Visar inlägg med etikett hus. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett hus. Visa alla inlägg

söndag 3 maj 2015

Ja, man kan ju fråga sig hur de tänkte?

26/3 På torsdagen hittade jag en artikel om Mjölby i tidningen. Det var lite lustigt eftersom jag, syrran och våra vänner Å och S, som åker genom Mjölby varje år på väg till Vetlanda och hästutställning alltid förundras över hur ful den där potatisen är! Syrran kommenterar den varje gång, det tar till och med ett tag innan man fattar vad det ska föreställa och man kan ju undra hur de tänkte när de godkände den men inte ett gult hus?
På eftermiddagen/kvällen var det dags för Väsby promotions årsmöte och middag. Väsby Promotion är en förening för företagare i Väsby och inriktar sig så som namnet hintar, på att marknadsföra Väsby och dessa företag. Jag, mamma och pappa hade anmält oss att gå dit. Jag ville gärna höra vad Blondinbella hade att säga på sin föreläsning om entrepenörskap men kom inte från jobbet i tid för det. Jag skulle ju hem och göra mig i ordning också. Jag kom i alla fll i tid att höra slutet av det och önskar tt jag hört allt. Men jag vet inte om det hade gjort mycket nytta, jag förstår fortfarande inte hur hon gjort för att vara där hon är idag och bara 24 år gammal... Jag blir mest missnöjd med mig själv och känner mig värdelös, det kanske är ännu värre för de som dessutom är äldre än jag?
Men de verkar mer imponerade än avundsjuka, så som jag är. Jag menar inte att jag är missunnsam, bara avundsjuk. Jag stod med mamma utanför middagslokalen då det kom fram en kille och började prata med mig, han var trevlig och vi sa att vi skulle sitta tillsammans inne på middagen eftersom vi båda inte känner någon där. Jag hade också bestämt att sitta med min vän C, men båda dessa bara försvann och satte sig på annat håll och jag hittade dem inte, men sen såg jag i alla fall killen och satte mig mittemot honom trots att jag redan satt mig på en annan plats, jag hoppas att de jag satte mig hos först inte tog illa upp. Det blev en ganska tidig kväll och jag körde hem mamma och pappa innan jag åkte hem och lade mig.

torsdag 13 februari 2014

I'm awesome


3/11 På söndagen vaknade jag äntligen utan migrän. Jag hade lånat L's mössa som hon tydligen inte ens åker till Thailand utan. Jag hade den som nattmössa eftersom jag fick glasspanna och därmed migrän av att ACn blåste rakt mot mitt huvud hela tiden. Eftersom jag ligger i solljuset från fönstret hela morgonen så måste vi ha AC:n på rätt ordentligt, annars går det inte att sova för det blir jättevarmt.
Visst ser jag ut som en riktig gangster?
L har fått mössan av sin brorsa och den är verkligen hon!
Vi vaknade ju relativt sent och eftersom V skulle tillbaka till Bangkok och sina universitetsstudier så hade vi bestämt att ses och äta lunch med henne och resten av hennes familj innan hon åkte.
Så mitt på dagen gick vi ned till Buffalo Bill för att äta.
S mådde mycket bättre men vågade inte äta lunch utan tog bara en cola. Under lunchen blev vi inbjudna till S för en fika senare på eftermiddagen, ungarna har ju aldrig varit hos S och jag har pratat så mycket om hans fina hus, bilar och garage så nu var de väldigt nyfikna.
Vid 17 tog vi moppen och åkte iväg. Vi satt och hade det bra på S veranda och tog en kopp kaffe och sen visade S oss runt i huset och garaget. Ungarna var lika imponerade som jag varit första gången. Mitt hus skulle få plats med tak och allt u S vardagsrum!
Utanför huset står en runsten som S har anlitat en svensk kille att göra åt honom. Jag minns inte vad det står på den, men det är något om honom själv eller familjen.
Efter fika och rundvandring åkte vi hem och jag och V lade oss på taket vid poolen en stund, men när solen gick ned bakom träden började jag frysa jättemycket och gick ned igen.
På kvällen tog vi åter igen moppen ned till byn och Mae Phim Sports Bar. Man känner sig verkligen som en del av gänget väldigt fort här i byn, alla hänger med alla och alla är välkomna!
S spelade biljard med ett gäng blandade ungdomar, svenskar, amerikaner och Thailändare och alla hade väldigt trevligt. S var oerhört stolt när han vann.
Redan efter den här korta tiden så känns dessa människor som en del av en stor familj och det kommer att bli tungt att åka hem. redan nu börjar jag våndas över att åka till Dubai, jag hade hellre stannat en stund till i Thailand faktiskt.