Snyggare flygning har jag aldrig sett

18/4 På lördagen gick jag upp tidigt och packade det sista, åt en snabb och liten frukost och checkade ut från hotellet, sen lämnade jag in väskorna för förvaring hos hotellet. Vid frukosten åt jag en av de där stora passionsfrukterna och provade en annan frukt som jag listade ut hur den skulle ätas genom att spionera på mannen vid bordet motsatt mot mitt, den var mjölig och inte alls god, så jag kastade den. Jag hade bokat en tur till Jesusstatyn och skulle bli hämtad klockan 9 på morgonen. Jag var oerhört trött men om man åker så långt som till Rio måste man ju ta sig en titt på den tycker jag. Jag satt utanför hotellet och tittade efter någon van eller buss som skulle kunna vara den jag väntade på. Vid 9.30 gick jag in och frågade i receptionen om de kunde hjälpa mig att kontakta företaget som det var bokat igenom. Det var killen i receptionen på det andra hotellet som hjälpt mig att boka. Jag hade en liten lapp med bokningen på och den här killen googlade företaget och hittade ingenting så till slut ringde han till hotellet som hjälpt mig att boka och de erbjöd sig att ringa till guideföretaget och återkomma till oss. Strax senare gav killen i receptionen luren till mig och jag visste inte riktigt vem so var i andra änden när jag tog luren. Det var en dam som kunde rätt dålig engelska men hon sa att de hade haft lite problem på morgonen och att de skulle kunna hämta mig vid 13 istället... Det var ju försent för mig eftersom jag skulle åka och jag tror att "problemet" de haft var att de helt enkelt hade glömt bort mig...
Det var väldigt surt när jag gått upp tidigt fast jag var så trött och dessutom hunnit checka ut!
Jag var väldigt besviken och egentligen kände jag mest för att skita i det och ta det lite lugnt bara tills jag skulle iväg till flygplatsen. När allt detta var klart var klockan redan efter 10 men jag frågade killen i receptionen om jag kunde ta en taxi upp dit och han sa att det kunde jag. Jag hade på gränsen tillräckligt med kontanter för att göra både det och komma till flygplatsen men som sagt jag tror inte att jag kommer att välja att åka tillbaka så jag ville ha det gjort. Alltså tog jag en taxi upp mot kullen och nedanför kullen stannade taxichauffören och sa att jag skulle gå av. Han kunde inte engelska men jag lyckades förstå att han lämnat av mig vid en tågstation av något slag. När jag gick fram till den så fick jag veta att man måste köpa biljett i förväg till det tåget för att alla andra gör det, det är väldigt sällan det finns biljetter att köpa vid luckan helt enkelt... Vid det laget var jag rasande! Varför sa killen i receptionen att jag kunde ta en taxi upp? Varför sa han inget om att man måste ha biljett till en bergbana? Jag tog ett par bilder med full zoom och det blev ju inte bra alls och från de flesta ställen nedanför den kunde man inte ens se den. Det fanns biljetter till tåget klockan 13 men det var ju strax innan jag skulle åka till flygplatsen så det tordes jag inte köpa och inte sjutton ville jag sitta där och vänta i flera timmar. Jag tog en taxi tillbaka och gick fram till receptionen och talade artigt om för honom att han var en idiot som sagt att jag kunde ta en taxi upp dit, man måste ju ha en tågbiljett. Ja säger han då, men du  kunde ha tagit bussen här utanför upp dit...
Som om denna dag inte kunde bli värre så gick jag ned till hotellets del av stranden för att sätta mig en stund i solen och då visade det sig att de hade slut på solsängar!
Jag gick istället upp på taket till poolen där och hittade en plats som till större delen låg i solen, eftersom de hade parasoll överallt så var de flesta i skugga.
Äntligen kunde jag slappna av en stund.
Efter en stund hörde jag en helikopter och blev nyfiken och ställde mig upp och bevittnade den snyggaste flygning jag någonsin sett! Tydligen hade det hänt en olycka ute i vattnet och tre personer behövdes föras in till land. Först släppte de av en yträddare och sen slängde de ner en boj i vattnet och sen flög de helikoptern så att bojen släpades långsamt efter den i vattnet och med enorm precision så drog de dem precis rakt fram till de nödställda! Denna snygga och precisa manöver gjorde de tre gånger och sen plockade de upp sin yträddare och flög vidare. Jag vet inte hur det gick för de räddade människorna för det var för lång bort på stranden för att avgöra. Men jag har ju sett en del flygning i mina dar och jag har då aldrig sett något liknande!
Framåt eftermiddagen hämtade jag de kläder jag tänkt ha på mig på resan hem och sen gick jag upp till hotellets spa och duschade och bytte om och sen tog jag en tomatsoppa innan jag tog en taxi mot flygplatsen.

Jag vet inte om jag någonsin varit så tacksam

28/8 På onsdagen vaknade vi som sagt i Skottland och jag insåg att jag glömt min medicin, Levaxin som jag har för att ersätta hormon som sköldkörteln egentligen ska tillverka. Det styr ämnesomsättningen och utan den blir jag helt borta och dessutom väldigt frusen. Vi kallar det för "Strumakoma", det är omöjligt att koncentrera sig, man blir så trött att man kan somna stående, pulsen går ner och kroppen sover helt enkelt fast man är vaken, detta för att spara energi.
Inte nog med alla dessa symptom som kommer inom bara ett par timmar om jag inte tar min medicin på morgonen, jag får också en typ av panik av att veta att det kommer att hända och jag blir stressad, rädd och ledsen. Under vårt möte och rundtur i produktionen, som höll på hela dagen märkte jag att P såg på mig att jag var trött och okoncentrerad och vi tog många bensträckare och till slut tyckte jag att det var bättre att berätta vad problemet var och det var en attans tur!
Utan att jag visste om det gick han då till en av tjejerna på kontoret som ringde en kompis på vårdcentralen och sen kom de in och frågade vilken medicin jag behövde och i vilken dos och senare på eftermiddagen skjutsade en av cheferna mig till vårdcentralen för att hämta receptet och sen till apoteket för att hämta upp medicinen!
Jag vet inte om jag någonsin varit så tacksam i hela mitt liv!
Dessutom är all vård och medicin gratis i Skottland, till och med för mig som svensk, så jag betalade inte någonting för något av detta.
Efter att ha tagit medicinen och sovit lite middag så mådde jag bättre, men helt återställd räknade jag inte med att vara förrän nästa dag.
Jag och P hade bokat bord på ett väldigt speciellt ställe på önskemål av D som hittat den restaurangen på Guide Michelins hemsida. Det är ett historiskt ställe där Churchill och någon viktig amerikan (jag minns inte vilken, men det är ett välkänt namn) hade ett möte inför D-day, spännande.
Det ligger väldigt vackert vid vattnet, men det ligger också väldigt isolerat och det leder en liten, liten väg dit, nästan som en asfalterad kostig.
Stranraer är väldigt litet så vi kanske inte skulle blivit så förvånade över att taxichauffören kände S som vi bjudit med för att hon jobbar med P. Vi höll på att börja skratta högt när P frågade om han kände henne när han konstaterade att det var hennes bil som skulle följa oss ut till restaurangen och han svarade kort och lågt: Mitt ex...
Extra känsligt i en gammal och liten ort i Skottland är det säkert att hon lämnade honom för en kvinna, det blir nog mycket snack då...
Vi blev invisade i salongen när vi kom in i huset och där fick vi serverat en fördrink och det kändes väldigt exklusivt och allt var väldigt vackert både inne och utanför huset.
Maten var faktiskt inte så speciell men smakade inte illa, bara väldigt lite.
Det är en spikad meny med 5-6 rätter på, så man väljer inte själv vad man ska äta, men det var inga konstiga saker bara inte särskilt speciellt eller gott.
Efter middagen blev vi återigen invisade i salongen där vi serverades kaffe och efterrätt. De serverade bland annat hemgjorda klubbor som mest såg ut som bränt socker men faktiskt smakade väldigt gott. Vi hade väldigt kul och skrattade en hel del och sen tog vi en taxi tillbaka och vid det laget var jag återigen väldigt trött och jag var glad att jag i slutänden sagt att det var bättre att vi tog taxi än att jag som inte dricker skulle köra så som jag erbjudit mig att göra tidigare.
En trevlig kväll hade det varit, mycket tack vare att jag fått min medicin!

Var det någon som kissade i vattnet?

2/3 På lördagen åt vi frukost och sen åkte vi till stranden igen. Eftersom jag knappt fått någon färg alls så hade jag inte lika mycket solskydd på mig som tidigare och jag tog ännu en promenad för att fota på stranden och få lite sol på samma gång. Självklart tog jag i lite väl mycket och brände mig lite grann.
Vattnet var så varmt att det nästan blev obehagligt ibland, det kunde komma en våg och vattnet kändes alldeles varmt och klibbigt på nåt sätt, som om någon kissat i det.

Vid 16 åkte vi hemåt och efter att jag lämnat J hemma åkte jag tillbaka till byn för att göra manikyr och pedikyr. Det kostade 350 baht som är runt 70:-... Jag bokade en moppe där till K och C också, den var billigare än vår och det var skänt att ha det bokat och klart.
Självklart pajade jag nagellacket som vanligt, detta trots att tjejen på salongen gjort precis allt åt mig, tagit upp pengar ur plånboken, hängt väskan över axeln på mig, satt på mig hjälmen och startat moppen...
Jag åkte och hämtade J och så gick vi först ned på stranden och fotade i solnedgången och sen åkte vi till byn för att äta. Tjejerna på salongen hade rekommenderat en restaurang och vi tänkte att vi skulle testa den. De var visserligen trevliga de som jobbade där, men maten var allt annat än god... vi åt inte upp allt och var lite hungriga när vi gick därifrån.
Innan vi åkte från byn handlade vi lite dricka och sånt på ett minimarkt och sen köpte vi en pizza på Sports Bar som mellanmål och frukost.
När vi kom tillbaka så lämnade vi bara dricka och sånt i lägenheten och sen var jag tvungen att gå ned där det fanns wifi för att jobba lite, men sen bestämde vi oss för att ta en fotmassage också, men eftersom wifin räcker ända dit in så jobbade jag under tiden. Det är inte varje dag man jobbar och får fötterna masserade på samma gång!

Bar mansröv i Alicante

2/10 På tisdagen tog jag lite sovmorgon men sen gick jag och åt frukost och försökte boka ett möta killarna och jag inte lyckats boka dagen innan. Men i Spanien jobbar de ibland lite udda tider så tjejen vi vill träffa jobbade inte på tisdagen heller...
Istället gick jag först ned till strandpromenaden och fotade lite för almanackan som ska göras till våra medlemmar och där satt jag en stund i solen och bara värmde mig och fotade lokalborna medan de fiskade och motionerade och umgicks.
En man snorklade precis nedanför där jag satt och en stund senare kom han upp med några fiskar och ett par bläckfiskar på en liten harpun.
Där var den middagen säkrad...
När jag fotat där en stund gick jag på jakt efter några torg jag kunde fota för almanackan eftersom C speciellt bett om något sådant.
Alicante är avflagat och slitet men just därför väldigt charmigt, jag gillar  helt klart det jag sett av stan.
Jag hittade lite gränder, balkonger och torg att fotografera, nu får vi se vad C säger om bilderna.
Nere på stranden kan man få se de mest skrämmande saker, vad säger ni om gubben i g-string?
Jag hittade en mjukis-tjur till mamma, precis vad jag letade efter och den var inte superdyr heller om man jämför med andra mjukisdjur jag köpt i världen.
När jag kom till gågatan satt det en massa gamla människor mitt på den och bara umgicks, sånt ser man aldrig i Sverige. De ställer helt enkelt ut lite stolar mitt på ett torg eller gågata och sen sitter de där resten av dagen...

Jag tog en kaffedrink på samma ställe som vi var på dagen innan. Den var dyr och alldeles för söt och jag blev törstig av den, men det kändes ändå lyxigt att unna sig 5 minuter i skuggan.
Sen gick jag tillbaka till hotellet, duschade, bytte om och packade det sista och sen tog jag en taxi till flygplatsen.
Sen gick allt av bara farten och vid 15 någon gång så lyfte vi och åkte hemåt. Jag fick två yngre tjejer till sällskap och de var trevliga och glada.
När vi kom ombord på planet kändes det relativt svalt där inne jämfört med flygplatsen, men det tog bara någon kvart så var det stekande hett där inne. Jag som alltid fryser hade svårt att stå ut och man kände oron gå genom planet, många var nära att få panik. Hetta och dessutom alldeles för lite syre tycks vara anledning nog att anstifta myteri och frågan om det inte hade blivit så om det inte lättat lite när vi kommit upp i luften. Varför det fortfarande var alldeles för varmt är oklart, det är ju runt -15 grader utanför planet, det känns som om det skulle vara billigare att kyla ned passagerarna än tvärtom...

Vid Strax efter 19 landade vi på Skavsta och strax senare satt jag i bilen på väg till Max Hamburgare och så fort jag fått min mat körde jag hemåt.
Jag var nöjd och rätt så sliten när jag väl kom hem efter att ha hämtat Turre på vägen.

Inget mer zombie för mig

3/8 På fredagen gjorde jag toast till oss alla tre och sen kaffe. Jag och L trodde att vi var hungriga så jag gjorde två var åt oss, men vi kunde bara få i oss en varsin. Antingen är de större än vi trodde eller så är vi mindre glupska eller hungriga än vi trodde, eller så är det värmen som tar bort det mesta av aptiten.

Jag hade insett på torsdagsmorgonen att jag tagit med mig mina vitaminer, men glömt min levaxin och det är faktiskt en mycket större kris än vad ni kan tro!
Utan min levaxin blir jag en zombie på bara någon dag. Jag orkar inte göra någonting alls och jag blir håglös och inaktiv.

Så efter frukost åkte vi till macken där kusinen M jobbar och lånade internet och kollade vad Levaxin kunde heta på Grekiska för i Grekland behöver man inte recept på läkemedel så länge man betalar själv.
Vi hittade flera namn på läkemedel som motsvarar Levaxin och sen åkte vi till byn och köpte en ask, det gick fort och lätt när vi hade namnet och doseringen.
Sen åkte vi till Drama för att köpa mobilt bredband med kontantkort och sen åkte vi vidare till havet igen.
På vägen dit hörde vi av oss till L's kompis G och strax efter att vi hittat en plats att sitta så dök han upp. Sen hängde vi en stund och så dök även de "svenska" kusinerna upp.
Vi stannade ganska länge även denna dag men i slutet av dagen kände jag att jag bränt mig lite trots att jag smörjt in mig med solfaktor 20 och suttit i skuggan. Jag täckte nu mina axlar med sarongen jag hade med mig. Jag hade solat ryggen i 2x5-10 minuter och det var alldeles för mycket visade det sig. Jag hade bränt mig om än inte särskilt mycket.
Sen åkte vi hem och duschade och åt lite rester och L försökte få igång bredbandet men det gick inte. Så vi tog datorn och åkte hem till kusinen S och hennes man So och även där gick det dåligt för oss att koppla upp.
När vi berättade för So om mitt hår-drama så skrattade han och sa att han hitta hår nedanför verandan och trott att det var katthår. Man kan undra hur långhåriga katter de har i Grekland?
S har mer tålamod än de andra med att pratat Grekiska med mig, kanske beror det på att hon själv bodde i Sverige i ett år på 70-talet och vet hur det känns att komma någonstans dit där man inte förstår språket. Tack vare hennes tålamod förstår jag också henne mycket bättre än jag förstår de andra. Samma sak med L's mamma som kan prata svenska men pratar grekiska med mig så lång det går och om jag inte fattar så byter hon till svenska.
De försvarar också mig när de andra säger att jag inte kan grekiska och säger att hon förstår en massa, hon pratar bara inte så mycket! Och när de säger det så förstår jag, jag förstår också när killarna retas med mig för att jag inte kan Grekiska....
Fast det är klart, själva pratar de inga andra språk än Grekiska och om jag bara kunde mer grekiska skulle jag pika dem för det...
När vi kom tillbaka hem försökte L än en gång att få igång det mobila bredbandet men det gick inte, men plötsligt hittade han ett olåst trådlöst bredband, det som min dator hittade för två år sedan och som han använde även förra året. Så sen körde vi på det, det var dålig signal men funkade okey. Vi kollade efter biljetter hem för mig, men det ser mörkt ut.

Det är inte bara kaniner som äter maskrosor

2/8 På torsdagen tog vi sovmorgon och jag gick upp vid 11.30 eller nåt, L kom inte upp förrän någon timme senare. Jag gjorde kaffe åt oss alla tre och L's mamma hade gjort äggmackor åt oss. Hon doppar bröd i en röra på ägg och mjöl med lite salt och peppar i, sen steker hon mackan, det är jättegott och enkelt.
När vi ätit frukost packade vi ihop lite grejer och bytte om till badkläder och så åkte vi till stranden. Det är en bra bit dit, 3,5 mil, men ändå åker alla dit varje eftermiddag efter jobbet, det är inte en turistgrej i Grekland. När man är ldeig är man på stranden helt enkelt. Vi satt på stranden hela eftermiddagen och kvällen och åkte hem först när solen hade gått nedanför kullen. Killarna spelade racketboll och jag satt och läste. Det var så pass svalt att jag inte ens badade faktiskt och jag satt lite i solen och sen i skuggan och solade nog precis lagom.
Sen åkte vi hem till vår väntande middag, men på vägen åkte vi förbi Iraklitsa för att hälsa på en "Svensk" jobbarkompis till L. Han var trevlig och pratade liksom L svenska helt utan brytning och var den enda dittills som kunde båda språken och var artig nog att prata svenska så länge jag var i närheten.
När vi kom hem blev vi serverade en middag som bestod av kött och potatis. Det såg lite sådär ut, men smakade helt förträffligt!
Jag frågade vad för typ av kött det var och vart helt förbluffad när jag fick veta att det var lamm!
Det smakade liksom alldeles för bra för det. Men nu har jag blivit drillad i hur det ska göras så om jag får tag i lammdelar så ska jag prova.
Vi fick också en sallad gjord på maksrosor, det ska jag också prova att göra. Bra sätt att bli av med maskrosor och att få i sig C-vitamin på samma gång.
På kvällen satt vi ute på verandan och snackade alldeles för länge, jag tror jag kom i säng vid 4 på morgonen.

Tillbaka till paradiset

22/6 Fredag och Midsommar! Jag blir alltid lika förvånad när det blir midsommar, den smyger sig alltid på mig... Dessutom hörs det ju på namnet, midsommar, mitten på sommaren, ändå känns det alltid precis som om den kommer precis i början.
Jag var tvungen att gå upp rätt tidigt, redan vid 8. Jag skulle duscha, packa kylvaror, klä på mig och en hel del småsaker.
Vid 9 kom pappa och hämtade mig för att köra mig in till stan och båten ut till skärgården.
Vi kom i god tid, ungefär en halvtimme innan båten skulle gå men ändå var det ganska fullsatt när jag tog mig ombord med mina grejer.
Med hopp om att få sitta ute i solen tog jag mig till aktern och där var det fullt sånär som på 2-4 platser innanför några. Jag frågade om jag kunde anta att det var upptaget där, men det var det faktiskt inte och de lät mig komma förbi och jag torr jag fick den absolut bästa platsen på hela båten!
Hon som satt bredvid mig visade sig vara jättetrevlig, intressant, udda och konstnär, nästan som jag alltså även om jag kanske inte skulle kallas konstnär.
Vi hade jättetrevligt och hade både ytliga och djupa snack under de 3 timmar vi satt bredvid varandra. Hon och hennes kompis hade gjort nåt så udda som att sätta sig på båten för att ta en lång runda och komma direkt tillbaka till Stockholm utan att kliva av...
Hennes kompis var också trevlig och hade ett väldigt spännande utseende som gjorde mig nyfiken, dessutom hade han vänliga ögon vilket alltid tilltalar mig.
Efter ett tag satte sig ett par unga killar mittemot oss och var också väldigt sociala trots att jag var minst dubbelt så gammal som de och mina nya vänner ändå mer.
Jag gjorde ett makraméarmband för att ha någonstans att göra av händerna under tiden vi tog oss längre och längre ut i skärgården.
Jag sa hejdå till mina nya kompisar och gick av vid Löka på Möja. Sen gick jag och satte mig på stenhällen där alla brukar samlas, klockan var strax efter 13 och firandet börjar 14.
Strax efter 14 dök de andra upp och såg glatt förvånade ut över att se mig... Ehh, jag hade ju sagt att jag skulle komma bara två veckor tidigare, i min värld betyder det att man kommer då om man inte hör av sig och säger nåt annat.
På Löka samlas en massa ungdomar och det coolaste som finns tycks vara att vara töntig nog att dansa runt stången och vara med på lekarna, det är kul tycker jag! Det var två poliser som patrullerade ön och de hälsade glatt på alla och samtalade med ungdomarna som kom fram, sen åkte de vidare till nästa ställe på en "målad" fyrhjuling, det var det häftigaste polisfordon jag sett någonsin!
När lekarna var över packade vi in oss i båtarna och åkte mot "deras" ö.
Som vanligt spreds alla sen för vinden, en del sov middag, en del solade eller läste och hur så många människor kan lyckas sprida sig så effektivt att alla får vara ifred som vill det, det är ett under tycker jag.
Själv solade jag och till slut gick jag till och med och bytte om så att jag kunde doppa mig. Det var så kallt att jag kippade efter andan.
M fyllde 30 så på eftermiddagen så bjöds det på tårta och sång. barnen var särskilt lyckliga över tårtan och sen satt vi bara i grupper och umgicks tills det var dags att börja fixa med maten.
Jag hade varit så smart att mitt var helt förberett och det enda jag behövde göra var att skiva löksmöret för att kunna bjuda på det. Dessvärre hade min kylväska hållt allt så kallt och fint att köttet fortfarande var fryst i mitten trots att det var utskuren biff och alltså inte särskilt tjocka skivor. Men O grillade dem så fint åt mig att de smakade alldeles förträffligt och blev perfekt blodiga inuti.
Jag och N's dotter pratade om böcker och kom fram till att vi har samma smak på böcker vilket är okey för henne som är 14, men att jag fortfarande gillar ungdomsböcker bäst är kanske pinsamt? Vem vet?
Lagom tills vi skulle äta kom grannarna över, de är släkt med värdfamiljen och jag känner några av dem sen tidigare år.
L hade med sin nya son och han var så charmig att vi smälte allihopa, ser han inte ut som en litet Hob-bebis?

Resten av kvällen satt vi bara och umgicks i godan ro och det enda jag ångrar är att jag inte kom ihåg att påminna B om "Altanspelet" förrän klockan var för mycket, det hade jag sett fram emot att spela, men vi hade det så trevligt ändå.
Jag fick också en chans att lära känna J's nya tjej och hon visade sig vara jättegullig och det är ju alltid bra när ens kompisar träffar någon som är trevlig och går att umgås med.
På kvällen sved mitt ansikte, jag hade bränt mig under dagen och upptäckt det försent.
Vid 1.30 någonting klättrade jag upp på loftet så tyst som möjligt och lade mig för att sova, men då var jag så genomkyld att jag frös som besatt ända tills jag vände mig på mage och lade armarna under mig, då somnade jag.