Badpojke

17/5 På lördagen kom Ju och hennes lilla I på besök. Det var vackert väder och varmt i solen så vi tappade upp vatten i en av mina bakskålar och den var tillräckligt stor för att I skulle kunna sitta i den och plaska. Liksom resten av den familjen är han redan tokig i vatten!
Jag och Ju fick en chans att hänga och prata vilket vi sällan gör nu för tiden och det var en bra dag!
Av någon anledning hade I svårt att minnas att han inte kunde gå upprätt under mitt utebord, så varje gång han ville utforska något under bordet så slog han skallen i och blev ledsen, jag tror att det hände 8-10 gånger!

Att jobba känns inte jobbigt

22/4 På tisdagen var det dags att jobba, det går förvånande bra att jobba hemifrån även här i Thailand. Mina fina grannar låter mig använda deras wifi så att jag kan sitta hemma och jobba och inte behöver sitta nere i restaurangen eller på fiket hela dagarna.
Dessutom känns det konstigt nog inte alls tungt att jobba på något som till viss del känns som semester, det ger liksom mina dagar struktur och syfte, dessutom jobbar ju de flesta andra i alla fall på dagarna så man missar inget. Jag går upp lite tidigare än vanligt men inte tidigt, även fast jag sover lite längre än hemma så börjar jag jobba långt före mina kollegor och kunder, så det fungerar bra. Jag gör en massa jobb på förmiddagen, svarar på mail, skickar order, förfrågningar och offerter bland annat och medan jag väntar på att Europa ska vakna så tar jag en lunchsimning i takpoolen. Frukosten äter jag medan jag jobbar så den blir ju rätt så sen, så jag behöver inte äta lunch. Då går jag och simmar och sen lägger jag mig i solen en stund. Lagom tills min lunchtimme är slut så har jag fått svar av kollegor och kunder som då kommit in på kontoret och sen kör jag på tills det är dags att göra sig i ordning för middag. Sen svarar jag i telefon om någon ringer under kvällen och kollar och svarar på brådskande mail. Det är faktiskt toppen!
På kvällen drog jag och tjejerna till Mae Phim Sortsbar och åt och hängde. Det är skönt att hänga med dem, det är lugnt och alla gör sin grej och trots att man får egentid så har man sällskap om man vill, men det går ibland långa stunder mellan snacken.

Buddister riskerar hellre sin bekvämlighet än sin själ

21/4 På måndagen ville A till templet, man bör göra det då och då om man har förlorat någon, jag vet inte exakt varför och hur. När man åker till templet för att få hjälp av munkarna och för att få en välsignelse så bör man ta med en gåva som en typ av betalning. A gillar inte att köpa färdiga kit för sånt eftersom man inte vet hur länge de stått packade och matvarorna kan vara lite gamla. Alltså plockade vi ihop lite grejer själva på supermarket, köpte en plastbricka och cellofanplast och sen packade vi allt lite snyggt utanför templet innan vi gick in. Vi hade bland annat köpt tandkräm, tandborste, nudlar, mjölk, iste, toalettpapper och lite snacks. Sånt som munkarna behöver för sitt dagliga liv alltså. I butiken hittade vi popcorn med jordgubbssmak, själv har jag oerhört svårt för söta popcorn, jag har provat det i USA, men Thailändarna gillar allt som är sött, så det är väl ingen stor överraskning att de gillar även det.
Efter att vi hade packat sakerna på brickan och lagt plasten runt så gick vi in och placerade gåvan framför munken, som tog emot folk som ville ha hjälp med böner och sånt. Vi satte oss på knä framför honom på golvet och sen rabblade han en del som jag antar var böner och välsignelser och läste något över en skål med vatten som A hade hällt upp och ställt framför honom. Sen reste hon sig och gick för att hälla ut vattnet i rabatten. Medan hon var borta satt jag och munken i tysthet och bådas blickar följde ett litet, litet bi som sprang omkring på mattan bredvid mig. De hade ett helt bisamhälle på en pinne där inne och som buddister så låter de dem vara där och till följd av det så får många av deras besökare ett stick och säkert även munkarna själva.
När A kom in igen gjorde jag en liten gest mot biet så att hon skulle vara medveten om att han var där så att hon inte skulle sätta sig på honom. Hon och munken utbytte några ord och sen var det klart och vi åkte hemåt igen. Sen berättade hon för mig att hon redan blivit stucken av biet och att det bar nog därför han sprang omkring på golvet, han var döende. Hon berättade även att munken sagt att de flesta blev stuckna medan de var där. Jag hade tur, för A hade ont att sticket i ett helt dygn och trots att jag skrapat med nageln på sticket så var det kanske någon bit av gadden kvar.
På eftermiddagen badade jag och N och E på mitt tak och snackade med mina grannar som också var där. Vi hade rätt intressanta diskussioner där vi stod och hängde i poolen och bestämde att vi skulle ses för middag också. A hämtade oss och killarna åkte moppe bakom oss till restaurangen som ligger utefter en väg inne i skogen, bakom templet.
Där åt vi barbeque, man väljer vad man vill ha för kött, skaldjur och grönsaker från en lita och sen får man in en kruka med glödande kol och så tillagar man maten själv på en metallbricka. Det hade varit fantastiskt gott om inte smöret vi fick var sötat... Jag använde alltså så lite som möjligt, jag gillar ju inte söt mat.
Det är väldigt praktiskt att ha med A när man ska ut och äta, man blir inte begränsad i valet av restaurang och kan beställa det man vill ha trots att det inte finns någon meny på engelska eller någon med tillräcklig kunskap i engelska för att man ska kunna få hjälp. Däremot så brukar jag be henne att beställa och så lägger jag mig inte i vad det blir. Man hittar alltid något som går ner och då begränsar jag inte mina matupplevelser till sånt jag redan vet utan kan hitta nya favoriter.
De flesta tycker att jag är rätt kinkig med mat, men det tycker inte hon, jag smakar på allt hon ställer framför mig och gnäller aldrig, jag försöker bara hitta något jag kan bli mätt på om smakerna inte riktigt passar mig.

Jag fryser i Thailand

20/4 På söndagen hade vi en soft dag med lite bad och häng vid poolen och sen åkte vi ned på byn för middag och häng på Mae Phim sports bar. De har väldigt bra mat, både thai och västerländskt. Jag, N och Ju gick till massagestället bredvid efter middagen och körde en fotmassage. De har väldigt kallt därinne så efter ett tag fryser man, vi fick filtar att hålla oss varma med. Det är ett så härligt gäng, vi är som en storfamilj och det är nog Ju som är vår mamma, det är hon som håller ihop familjen.
När det var dags att åka hemåt så var det rätt kallt ute också och jag körde ju min moppe och när jag kom hem var jag så kall att jag hade knottror på hela armarna.
När jag kom tillbaka var jag tvungen att sätta mig på balkongen en stund för att värma mig, där är det vindstilla och eftersom den är inbyggd i huset så blir det som en ugn mitt på dagen, särskilt med utblåset för mina två AC precis där. Men nu var det skönt att sitta i den värmen.

Ibland får man böja sig för majoriteten

9/11 När vi vaknade på lördagen var vi jättehungriga jag och V. Jag gick och suktade efter resterna av min pizza men tyckte att det var taskigt av de andra att äta det till frukost. Men sen sa V, låt oss äta upp pizzan! Då hade jag inte längre någon kraft att hålla emot och jag sprang och hämtade den och sen åt vi den till frukost i sängen!
När jag uttryckte mitt dåliga samvete sa V att de andra också hade pizza, men det var ju inte riktigt sant, det var ju bara L som hade det.
Hon hade också ätit pizza till frukost men S var inte särskilt upprörd över det och de bestämde alla ihop att second breakfast skulle bestå av munkar.
Det låg en Dunkin Donuts längre ned på vägen och dit gick vi. De hade något erbjudande som gjorde att det var billigare att köpa 12 munkar än de 8 vi ville ha, så vi tog 2 extra med oss tillbaka. Jag tog en vanlig sockermunk, resten åt ungarna upp...
Ja, jag är inte så mycket för socker och grejer, men det är ju de och jag hade ju i alla fall fått pizza till frukost.
Vi hade ju hört att man skulle åka till kryddmarknaden när man är i Dubai, så det gjorde vi. taxi får inte åka hela vägen in så han släppte av oss på en taxistation och pekade vart vi skulle gå. Det var bara det att vi inte riktigt visste vad vi letade efter. Överallt var det folk som försökte få med oss för att handla alla möjliga skitsaker och fuskkopior. Det har jag ju hört är olagligt i Dubai och man vill ju inte gärna bli haffad där så jag sa till ungarna att skaka av sig alla de säljarna och inte ge sig in i några diskussioner med dem. Efter en stunds letande i gränder och gator började de gnälla som småbarn och undrade vad jag skulle göra åt problemet med att vi inte hittade rätt. L hävdade att hon var nära att få solsting av värmen och ville ha något att dricka, men ingenstans hittade vi någon servering.
Efter att vi gått in i en tygaffär och haft sån tur att vi hittade en mycket hjälpsam butiksägare och kund, så började vi visst att gå åt rätt håll. Sen sista biten kunde vi förlita oss på mitt blodhundsluktsinne. Jag kände lukten av kryddorna och vi följde min näsa och hittade slutligen rätt. Jag vet inte om det var hela marknaden och om det ens var rätt marknad. Men det var en väldigt trång gränd som såg ut som allt annat än en turistfälla och vi var några av de få turisterna vi kunde se där.
Jag vet inte vad det var som fick mig att välja just den butiken jag valde, men det kändes rätt. Där förhandlade jag pris på vaniljstänger, peppar, fänkålsfrö och saffran bland annat. Jag tror att jag lyckades med mitt prutande, men det är ju svårt att avgöra. Men när jag bekräftade priset vi kommit överens om så hyssjade killen mig och sa att han inte ville att amerikanerna som stod i butiken skulle höra vilket pris jag hade fått och han verkade faktiskt mena det.
Ungarna köpte saffran till sin pappa och jag till min mamma i julklapp. Jag köpte också 10 gram till mig själv.
Jag hade inte så mycket kontanter men butiksägaren sa att hans bror kunde följa med mig till bankomaten så jag bad S att följa med också, tjejerna blev erbjudna en varsin stol i butiken så länge. Det var en jäkla tur att den där brorsan följde med oss, vi hade nog aldrig hittat tillbaka för att hämta tjejerna igen annars.
När jag nu fått mina kryddor orkade jag inte med ungarnas gnäll mer utan gick med på att ta en taxi till Dubai mall även denna dag.
De tyckte inte heller att det var ett så bra ställe, men det var rent, svalt och hemtamt och så fanns det serveringar.
Taxichauffören som körde oss från kryddmarknaden till köpcentret skrämde oss från vettet, han körde alldeles för fort och bromsade inte förrän i sista stund när han kom ikapp en annan bil eller kom till en korsning eller sväng. Vi var väldigt lättade när vi klev ur bilen.
Vid det här laget var det dags för lunch och ungarna ville ha mer socker så vi gick till IHOP för att äta pannkakor.
Jag var sugen på det jag med, men sen slutade det förstås med att jag åt ungefär en halv pannkaka allt som allt.

På kvällen när det var dags att äta gick vi en bit in i ett kvarter bakom hotellet och hittade en indisk restaurang där alla kunde tänka sig att äta för att det var så pass billigt. När vi ätit gick V och S tillbaka till hotellet medan jag och L betalade och tog en liten omväg tillbaka. När vi kommit tillbaka till hotellet hade V en idé, hon ville till poolen. Himla synd att vi inte tänkt på det tidigare... Det var visserligen inte särskilt varmt, men det hade kanske varit trevligt att spendera dagen i solen på taket snarare än på Dubai Mall.
V hoppade i medan vi beundrade utsikten och fotade lite. Dubai är helt klart bättre på avstånd än när man är där.

Sen packade vi våra väskor och fixade klart allt inför hemresan nästa dag.

Egoister

31/10 På torsdagen gick jag och V upp till takpoolen och solade en stund och sen kom S och L dit också och de hade varit nere vid strandbilen och köpt en boll som vi kunde leka med.
Det finns bara en liten, liten plätt med skugga på taket och det blir ju rätt hett däruppe. Dessutom finns bara 8 stycken solsängar. Mina grannar är så dumma att de inte bara "passar" solstolarna med handduk och grejer i flera timmar när de inte ens är i närheten, de lägger dem också i skugga så att de som faktiskt är där får vara utan både solbädd och skugga fast de inte ens använder dem... Konstigt att man tycker att det är ok att göra så mot sina grannar, dessutom är vi så få under den här perioden i alla fall så det behövs ju inte om inte alla gör så och jag vägrar att göra så. Dessutom så blir de aggressiva om man tagit stolarna när de kommer upp några timmar senare.
När vi fått nog av grannfejder, sol och bad så gick vi till lägenheten för att slappa en stund, såhär såg det ut de flesta eftermiddagar i lägenheten. Alla är rätt bra på att låta andra vara ifred när de behöver även om man är i samma rum och alla sitter i sina egna tankar en stund. När alla fått den pausen så börjar skämten och skratten igen lagom tills man tröttnat på tystnaden och ensamheten.
På kvällen åkte vi tillbaka till Mae Phim Sportbar för att träffa gänget igen och hade lika trevligt denna kväll och åt dessutom lite fler av de där himlagoda kycklingvingarna!

Och dem tar de i med bara händerna!

29/10 På tisdag förmiddag var tanken att en bil skulle hämta upp oss i Bangkok vid klockan 10 för att köra oss till Mae Phim. Liksom förra gången det företaget skulle hämta mig på ett hotell så dök inte skjutsen upp... Det visade sig att han blandat ihop två hotell och stod och väntade utanför det andra och undrade var vi höll hus. Vi fick vänta en stund till och ungefär en timme senare än tänk var vi på väg mot Mae Phim och min lägenhet.

Det var i alla fall en väldigt bekväm bil vi fått med fungerande AC och bra bälten. Vi halvsov allihopa större delen av vägen för det tar 3-4 timmar och den här chauffören körde så bra och säkert att man kunde slappna av ordentligt och slippa vara rädd hela tiden!
Vi var framme vid strax efter 14 och bar upp våra saker och bytte om och sen gick vi raka vägen ner till stranden för att ta ett dopp!
Alla fyra sprang ut i vattnet samtidigt och skrattade och stänkte och efter ett par minuter slutade skrattandet och vi började se lite förvånade ut alla utom en.
Sen sprang vi upp igen allihopa, snabbare än vi kommit i vattnet nästan. Det kliade och sved överallt och vi trodde att det kanske var brännplankton eller nåt, men senare insåg vi att det var brännmateter som varit i vattnet. Vi hade nog inte blivit brända av själva maneterna utan partiklar som de efterlämnat. Hela stranden var full av döda och torkande maneter, det hade vi inte lagt märke till tidigare. Jag har badat på den stranden många gånger och det här har aldrig varit ett problem tidigare. Vi fick förklarat för oss senare att det beror på regnet. När det regnar söker sig maneterna till utan för att bada i sötvattnet och sen åker de in på stranden och dör och följer också med ytvattnet inåt stränderna.
Vi brände oss ordentligt, ändå såg vi en massa Thailändare som gick och fångade en massa maneter med bara händerna, tydligen så äter de maneter. Jag har svårt att tro att det blir särskilt mycket kvar av dem om man tillagar dem, de är ju nästan bara vatten.
Sen roade jag mig med att fota och ungarna med att rita och leka i stranden så att jag fick fota dem.
När det blev mörkt så satt vi en stund på en av stenbänkarna nere vid strandhuset och sen fick L och S idén att försöka få ner en kokosnöt. Sen kämpade de ett bra tag och blev trötta och svettiga, men till slut fick de faktiskt ner en. Sen tog det ett tag att öppna den också och då var den ju förstås tom!
Men man kan ha väldigt roligt även med en tom kokosnöt och man har humor och fantasi.
När vi tröttnat på att leka och började bli hungriga gick vi tillbaka till lägenheten och duschade och bytte kläder och sen ringde vi till restaurangen The Kitchen för de hämtar upp en och kör en till restaurangen om man ber dem.
Eftersom vi inte hunnit ordna något sätt att ta oss runt så var det enklaste sättet.
Sen åt vi lite och sen åt ungarna glass efteråt och sen var vi både trötta och mätta som sjutton och de körde oss hem igen och sen gick vi och lade oss.

En härlig sommardag med några av de bästa barnen

4/8 På söndagen åkte jag, Ju och hennes barn ut till familjens torp i Södermanlands skogar. Det var för att se till det lite och ha en mysdag i solen och för att bada i en av Sveriges renaste sjöar, Magsjön.
Jag hade gjort pastasallad åt oss och jag fick en chans att bekanta mig med lilla I medan Ju badade och eftersom han var nöjd och glad i min famn så fick han ligga i mitt knä medan jag åt lunch också. Han är verkligen supersöt och vi hade en väldigt mysig dag, vattnet var lite kallt men i solen var det varmt och skönt och alla var nöjda med pastasalladen fast jag egentligen inte alls vet hur man gör en sån.
Turre var förstås också väldigt nöjd även om han var lite svartis på I när jag pratade med honom och gullade lite.
Ett par timmar senare åkte vi hemåt igen och senare på kvällen åkte jag in till Liffey's på rugbyfest. Det var sista kvällen för turneringen och vid det här laget hade till och med jag
 börjat lära känna lite folk trots att jag faktiskt inte ens varit på matcherna.
En av amerikanerna hade fått en lagkompis knä rätt i ögat och hade en jättestor blåtira! Jag frågade om det gjorde ont och han sa att det gjorde satans ont! Det kan jag tro!
Jag tog en ganska tidig kväll eftersom det var jobbdag igen på måndagen.