Håll dig bara inom smärtgränsen

10/12 På tisdagen lyckades jag ta in ved själv, jag tog det väldigt långsamt och såg till att inte belasta benen eller armarna för mycket och det gick bra. Kirurgen har bekräftat att det är smärtgränsen som gäller, om det inte gör ont är det ok.
Vädret var återigen milt och jag kan inte låta bli att vara överlycklig och dessutom vara naiv nog att tro att det ska hålla i sig hela vintern. 2.1 grader utomhus den 10 december!
S kom förbi för att hålla mig sällskap en stund, hon erbjöd sig att ta in ved också, men det hade jag ju redan gjort. Men hon gav mig sex (kronor) innan hon gick i alla fall...

Vad drivs du av?

 En vän till mig nämnde för några veckor sedan en teori om att alla drivs av olika
saker. En typ av grundbehov eller ska vi kanske kalla det en typ av personlighet..?
I denna diskussion uppgavs jag liksom vännen i fråga vara drivna av sex, medan andra drivs av andra grundbehov.
Vilka kan dessa vara?
Jag har hittills kommit fram till pengar, makt och status, jag tror att även trygghet kan vara en kategori men det är svårt att definiera kategorier och de går gärna in i varandra till liten eller stor del.
Att ha olika drivkrafter är säkert naturens sätt att se till att det finns folk för allt så att säga och att man drivs av sex betyder alltså inte att man är promiskuös på nåt sätt utan mer att man lever i sin sexualitet på nåt sätt. Det är den man är helt enkelt.
På samma sätt är pengar eller vinning också en drivkraft och betyder inte att man trampar på folk för att komma över dem eller så, utan det är ditåt man är på väg helt enkelt, till rikedom. Vissa drivs till viss del av trygghetssökande i detta eller så styrs de av ett maktbehov, men det går inte alltid hand i hand.
Att vilja ha makt kan förstås också bero på en massa olika saker, till stor del bottnar det säkert i rädsla. "Anfall är bästa försvar", om jag har makt över dig kan du inte ta makten över mig?
Det finns de som drivs av jakten på personlig njutning och det personlighetsdraget kan visa sig på olika sätt. En del älskar mat, andra droger, adrenalin, upplevelser, sex eller precis vad som helst.

Jag har aldrig tänkt tanken förr men jag kände väl ingen mig i den där typen som nämndes och att jag drivs av sex. Och jag vill än en gång förtydliga att det inte handlar om att jaga sex utan mer en inställning till livet.
Vad drivs du själv av?
Eller håller du kanske inte med alls?

Jämlikhet tål tydligen att diskuteras

Hittade det här inlägget på Aftonbladets frågesida om sex och samlevnad:

”En myt att kvinnor inte vill ha sex!”
Linn Heed svarar på frågor om sex och samlevnad
Jag kämpar, är diplomatisk, klänger inte, väntar, försöker prata, jag är så otroligt förstående, men jag orkar inte längre.
Jag har alltid varit sexuellt aktiv. Älskar att ha sex, vilket min man också gjorde. Men för två år sedan, har han ingen lust. Samtidigt kan han prata sex med andra kvinnor, flörta med jobbar kompisar, krama mig och hångla med mig, så jag nästan dör, men sen, nej, han vill inte.
Vad gör jag? Ställa krav? Tvinga honom? Ge upp? Jag känner mig ju helt oattraktiv. Han visar ingen som helst uppskattning eller åtrå för mig. Jag vet att jag kan fixa mig någon som gärna vill, men vad fasen, jag vill ju ha min man. Han säger inget om vad som är fel. Han vill inte prata om det. Han sitter bara framför tv:n till två på nätterna, sover bort förmiddagen, helg efter helg. Sen jobbar han på veckorna och då finns jag inte alls. Han surar och är svartsjuk. Jag gör ju inget alls fel mot honom. Han försöker finna fel på mig. Jo pyttsan. Det finns inget.
En sak vet jag, och det är att det är en stor myt att kvinnor vill mindre än män. För det är tvärtom!! Karlarna är lat och tråkiga och får inte upp den!
”Anonym”

Det har jag undrat över länge det där som anses vara en sanning, att kvinnor är mer eller mindre frigida och att män inte får utlopp för sin sexualitet. Kvinnor jag känner har i alla fall utom ett det motsatta problemet, männen vill helt enkelt inte. Eftersom normen säger att det ska vara tvärtom mår dessa kvinnor kanske sämre än män som får leva i celibat i ett förhållande. Inte nog med att de inte får den närhet och det sex de behöver, de skuldbelägger sig själva också för att deras man inte vill ha dem, det är ju det enda män tänker på, sex... eller hur? Ändå vill inte hennes man ha henne, det måste vara något allvarligt fel på hennes utseende eller något annat när mannen inte vill ha henne.

För en man i samma situation är det förstås väldigt jobbigt att inte få närheten och sexet, men hela världen anser att kvinnor inte vill, alltså skuldbelägger han inte sig själv utöver det andra. Nej, han gör det kanske inte ens om det faktiskt är hans fel.

Folks reflektioner över insändaren är verkligt skrämmande faktiskt, vad säger ni om:

messersmither
53 år

jaha ja. det är så skönt att man genomskådat lobbyverksamheten som kvinnorna drivit genom massmedia. Hela mitt liv har jag blivit sexuellt utnyttjad. män ska göra si och så för att kvinnan ska bli nöjd. Hela uppväxten har man fått höra detta, artikel efter artikel. Sällan har man sett artiklar om hur kvinnan ska göra för att männen ska få ut max av sexlivet. Det är så skönt att komma hem, ta en pilsner, kolla datorn och bara ta det lungt. 06 nov kl. 08:31

AndersKoch
35 år

susanna55: "Hur kan jämlikhet gå för långt? Det verkar som om du missförstått något där. Ska vi inte ha samma rättigheter, har det gått för långt när kvinnor får samma utrymme som män? Det är inte jämlikheten som är problemet. Man får vara man och kvinna TROTS jämlikhet! Vi får vara olika TROTS lika lön."# # # # Till att börja med är i princip varje feminist likhetsfeminist vilket du också är eftersom du tydligen anser att män och kvinnor ska ha samma lön. Varför då? Jo för du tar för givet att båda presterar EXAKT lika bra, vilket naturligtvis är en orimlighet eftersom män och kvinnor har olika syn på karriär, familj, vi är bra på olika saker, vi arbetar inom olika områden etc etc. Nåja, jag tror absolut att denna stelbenta syn på jämställdhet sabbar mycket. T ex känner jag som kille ingen som helst lust att vara en gentleman mot kvinnor eftersom så många kvinnor ser män som förtryckare. Ses man som förtryckare är det liksom inte roligt att ställa upp med varken det ena eller det andra. För det andra värkar många kvinnor tro att en stark kvinna innebär att hon ska bete sig kyligt och känslolöst. Vem går igång på en kvinna som fastnat i en likgiltig grimas??06 nov kl. 01:26

CELEV
42 år

Alltså Anders, du verkar förklara löneskillnader mellan män och kvinnor med att kvinnor presterar sämre än män på sina arbeten? Själv anser jag att prestation på arbetet har med individer att göra och inte med kön. Ärligt talat, så har jag mött fler kvinnor än män som presterar max på sina arbeten. Däremot är kvinnliga yrken sämre betalda än manliga. Det försöker du förklara med att vi arbetar inom olika områden? Hur menar du då? Män vill inte vara gentlemän mot kvinnor för att män känner sig förtryckta av kvinnor, säger du? Jag undrar, har du samma inställning när det gäller kvinnor som känner sig förtryckta av män? Många män verkar tro att manlighet är lika med att bete sig kyligt, barnsligt, känslolöst och egoistiskt. Vilken människa klarar av att älska en sådan person?06 nov kl. 13:22

SnakehunterSthlm

Anders, du har helt rätt. CELEV däremot är som alltid mansfientlig och gör sitt bästa för att framhäva hur otroligt bra kvinnor är hela tiden, dom är helt enkelt felfria våra svenska kvinnor ;-) Dessutom så är det väldigt många kvinnor som är kyliga, barnsliga, känsolösa och egoistiska, där har vi förklaringen till varför det finns så många bittra kvinnliga singlar i detta land. Få män orkar nämligen med dessa kvinnor. 11 nov kl. 00


LivingAbroad
44 år

Jag tror att roten till problemet är att många män försöker att vara kvinnorna till lags genom att delta i hushållsarbetet mer... Hur manlig känner man sig med ett rosa förkläde och händerna i diskbaljan? Min fru vill ha en riktig man, och inte en mankvinna som hon säger, och vi är riktigt lyckliga. Hon sköter hemmet och jag drar in pengarna och fixar med bilen när det behövs. Lennart HoaHoa Dahlgren gjorde också några sköna kommentarer i AB angående män som diskuterar blöjor utanför Konsum, och att jämlikhet är när mannen och kvinnan kompletterar varandra. 09 nov kl. 11:38


Vad är det som gör att både kvinnor och män tycker att man kan döma ett helt kön för nåt som något har gjort en gång i tiden? Och hur kommer det sig att männen känner sig så ynkliga och svaga att de måste slå kvinnor både fysiskt och med ord?

Männen ovan är skrämmande svaga och tror på något sätt att de är riktiga karlakarlar. Mannen som säger att hans fru inte vill ha en mankvinna, fint de verkar ju båda nöjda. Men nog är det allmänt känt att kvinnor tycker att män som gillar och är snälla mot barn och djur är riktigt jävla sexiga! Sen får karlakarlarna tro vad de vill. Det sexigaste som finns är en stor, stark karl som rent teoretiskt skulle kunna åsamka stor fysisk skada, som är mjuk, känslig och snäll. Varför tror ni egentligen att det kommer sig att så många kvinnor gillar poliser och brandmän? Och varför finns det så många "fag hags" förresten?
Att tycka om sig själv och att vara trygg i sin manlighet gör en man sexig, sen kan han gå klädd i kjol som Peter Siepen eller sminka sig som Eddie Izzard, vi kvinnor bryr oss inte om det.

Flera av männen som kommenterat insändaren är bittra och gnälliga, precis det som de anklagar kvinnor för att vara. Men vad har det med kön att göra? Jag känner bittra, gnälliga människor av båda könen. Jag känner också bitchar som är tillsammans med snälla killar och snälla tjejer som är tillsammans med mansgrisar. Tyvärr verkar det sällan vara så att man får det man förtjänar så som man brukar säga. Nej, det verkar som om ju snällare man är desto mer skit får man oavsett kön.
Det verkar också som om det generellt är den snälla som tycker att den inte "får" tillräckligt med sex i relationen. Det bör alltså inte bero på att man inte anstränger sig tillräckligt i relationen eller att som vissa kommentarer påskiner, blir omanlig eller okvinnlig och därmed osexig. Nej, männen i den här tråden påstår att de vill ha en kvinna som anstränger sig mer och lyder bättre och är mindre kaxig och arrogant. Men min (icke vetenskapliga) undersökning visar att det egentligen är tvärtom. Det ska ofta gå väldigt långt, eller åtminstone lång tid med snedfördelning i relationen innan den förfördelade gör sig fri.

Den som tror att vi är helt jämställda kan fundera på varför det fortfarande anses konstigt att en man byter efternamn när han gifter sig... eller varför en korthårig eller rakad tjej fortfarande anses vara antingen lesbisk eller manshatare eller varför inte både och?

Vi har kommit en bit, det kan ni se om ni tittar på de här gamla reklambilderna. Men vad skrattar vi egentligen åt om 50 år? Vad ser vi som helt normalt idag som vi kommer att bli förbluffade av om 50 år och undra hur vi kunde missa det?