Det är svårt att köra moppe när man fryser

15/1 På torsdagen tog jag en riktig hemmadag och gjorde saker jag måste få gjort. En sak som man ofta gör i Thailand är ju att fylla vattenflaskor. Man samlar på sig några mindre vattenflaskor och sen köper man en dunk på 5 liter, som man använder till att fylla på de andra. Sen ställer man de små i kylen. Den stora används också till te- och kaffevatten i vattenkokaren, det är ju onödigt att använda kallt vatten till det... Jag värmde på lite risgrynsgröt till lunch, den hade jag tagit med för att den låg i kylen hemma och jag tänkte att det kunde vara gott till frukost eller nåt i Thailand. Det var det inte... jag åt väldigt lite av den och kastade resten. Sen tvättade jag min långklänning i diskhon, den vill jag resa hem i och vill ha den ren och torr till på lördag kväll. Jag fick hänga den på tork i lägenheten istället för balkongen eftersom det inte går att hänga den där utan att den ligger mot golvet, ACn eller väggen
Framåt kvällen blev jag lite rastlös och åkte ned på fotmassage, men de hade hunnit stänga så då åkte jag till Ha ha bar för att hänga med T och hans vänner istället. De var som vanligt glada att se mig och själv var jag glad både för sällskapet och det faktum att jag kommit ihåg att ta på mig jackan jag fått låna av S, det var fruktansvärt kallt! När jag inte längre kunde känna mina tår och fingrar bröt jag upp och åkte hem. Nästa morgon fick vi veta att temperaturen varit nere i 16 grader under natten och det är kallt om du sitter ute med klänning och sandaler. Vi ska inte prata om att åka moppe! Jag skakade så pass att det var svårt att köra, mina skakningar gick ju ner i styret och det var svårt att hålla så stilla att det inte skulle börja vobbla. Jag var så kall att det gjorde ont när jag kom hem, men det blev strax bättre när jag kom in. T's kompis B hade gjort ett collage av bilder han tagit av oss och lade på Facebook, det finns med här. Tyckte att det var lite kul.

Att köra vilse med flit

3/1 På lördagen tog jag moppen och utforskade en massa småvägar bakom byn och vårt område. Det är ett myller av små vägar där inne och alla skyltar är på Thai, man vet alltså inte riktigt vart man är på väg förrän man kommit dit. Men jag hade systemkameran med mig och tanken var just att köra lite vilse och fota sånt jag passerade.
Det finns en massa små vattendrag där inne, jag vet inte vad det kan kallas, kärr kanske? Det ser ut att kunna torka upp ibland, men de är ändå rätt stora, det ser ut som små sjöar ungefär. Det är i alla fall väldigt vackert, det går inte riktigt att göra det rättvisa på foto. Jag råkade också snubbla över Dog Rescue Thailand som tydligen ligger just därinne och jag hade fått en förfrågan över Facebook om jag kunde fota hundarna åt dem och även fota hundar på byn, alltså gatuhundarna. De skulle använda dem i information och annonser och mitt bidrag skulle då bli att ge dem bilderna att använda. När jag kom dit var det dessvärre bara en Thailändare som inte pratade någon engelska där. Han gav mig en mapp med bilder på hundarna att titta i, men det var svårt att göra sig förstådd och jag hade fler ställen jag ville till, så jag tog bara ett par bilder. Tanken var att de skulle vara lite deprimerande, men det kanske blev lite väl? På något sätt så gillar jag dem i alla fall.
När jag kom ut bakvägen till grannbyn så åkte jag förbi supermarket när jag ändå var där. Jag hittade en ansiktsmask som jag tyckte var väldigt udda. Kan ni komma på vad texten betyder? Det kan inte jag. Som sagt, hellre än bra ibland. Jag vågade i alla fall inte köpa den, fast den ska ju också vara "whitening" och det vill ju inte vi västerlänningar ha, vi vill ju bli bruna.
Jag har förresten kommit på varför Thailändare vill bli vita och vi bruna! För några hundra år sedan var det modernt och fint att vara vit, även i Sverige. Varför? Jo det betydde att man inte behövde jobba utomhus och det i sin tur betydde att man hade pengar och det gav status. Det är på precis samma sätt i Thailand nu. Även de som jobbar utomhus gör allt de kan för att skydda sig mot solbränna, det ser lite läskigt ut när alla springer omkring, eller kör moppe med rånarluvor på sig... I Sverige är det nu modernt och status att vara brun. Varför? För att det betyder att man har tid och pengar att åka på semester utomlands och det i sin tur ger status. Det vill säga, det är precis av samma anledning som man vill vara vit i Thailand och brun i Sverige, status och att man har råd och tid helt enkelt. Det är också hög status att jobba på kontor i Thailand och då utsätts man ju inte för sol.
Träden som står i så raka led på en av bilderna är gummiträd, de små kopparna samlar upp gummit från "såren" man gör i träden. Såna odlingar finns precis överallt i Thailand och är en dominerande del av utsikten när man åker bil eller moppe genom Thailand, till exempel från Bangkok till Mae Phim.

Alla tillfällen att fira är goda

30/12 På tisdagen fick jag äntligen provköra min nya moppe! Eller egentligen är det tydligen en lätt motorcykel, men bland oss svenskar i Thailand kallas den moppe, Thailändarna kallar dem Motorbike. Jag åkte iväg och handlade lite och sen gick jag ned till stranden för att ta några foton. Bilden på lägenhetshuset är tagen från strandkanten och pilen visar var min balkong och lägenhet är. Det ser ju ut som om det är ett rätt dåligt läge, men jag trivs väldigt bra där. Området är ju lugnt och skönt och att det är på 2 våningen gör att jag aldrig behöver ta hissen och det är bekvämt att slippa, särskilt om det är strömavbrott, vilket det sällan är när jag är här i alla fall. På stranden var det i alla fall en hel del folk, i jämförelse med en vanlig vardag. Många Thailändare verkar ha samma åsikt som min mamma, alla tillfällen att ha fest och kul är bra tillfällen. Egentligen är deras nyår i april, men varför missa ett tillfälle att fira? Alltså började det anlända en massa thailändare som ville fira nyår på stranden. Även om det är nyår för oss andra så är det närmaste julafton för de som säljer mat och saker från små mobila butiker! De finns överallt och överallt är det köer för att handla varor av dem, mest mat och efterrätter. Men just nu är vi bara i början av allt det, imorgon blir det nog mycket mer. Även utanför Buffalo Bill Steak House var det julpyntat, jag vet inte varifrån de fått den där jättebjörnen, men den passade ju rätt bra som tomte.

I'm awesome

3/11 På söndagen vaknade jag äntligen utan migrän. Jag hade lånat L's mössa som hon tydligen inte ens åker till Thailand utan. Jag hade den som nattmössa eftersom jag fick glasspanna och därmed migrän av att ACn blåste rakt mot mitt huvud hela tiden. Eftersom jag ligger i solljuset från fönstret hela morgonen så måste vi ha AC:n på rätt ordentligt, annars går det inte att sova för det blir jättevarmt.
Visst ser jag ut som en riktig gangster?
L har fått mössan av sin brorsa och den är verkligen hon!
Vi vaknade ju relativt sent och eftersom V skulle tillbaka till Bangkok och sina universitetsstudier så hade vi bestämt att ses och äta lunch med henne och resten av hennes familj innan hon åkte.
Så mitt på dagen gick vi ned till Buffalo Bill för att äta.
S mådde mycket bättre men vågade inte äta lunch utan tog bara en cola. Under lunchen blev vi inbjudna till S för en fika senare på eftermiddagen, ungarna har ju aldrig varit hos S och jag har pratat så mycket om hans fina hus, bilar och garage så nu var de väldigt nyfikna.
Vid 17 tog vi moppen och åkte iväg. Vi satt och hade det bra på S veranda och tog en kopp kaffe och sen visade S oss runt i huset och garaget. Ungarna var lika imponerade som jag varit första gången. Mitt hus skulle få plats med tak och allt u S vardagsrum!
Utanför huset står en runsten som S har anlitat en svensk kille att göra åt honom. Jag minns inte vad det står på den, men det är något om honom själv eller familjen.
Efter fika och rundvandring åkte vi hem och jag och V lade oss på taket vid poolen en stund, men när solen gick ned bakom träden började jag frysa jättemycket och gick ned igen.
På kvällen tog vi åter igen moppen ned till byn och Mae Phim Sports Bar. Man känner sig verkligen som en del av gänget väldigt fort här i byn, alla hänger med alla och alla är välkomna!
S spelade biljard med ett gäng blandade ungdomar, svenskar, amerikaner och Thailändare och alla hade väldigt trevligt. S var oerhört stolt när han vann.
Redan efter den här korta tiden så känns dessa människor som en del av en stor familj och det kommer att bli tungt att åka hem. redan nu börjar jag våndas över att åka till Dubai, jag hade hellre stannat en stund till i Thailand faktiskt.

Äta myror (syrsor)?

4/3 På måndagen gick vi upp vid 10 och mötte upp med K och C, sen åkte vi ned till byn för att äta frukost.
K beställde nån sallad som tydligen var häftigt het men god och trots att det var rätt mulet och svalt så svettades hon ymnigt.
Nedanför oss på stranden lekte några munkar, det var en kul syn och vi roade oss med att iaktta dem och smygfota.

Eftersom det inte direkt kändes som något strandväder så bestämde vi oss för att åka till Klaeng istället, så efter att ha tankat moppen lite så åkte vi de 15 kilometrarna dit.
Vi drev omkring och bara tittade fortfarande helt omedvetna om att vi bara skummade staden i utkanten.
Vi hittade en hel del intressanta saker, som till exempel en tvättomat, ett tempel och intressanta ellösningar.

Vi hittade en matmarknad och K är lika intresserad av mat och marknader som jag så vi gick och tittade på allt och önskade att vi hade lika fina råvaror hemma i våra länder.
Fisken var så färsk att den fortfarande levde och skuttade runt på borden.
De flådda grodorna var en lite läskig syn för på bnåt underligt sätt så påminde de om bebisar och såna vill man ju inte gärna se flådda...
Vi hittade också skruvade bönor och två konstiga typer av musslor, en typ som hade nåt som såg ut som maskar som petade ut ur dem och en typ som lipade åt oss.
När vi gick förbi ett gatustånd där de sålde syrsor, gräshoppor och maggots så röd vi, fnissade lite och frågade om vi fick fotografera och sen gick vi vidare.
När vi gått runt hörnet så sa jag till K att om hon provade att äta dem så skulle jag betala, till min förvåning så sa hon ja!
Vi gick tillbaka men J stannade kvar, det där var nåt hon inte ville se sa hon...
Vi beställde syrsor och de tog en skopa, friterade och kryddade dem och lade dem i ett bananblad och gav dem till oss. De kostade 5 baht tror jag, det motsvarar 1:-.
K satte snabbt i sig en utan att tveka och vi hann inte ens med att fota eller filma, så hon satte i sig två till utan knussel. Det är nåt med K, hon påverkar mig utan att anstränga sig eller pressa, hon gör det genom att bara vara sig själv. Så av någpn anledning hade jag plötsligt bestämt mig för att prova jag med...
Jag brukar tänka såhär när jag ska göra nåt obehagligt eller läskigt: Om 5 minuter är det bara ett kul minne, hur farligt kan det vara?
Så med hjärtklappning och en viss rädsla för att spy rätt ut så stoppade jag en i munnen och tuggade!
Den var varken krispig eller mjuk som folk brukar säga att de är, det var mer en konsistens av en stekt svamp eller nåt sånt, mjuk men med tuggmotstånd.
Dessvärre smakade det som en halvrutten svamp också så när vi testat drack vi en hel del vatten för att skölja ur munnen. Men nu har jag gjort det och det är jag glad för!

När vi åkte tillbaka mot Mae Phim stannade vi på en annan marknad utefter vägen och där handlade vi lte frukt och jag köpte miniägg.
De lagade mat överallt och vi bemöttes med nyfikenhet och värme och ingen blev upprörd över att vi fotade allt spännande vi såg och J blev bjuden på en helt nyfriterad, färsk munk av en man som stod och bakade dem.
Senare på kvällen möttes vi upp på Buffalo Bill's för att ta en drink.
K och C bestämde sig för att testa alla shots på menyn, 9 stycken och efter en del grimaserande var de ganska nöjda och vimsiga och gick upp för att dansa när de blev bra musik.
Killen som underhåller på scenen där är verkligen väldigt bra, han spelar all möjlig bra musik, både ny och gammal och kan låta som nästan vilken artist som helst, till och med kvinnliga.