Linda
Skugge skriver i Aftonbladet att ungdomar är lata och att den som verkligen vill ha jobb kan skaffa sig ett
http://www.aftonbladet.se/debatt/debattamnen/samhalle/article7712800.abJag håller med henne från början till slut. När jag gick i skolan var den allmänna uppfattningen att det var helt omöjligt att hitta ett helg/lovarbete när man var i skolåldern. Ändå gick jag aldrig utan jobb en helg eller ett lov efter att jag fyllt 15 år.
När jag slutade skolan och började jobba heltid var den allmänna sanningen att det var omöjligt att få något typ av jobb alls. Själv sökte jag ett extrajobb för kvällarna och fick det direkt...
Jag har fått alla jobb jag har sökt utom de som jag varit underkvalificerad till och dem har jag bara sökt på skoj. Bästa sättet att få ett jobb är att sköta det man har för händer just för tillfället, oavsett om det är avlönat eller inte. Man skapar sig ett rykte om att sköta sig väl och man lär sig att sköta sig väl, nästa gång man behöver ett jobb är det därför relativt lätt att få det. Man har rykte om sig att vara arbetsam och man har ett intryck av sig själv som arbetsam och värdefull arbetskraft, vilket ger ett nyttigt självförtroende vid arbetssökande.
Vi har ofta haft svårt att rekrytera även då det sägs att det inte finns några jobb, men en massa jobbsökande. De vill helt enkelt inte ha ett sånt jobb som vi erbjuder, inte ens tills de hittar något annat. Vi har alltid uppmuntrat anställda som velat börja plugga och i det syftet tagit tjänstledigt eller sagt upp sig. De är sen välkomna att jobba extra hos oss eller bara komma och fika om de vill. Det finns också goda chanser till att komma någon vart inom företaget om man är intresserad och engagerad. Ändå har vi som sagt svårt att rekrytera trots att det sägs vara brist på jobb. Jobben vi erbjuder anses inte fina nog helt enkelt, det blir ju ett par år med vanligt redigt slit. När vi anställt ungdomar har vi haft otur med runt 80% av dem. De slutar helt enkelt att komma till jobbet, eller så börjar de sjukskriva sig oftare och oftare och när de väl är på jobbet är de som besatta av sina mobiltelefoner.
Vi har förstås också hittat några guldkorn som är helt fantastiska, men tyvärr är de i minoritet.
Rötäggen finns i alla åldrar, men det är absolut vanligast bland de yngre. Rekordet vi har är en kvinna som jobbade hos oss i 2½ dag, sen fick hon gå. Under den tiden hade hon fått alla på företaget att krypa ihop och försöka försvinna när hon kom i närheten, hon hade alltid ett ovänligt ord till övers för de som passerade. Det blir lite underligt när 25 personer känner sig mobbade av en person. Det ska ju vara teoretiskt omöjligt...
Det värsta som har hänt oss är väl när vi åkte iväg till lunch och stannade för två fotgängare vid ett övergångsställe. Fotgängarna var en av våra unga anställda som sjukanmält sig denna dag och hennes mamma! De var ute och skolkade tillsammans helt enkelt. Sen var de så sturska att de inte ens höll sig undan under arbetstid och lunchtid och var så uppe i sitt att de inte ens såg oss där vi satt med tappade hakor i bilen.
Fast det är klart, jag sprang på en annan anställd i köpcentret mitt på dagen när jag gjorde ett ärende till jobbet, han var också sjukskriven, men stod och snackade med ett gäng kompisar.
En av dem (
MrJudas) som kommenterar Lindas artikel skriver så här:
Men det är klart att det kan ta tid att lära sig och komma in i vissa jobb. Det är inte så himla lätt när man är ny (och särskilt om man inte jobbat tidigare). Då kan arbetsgivaren behöva visa ett visst tålamod och inte som du bara döma ut folk direkt som lata och odugliga,,
Bortsett från det dåliga språket har jag två saker att kommentera angående det ovanstående. Att man inte har jobbat tidigare har man bara sig själv och sina curlingföräldrar att skylla. Hade det ställts fler krav på dessa ungdomar när de var yngre, hade de haft det lättare idag. De orimliga krav som insändaren pratar om känner jag inte igen på något sätt. De arbetsgivare jag känner till har bara några få grundkrav på en nyanställd:
Att de gör sitt bästa
Att de kommer till jobbet
Att de kommer i tid
Att de inte sjukskriver sig för bakfylla eller för att göra något roligare (vilket i förvånande många fall innebär att sova)
De föräldrar som aldrig ställer krav på sina barn och också hindrar andra att göra det genom att skälla och bråka om man ställer deras barn till svars för sina gärningar, de får också barn som i slutänden inte klarar sig själva och som de andras barn får försörja.
I anslutning till Linda Skugges artikel finns en röstning som ganska klart visar hur tendenserna ser ut bland vår svenska potentiella arbetskraft och resultatet är skrämmande.
Skulle du ta vilket jobb som helst?
Ställningen just nu:
Ja, om jag inte hade något annat jobb (65.2 %)
Nej (34.8 %)
Totalt har 33821 personer röstat.
20/3 På fredagen skulle det vara solförmörkelse, inte total, men rätt mycket. Vi hade ju haft sol i en hel vecka, men på fredagen var det förstås molnigt...
När vår städare C kom till jobbet var jag på väg ut till den andra byggnaden och han stod kvar utanför sin bil en stund och tittade upp och jag sa att det inte var någon idé när det var molnigt, men han sa att man såg det så jag sprang in för att hämta glasen och när jag kom springande genom fabriken åt andra hållet så ropade jag till alla att man visst kunde se lite av det. Flera personer följde efter ut och sen turades vi om att kolla genom glasen. Jag hade två, men eftersom solen var bakom moln behövdes bara ett i taget, så vi hade två glas som cirkulerade. Det måste ha sett rätt roligt ut med en grupp människor som står och stirrar upp tillsammans ett bra tag!
