Seriös shopping gjord

12/1 På måndagen skulle jag på återbesök hos läkaren på sjukhuset i Rayong. Eftersom jag inte kan köra moppen så långt så hade jag letat efter sätt att ta mig dit. Yoyo var redan bokad den dagen så jag frågade Å om hon kunde skjutsa mig och dessutom hänga med och handla på Leamthong köpcentrum. Eftersom hon inte jobbar vanliga tider, eftersom hon är sångerska så gick det alldeles utmärkt för henne och gjorde att hon tog sig ut ur huset också. Hon är ganska mycket hemma, ensam.

Att komma in till läkaren gick rätt fort och sen var det bara blodtryck och lite frågor som också gick rätt snabbt. Sen fick vi vänta en stund på att betala och det skulle ta ännu längre tid om de skulle ta kontakt med försäkringsbolaget för att de skulle betala, så jag bestämde mig för att betala själv och se om jag kunde få tillbaka det av försäkringen senare. Det kostade runt 1400:- så det är ju värt att skicka in de kvittona. Där man betalar och får ut de föreskrivna medicinerna har som många andra Thailändska inrättningar väldigt förvirrande skyltar på engelska. I det här fallet stod det att man skulle säga till om man väntat längre än 15 minuter, på en skylt precis ovanför stod det att man skulle säga till om man väntat mer än 20 minuter..
När vi var klara på sjukhuset skulle Å leta rätt på en tjej hon anlitat för att sy om hennes kläder och vi åkte fram och tillbaka utefter en väg i närheten av sjukhuset ett par gånger och försökte hitta hennes butik. Det var många skräddare som hade butiker där. Slutligen gav Å upp och sa att vi bara skulle gå in i den närmaste och kan ni tro, det var rätt butik! När hon såg tjejen därinne så insåg hon att det var samma tjej som hjälpt henne ett par år tidigare. Jag hittade en galaklänning i klarblått som jag gillade och frågade om jag kunde få prova den. Tjejen såg livrädd ut och verkade rädd att jag skulle spränga den. Jag bedyrade att jag inte skulle försöka stänga den och då fick jag prova. Jag inser inte och ser inte hur smal min midja är och det visade sig att jag kom i klänningen och faktiskt kunde stänga den över midjan och magen, men sen var det stopp! Över bysten var glappet nästan halva min framsida och halva min baksida av kroppen om ni förstår vad jag menar? I alla fall så insåg vi ju att den inte skulle funka hur mycket vi än ändrade den. Men hon sa att hon kunde sy en ny likadan åt mig på en månad. Men sen när hon fick veta att jag ska åka hem nästa lördag så sa hon att hon skulle försöka få den klar till dess. För det ville hon ha 3500 baht vilket är mycket i baht, men rätt rimligt i kronor, c:a 875:-. Hon ville ha 2000 baht i förskott och sen skulle jag betala resten vid hämtning. Hon sa också att jag skulle behöva vänta en timme vid hämtning för att hon skulle kunna slutföra arbetet efter att jag provat den.
Vi beställde den, fick ett kvitto och ett telefonnummer att ringa innan jag kom och hämtade den och sen åkte vi till Laemthong. Eftersom Å vet att jag älskar Starbucks så gick vi dit först och tog en kaffe och jag och Å delade på en red velvet cake. Den var mycket godare än jag förväntat mig faktiskt. Hon har en egen chaufför som är en kusin till henne och de jobbar också med musik tillsammans och han hängde också på och shoppade. Vi gick förbi en djuraffär och de hade såna där hundgodis som är bra för tänderna och som Turre faktiskt äter, så jag köpte en packe av några olika sorter för att ta hem till honom eftersom de var betydligt billigare i Thailand.
Två sjuka saker jag reagerade på var att de säljer parfym till husdjur och att de säljer små igelkottsbebisar...
Jag kan tänka mig att det är lockande att köpa en liten igelkott, de är ju så söta och om man inte vet att de inte mår bra av att vara i fångenskap så ser man ju inget fel i det. Thailand är ju inte riktigt som Sverige när det gäller djurhållning. I Sverige är det ju olagligt att hålla ett vilt djur i fångenskap ens under en begränsad tid för att göra dem friska om de är sjuka.
Vi gick förbi ett bageri i centrumet och vissa av sakerna de säljer där ser minst sagt udda ut i mina ögon. Som brödbitarna som ser ut att ha hår på sig, eller jordgubbsbakelserna som ser lite lustiga ut.
Innan vi åkte hem gick vi för att äta en tidig middag på Fuji, en japansk restaurang. I centrumet har bara större restauranger råd att hyra in sig, så det är bara större kedjor som finns där och maten är minst sagt dålig. Men just på Fuji så serverar de också sushi och den är av värdsklass! Jag vill alltså äta där och de andra gillar också det, så det var givet. Det är ju väldigt dyrt att äta där, men faktiskt värt det. När vi gick därifrån snubblade vi över en diamantaffär som hade ett halsband med stjärnor och tillhörande örhängen. Plötsligt hade jag lagt handpenning på dem och sa att jag skulle komma förbi med resten av pengarna innan jag åkte hem. Det var mycket pengar! Även med svenska mått mätt. Men eftersom "diamonds are a girls best friend" och jag faktiskt har råd att unna mig själv det, så köpte jag dem alltså. Dessutom går de ju att sälja vidare om det blir knappt om pengar. Jag ska värdera dem när jag kommer hem så att jag vet vad de är värda och sen också försäkra dem.
Å och hennes chaufför var helt till sig och tyckte att det var jättekul att jag bestämde mig för att köpa dem. Själva köpte de väskor som var lagom till att resa med, eftersom de ofta är borta över en helg eller några dagar för att uppträda. Det var riktigt häftiga färger på dem.
Vi kom inte hem förrän sent, runt 21, så jag stannade hemma på kvällen, men jag var nöjd och glad med min dag.

De firade mig i 24 timmar

15/4 På måndagen blev jag officiellt vuxen, jag mötte upp mina vänner till frukost och sen satte vi igång med jobbet som vanligt. Någon gång mitt på dagen började vi bli klara jag och S åkte för att köpa en galaklänning till mig på ett varuhus, det tog inte mer än 30 minuter för oss att hitta en som passade mig perfekt och jag var väldigt nöjd, sen köpte vi en present till J från styrelsen som tack för hjälpen under helgen och veckan. När vi gick förbi Swarovski så sa S något om deras grejer och jag svarade: Ja, de är fina, men vem har råd med sånt?
Senare när min vän S dök upp hade jag tid att hänga med honom en stund. Efter lite mer jobb så gick jag för att göra mig i ordning för kvällens cocktail mottagning i utställningshallen. På vägen sprang jag på min vän P och han och hans kollegor hade köpt te och kakor på Harrods åt mig som present, han vet att jag gillar Harrods.
Ordföranden hade sagt att styrelsen skulle mötas upp 17.45 det vill säga en kvart innan de andra skulle komma, det var inget konstigt, det brukar vi göra vad jag kan minnas. När jag kom ned till baren var "alla" där, men inte ett spår av någon från styrelsen... Jag antog att de redan gått ned till utställningslokalen så jag gick ned dit varpå vår ordförande C springer och motar mig i dörren och säger att jag är tidig och inte får komma in, sen placerar han mig i en stol i korridoren...
Strax senare kommer han och hämtar mig och håller för ögonen på mig hela vägen in i lokalen och sen placerar han mig framför ett bord med tårta, presenter och kort!
De hade verkligen tänkt till, jag fick ett jättefint halsband från Swarovski i formen av en stjärna och jag älskar den! Vilken tur att jag inte sa nåt negativt om Swarovski eftersom det blev uppenbart senare att S hade fiskat lite när hon pratade om det tidigare under dagen. Jag fick också en tavla av Alicante med mitt namn och datum på.
Tårtan må se lite läskig ut men den var väldigt god och fräsch med en lätt jordgubbsfromage inuti och jag som inte är så förtjust i sött tyckte att det var väldigt gott!
Vi hann både äta tårta och ta gruppbild på styrelsen innan de andra började droppa in för en drink.
Mina fötter och korsrygg tålde inte mina lite högre klackar och slutligen gick jag barfota, det spelar ju ingen större roll i det sällskapet, alla känner mig rätt väl.
Innan vi bröt upp från drinkaftonen så skålade de än en gång för mig och jag var lite generad men också väldigt glad att min födelsedag uppmärksammades. C hälsade också från mina föräldrar som han och flera hade varit i kontakt med! Hur då undrar jag!
De är smarta och hemlighetsfulla det är då säkert.
Jag var rädd att hamna ensam på middag på min födelsedag så jag frågade några kunder/vänner ifall de hängde med och åt senare och det sa de ja till. Strax senare kommer C och säger att vi ska ses i receptionen om 15 minuter för att gå och äta och att jag inte har något val, jag ska med. De andra fick gärna följa med de också.
Jag sprang upp på rummet och bytte skor och sen möttes vi upp och tog en promenad in till stan, det ligger ett torg inte så långt från hotellet och där satte vi oss vid ett långbord de ställde ihop åt oss, vi var 26 personer så det blev rätt långt.
Vi hade jättetrevligt även om maten knappt gick att äta, det var en massa tapas av rätt dålig kvalité men stämningen och sällskapet mer än uppvägde maten och jag hade en fantastisk kväll.
Framåt slutet av middagen ställde sig M och D som är svenskar upp och sjöng "Ja må du leva" högt och tydligt, med starka röster helt ensamma bland alla britter och plötsligt stämde bordet bakom oss in i sången, de var visst svenskar!
När de avslutat sin sång så stämde britterna upp i "Happy Birthday to you" och jag måste säga att det nog var min bästa födelsedag någonsin och som jag sa, jag var allt annat än ensam i Alicante!
Jag kom tillbaka till hotellet vid 1 och var väldigt glad över mitt 24-timmars firande.

Tänk vad kul man kan ha med rätt folk

29/9 På lördagen gick jag upp och började storstäda, dränkte blommor i vasken, torkade fönsterbrädor och fixade och donade. A hörde av sig som vi bestämt och så kom hon och hämtade mig för att åka och titta på bilen. När vi kom tillbaka tog vi en frappé och delade på en bit prinsesstårta jag hade i kylen. Vi snackade en stund och sen började jag torka ytor medan vi pratade för jag insåg att tiden började rinna ut. Men när A åkt hem och jag städat klart slutligen, så hade jag nån kvart då jag hann lägga mig på soffan och bara slappna av lite innan en bilspekulant ringde för att vara kaxig och pruta oförskämt mycket.
En stund senare dök E upp, min kompis som bor utanför Linköping, hon hade stått i köer före, genom och efter Stockholm på vägen till mig.
Hon hade med sig två stora pumpor, en till mig och på min begäran, en till K som älskar allt som har med pumpor och halloween att göra. Jag lade den finaste på hennes säng och där fick den ligga medan  jag duschade, fixade håret och höll på. När hon sen dök upp senare med sin svenska extrapappa så visade det sig att de varit på IKEA och handlat och jag sa åt henne att lämna grejerna i hallen och gå och se vad E hade haft med för present till henne. Hon kunde inte förstå varför någon hon aldrig träffat skulle ha med en present till henne men gick in och sen hörde vi bara ett glatt skrik där inifrån! Sen hade vi väldigt trevligt alla tre tillsammans medan jag fixade till mig och K började packa inför sin flytt och ta ut det i vardagsrummet.
Två gånger fick hon ropa på mig för att få hjälp med strulande blixtlås på resväskorna, men jag fick i gång båda efter ett tag.

Vid 21 körde K ner oss till stationen med min bil och jag och E tog tåget in till stan.
Aldrig har det väl gått så fort att åka in med tåget, vi snackade och snackade och plötsligt var vi där.
Sen promenerade vi till Hötorget och The Dubliner och sen satt vi och snackade ute större delen av kvällen tills vi blev för kalla och då gick vi in och hängde med några Australiensare jag känner sedan tidigare.
Jag tog en Bacardi Razz shot bara för att E skulle få se hur löjligt fnissig jag blir på det, men hon var nog den som fnissade först och sen kunde vi inte sluta på ett bra tag.
Vi insåg att vi börjar bli gamla och att det sista tåget går 1.50 och inte 0.45 som jag trodde, så istället för att slösa pengar på taxi tog vi tåget tillbaka också. Sen tog vi taxi från Väsby station och hem, det blir ju i alla fall nästan 240:-...
Vi tog en nattmacka eftersom vi inte ätit någon middag och sen stupade vi i säng och somnade ovaggade.

Tillbaka till paradiset

22/6 Fredag och Midsommar! Jag blir alltid lika förvånad när det blir midsommar, den smyger sig alltid på mig... Dessutom hörs det ju på namnet, midsommar, mitten på sommaren, ändå känns det alltid precis som om den kommer precis i början.
Jag var tvungen att gå upp rätt tidigt, redan vid 8. Jag skulle duscha, packa kylvaror, klä på mig och en hel del småsaker.
Vid 9 kom pappa och hämtade mig för att köra mig in till stan och båten ut till skärgården.
Vi kom i god tid, ungefär en halvtimme innan båten skulle gå men ändå var det ganska fullsatt när jag tog mig ombord med mina grejer.
Med hopp om att få sitta ute i solen tog jag mig till aktern och där var det fullt sånär som på 2-4 platser innanför några. Jag frågade om jag kunde anta att det var upptaget där, men det var det faktiskt inte och de lät mig komma förbi och jag torr jag fick den absolut bästa platsen på hela båten!
Hon som satt bredvid mig visade sig vara jättetrevlig, intressant, udda och konstnär, nästan som jag alltså även om jag kanske inte skulle kallas konstnär.
Vi hade jättetrevligt och hade både ytliga och djupa snack under de 3 timmar vi satt bredvid varandra. Hon och hennes kompis hade gjort nåt så udda som att sätta sig på båten för att ta en lång runda och komma direkt tillbaka till Stockholm utan att kliva av...
Hennes kompis var också trevlig och hade ett väldigt spännande utseende som gjorde mig nyfiken, dessutom hade han vänliga ögon vilket alltid tilltalar mig.
Efter ett tag satte sig ett par unga killar mittemot oss och var också väldigt sociala trots att jag var minst dubbelt så gammal som de och mina nya vänner ändå mer.
Jag gjorde ett makraméarmband för att ha någonstans att göra av händerna under tiden vi tog oss längre och längre ut i skärgården.
Jag sa hejdå till mina nya kompisar och gick av vid Löka på Möja. Sen gick jag och satte mig på stenhällen där alla brukar samlas, klockan var strax efter 13 och firandet börjar 14.
Strax efter 14 dök de andra upp och såg glatt förvånade ut över att se mig... Ehh, jag hade ju sagt att jag skulle komma bara två veckor tidigare, i min värld betyder det att man kommer då om man inte hör av sig och säger nåt annat.
På Löka samlas en massa ungdomar och det coolaste som finns tycks vara att vara töntig nog att dansa runt stången och vara med på lekarna, det är kul tycker jag! Det var två poliser som patrullerade ön och de hälsade glatt på alla och samtalade med ungdomarna som kom fram, sen åkte de vidare till nästa ställe på en "målad" fyrhjuling, det var det häftigaste polisfordon jag sett någonsin!
När lekarna var över packade vi in oss i båtarna och åkte mot "deras" ö.
Som vanligt spreds alla sen för vinden, en del sov middag, en del solade eller läste och hur så många människor kan lyckas sprida sig så effektivt att alla får vara ifred som vill det, det är ett under tycker jag.
Själv solade jag och till slut gick jag till och med och bytte om så att jag kunde doppa mig. Det var så kallt att jag kippade efter andan.
M fyllde 30 så på eftermiddagen så bjöds det på tårta och sång. barnen var särskilt lyckliga över tårtan och sen satt vi bara i grupper och umgicks tills det var dags att börja fixa med maten.
Jag hade varit så smart att mitt var helt förberett och det enda jag behövde göra var att skiva löksmöret för att kunna bjuda på det. Dessvärre hade min kylväska hållt allt så kallt och fint att köttet fortfarande var fryst i mitten trots att det var utskuren biff och alltså inte särskilt tjocka skivor. Men O grillade dem så fint åt mig att de smakade alldeles förträffligt och blev perfekt blodiga inuti.
Jag och N's dotter pratade om böcker och kom fram till att vi har samma smak på böcker vilket är okey för henne som är 14, men att jag fortfarande gillar ungdomsböcker bäst är kanske pinsamt? Vem vet?
Lagom tills vi skulle äta kom grannarna över, de är släkt med värdfamiljen och jag känner några av dem sen tidigare år.
L hade med sin nya son och han var så charmig att vi smälte allihopa, ser han inte ut som en litet Hob-bebis?

Resten av kvällen satt vi bara och umgicks i godan ro och det enda jag ångrar är att jag inte kom ihåg att påminna B om "Altanspelet" förrän klockan var för mycket, det hade jag sett fram emot att spela, men vi hade det så trevligt ändå.
Jag fick också en chans att lära känna J's nya tjej och hon visade sig vara jättegullig och det är ju alltid bra när ens kompisar träffar någon som är trevlig och går att umgås med.
På kvällen sved mitt ansikte, jag hade bränt mig under dagen och upptäckt det försent.
Vid 1.30 någonting klättrade jag upp på loftet så tyst som möjligt och lade mig för att sova, men då var jag så genomkyld att jag frös som besatt ända tills jag vände mig på mage och lade armarna under mig, då somnade jag.

Japaner de kan dom

På lördagen hade jag ställt klockan på 11 så att jag skulle ha tid att äta frukost och duscha och göra i ordning mig innan jag skulle vara på plats klockan 13 hos brorsonen G som fyllde 1 år dagen innan. Lagom tills jag avslutat frukosten ringde brorsan och sa att förkylningen G verkade ha fått under natten nu hade blivit kräksjuka och kalaset var tvungen att ställas in. Nu hade jag ju mycket mer tid än jag trott att foga över så på eftermiddagen sov jag middag en stund och Turre somnade på mina ben och drömde så att han sparkade i luften. Jag åt ett litet mellanmål innan jag satte igång med dusch och sminkning. På vägen till Ju's 40-års kalas lämnade jag Turre hos mamma och pappa och kom till Ju vid 18 ungefär. Hemma hade det snöat slask men i Hägersten var det mycket mer snö även om det var slaskigt som sjutton där också. Jag hittade en parkeringsplats inte så värst långt från porten och på vägen dit mötte jag Ju's gamla arbetskamrat A som redan var på väg till nästa kalas, en riktig kalaslördag tydligen... Jag tog mig en portion Chili Con Carne när jag kom till Ju och trots att jag egentligen inte gillar det särskilt mycket så var det verkligen jättegott! Jag fick träffas Ju's nya kille K också och han var precis så trevlig som jag trott och hoppats efter att ha hört en massa gott om honom från alla. Det var en trevlig avslappnad fest och jag gick runt med kameran eftersom Ju bett mig att fota. Det blir aldrig särskilt bra bilder inomhus på kvällen men några trevliga blev det i alla fall. Jag fotade deras familj också och de är så fina allihop, synd bara att Ju's bröder inte var där, men det är ju inte så lätt att åka från Thailand för ett kalas sådär. K som kommit hem från Japan precis hade köpt ett specialljus till tårtan och det gjorde succé kan jag lova. Först var det som en liten puppa och man tände på en veke i mitten, sen fälldes bladen på blomman ut och allt började snurra och spela en liten melodi.
Vid 2 ungefär bestämde jag mig för att det var dags att ge upp, jag hade haft huvudvärk sedan innan jag åkte hemifrån och nu började det tära på krafterna. Jag skjutsade hem en av Ju's kompisar till Solna på vägen hem, hämtade upp Turre och kom hem vid 3 ungefär. Det var trevligt att komma hem till utebelysningen som jag äntligen hittat och fått upp.
När jag gick och lade mig somnade jag nästan direkt men sen vaknade jag bara 10 minuter senare och kunde inte somna om förrän vid 6 på morgonen...