2 timmar i alla fall.