Tre amigos åker till Rom

26/2 På torsdagen var det stressigt på jobbet, men det var också väldigt hög stämning i fikarummet eftersom alla skulle vara lediga på fredagen. Ett gäng skulle till syrran på pysseldag, men jag och två kollegor K och S hade bestämt oss för att åka till Rom istället!
Framåt eftermiddagen fick vi skjuts till Arlanda av vår kollega O, när han släppte av oss och hjälpte oss att få ut väskorna ur bilen så märkte han upp dem med hemgjorda bagagetaggar, det gav oss ett skratt.
Det tar längre tid än man kan tro att ta sig till Rom, det finns nämligen inga direktflighter från Arlanda, i alla fall inga vi kunde hitta.
Vi var tvungna att mellanlanda i Frankfurt på vägen dit men det var bara någon timmes väntan där så det gick rätt fort. Första flighten lyckades vi komma bredvid varandra men inte den andra. K som satt i mitten hade det bra och vände sig ju åt än den ena än den andra sidan för att titta på oss och prata. Jag och S däremot gick av planet med väldigt ömma nackar eftersom vi suttit vända åt samma håll hela tiden.
När vi kom till Rom så stod hotellets egen chaufför och väntade på oss med mitt namn på en skylt. Jag hade frågat dem hur man enklast tog sig till hotellet och de svarade att de kunde skicka en chaufför till samma pris som en vanlig taxi och det lät ju rimligt och enkelt.
Det tog ett bra tag att komma till hotellet och väl där var klockan runt 23, tjejen som var ansvarig för hotellet kom dit och gav oss nyckeln och checkade in oss. Det var egentligen inget riktigt hotell visade det sig... det var 3-4 rum i en stor lägenhet. Eller alltså, det var ju omgjort till hotell och de hade en liten, liten reception, men den var sällan bemannad, det var den bara om någon skulle komma eller gå.
 Vårt rum hette Anita och där fanns en dubbelsäng, en våningssäng, ett litet men fräscht badrum och en tavla av Anita Ekberg så jag kände mig rätt hemma! Sängarna var stenhårda och rummet var inte jättefint och det var trångt, men det var rent och snyggt och jag skulle kunna tänka mig att bo där igen om jag ville bo på lågbudgethotell. Det kostade oss vardera knappt 100 euro för tre nätter.
 Så snart vi fått in väskorna skyndade vi oss ut för att se om det fanns någonstans vi kunde få något att äta. Det visade sig finnas ett ställe inte så långt från hotellet som serverade pizza och pasta bland annat trots att det var sent. Det smakade helt ok och pastan var hemgjord. Jag åt Carbonara och var nöjd, fast det blev mycket över, det fanns kylskåp på rummet men ingen micro vad vi hade sett. Det fanns inga gemensamma utrymmen där det skulle kunna finnas.
Vi bestämde att K och S skulle dela dubbelsängen, de är båda gifta och vana att sova bredvid någon, jag känner mig inte riktigt bekväm med det längre tyvärr.
De andra somnade som klubbade sälar och själv låg jag vaken ett bra tag. Jag hade inte tagit med mina sömntabletter ut och det tog ju ett tag för dem att verka. Sen vaknade jag ganska många gånger under natten för att sängen var så hård att min korsrygg gjorde jätteont. Det blir som en typ av kramp i den och det blir svårt att ens vända sig till slut. Ändå var min säng den mjukare av dem...

Ibland tror inte folk på att jag tyckte att det var gott

27/11 På onsdag morgon gick jag tillbaka till Lillywhite's för att byta några av kläderna jag köpt dagen innan och som vanligt är de helt inkompetenta och till slut höll jag på att ge upp och gå utan att ha uträttat mitt ärende. Kassan kräver viss finess när man betalat för 2 men fått 3 till exempel och sen bara ska byta storlek på ett av plaggen. Hon i kassan kunde bara inte få ihop det utan försökte få mig att betala några pund extra för att det inte gick att göra så i kassan och så vidare. lagom tills jag bestämde mig för att ge upp kom en annan tjej och fixade till problemet, vid det laget var jag både stressad och svettig. Sen gick jag tillbaka till hotellet och checkade ut och tog mitt bagage och gick till tunnelbanestationen "The Embankment" och tog tåget till Paddington Station.
Därifrån tog jag sen tåget till Bristol för mitt nästa möte.
Den här gången tog jag tåget till "rätt station", det är ett lotteri, för man köper ju biljett till och tar ju det tåget som går först från därifrån man reser och nu har jag åkt till båda, så sannolikheten att jag vet till nästa gång vilket som var bäst är rätt liten. Jag har redan glömt vilken som var vilken...
Det tog bara några minuter att ta taxi till hotellet och jag och min taxichaufför kom överens om att han skulle släppa av mig på andra sidan vägen från hotellet istället för att stå i köer för att vända runt så det sparade jag också tid på.
Jag skyndade in och checkade in på hotellet och lämnade mina väskor på rummet och sen sprang jag ned i konferensdelen av hotellet för mötet som precis hade hunnit börja.
Det visade sig att jag inte var siste "man" på plats det var flera som kom ännu senare.
Vi fick i alla fall gjort det vi skulle under eftermiddagen och kvällen och senare tog vi en promenad till restaurangen som D bokat bord till oss på.
Som många gånger förr i min bransch så var jag ensam tjej, S brukar ju vara med men hon har missat några möten nu, så då blir det bara jag. Jag är också en bra bit yngre än de andra.
Men jag upplever bara att de är extra måna om mig, men de tar mig fortfarande på allvar, vilket jag ofta har tur med i min bransch faktiskt.
D som ofta går till den här restaurangen, eller rättare sagt en annan inom samma koncern rekommenderade mig att testa hummerpastan och den var verkligen jättebra!
Tyvärr syntes det knappt att jag ätit något av den när jag var mätt och det tolkas ofta av restaurangpersonalen som att jag ljuger när jag säger att jag tyckte att det var jättegott.
Så jag trugade de andra tills några av dem tog lite av min mat så det såg bättre ut.
Sen delade jag och D på en efterrätt för det lät så himla gott att jag bara var tvungen att testa trots att jag var så mätt.
Vi fyra som skulle stanna i Bristol satte oss i hotellbaren en stund efter middagen medan de andra började ta sig hemåt och det blev definitivt senare än vad jag hade planerat för jag var egentligen väldigt trött.

Skönt att veta att jag inte bara är korkad

26/9 På torsdagen kom systerdottern över till mig efter jobbet, jag behövde hjälp med min dator som bråkat en del med internetuppkopplingen de senaste dagarna och jag erbjöd henne betalning i form av middag efteråt. Det tog henne faktiskt lite tid att fixa datorn så det kändes rätt bra att jag inte bara var korkad, utan att det faktiskt var ett problem med den. Det låg en massa saker och gjorde den långsammare, mest program och sånt som faktisk mina vänner laddat ned till den åt mig, bland annat systerdottern faktiskt.
Jag gjorde en av mina pastasåser där jag använder lite av varje som jag har i kylskåpet, det är alltid populärt bland min vänner och släkt, det blir ofta väldigt gott. Grunden är ofta kyckling, svamp, grädde, creme fraishe, ost och cocktailtomater. Ibland har jag ruccola i, bacon eller skinka eller vad jag nu har hemma som behöver tas slut på.

Ska vi leka stall?

22/9 På söndagen åkte jag ut till syrran för att träna lite bruksridning på hennes Venar. Tanken är att vi ska delta på DM om några veckor. Jag värmde först upp på en liten runda i skogen och Turre hängde på som om han aldrig gjort något annat än följt efter hästar i skogen. Venar är van att ha hundar kring fötterna så han bryr sig inte alls om det. Turre har däremot lite svårt att fatta att han kan bli trampad och är inte så bra på att hålla sig bakom hästen.
När vi värmt upp red vi tillbaka till stallet och tränade lite på backningar och vändningar i trånga utrymmen, rakridning och annat som ingår i tävlingsmomenten i bruksridning. Jag och Venar har aldrig gjort detta tillsammans tidigare och det tog lite tid innan han insåg att det skulle gå långsamt och att han hade tid att tänka och inte behövde stressa. Men sen gick det riktigt bra och fördelen med den grenen är att ingen tittar snett på en om man debuterar på DM, det finns ofta inga andra tävlingar i grenen i Stockholmsområdet under året så vill man tävla är DM enda chansen. Dessutom är det väldigt trevlig stämning och alla är snälla mot varandra.
Efter träningen tog vi en till tur i skogen för att slappna av och sträcka ut lite. Systerdottern distraherade Turre så att han skulle stanna på gården eftersom jag skulle vara tvungen att rida tillbaka på den smala, trafikerade vägen för att komma tillbaka. När vi kom tillbaka verkade det faktiskt ha varit så effektivt att han inte märkt att vi varit borta ens. Alla andra förstod ju dessutom av kloppret mot asfalten att vi började närma oss gården på vår väg tillbaka, men han kopplade inte alls.
Syrrans stall är så fint! Det får mig att vilja leka stall så som man gjorde som barn!
De har byggt hela inredningen själva hon, hennes man och barnen, en och annan kompis har nog hjälpt till också vad jag förstår. Allt är så smart och genomtänkt och fint!
Dessutom är det fint pyntat med tavlor och prydnadshästar och lite blommor. Plaketten i fönstret är det faktiskt jag som har gjort, jag gjorde nästan 100 stycken inför Fjordhäst SM i Stockholm 2005. De gavs ut till alla deltagande hästars ägare/ryttare och jag hoppas att de var uppskattade, jag var i alla fall nöjd med dem. Jag jobbade hela nätterna för att få alla klara och torkade i tid till SM-helgen, jag hade ju bara en form och det tar tid att både blanda gips, få det att sätta sig, torka och att måla allihopa. Efter att man målar dem ska de också putsas så att de blänker och ser ut lite som metall. Det man använder för att få den färgen är spis-svärta, det finns på tub. Syrran har använt samma teknik på gipshästen som hon själv har gjort och som står i ett annat fönster i stallet.
När jag var klar hos syrran åkte jag och Turre hem till A som bor i Rimbo, hon hade bjudit in mig på middag när jag sa att jag skulle åt hennes håll. Eftersom hon bor som hon bor så blir det aldrig av att jag kommer till henne, vi brukar göra tvärtom eftersom jag bor närmare Stockholm och vi brukar gå ut när vi ses. Faktum är att jag inte ens sett hennes lägenhet tidigare!
Vi åt en god fiskgryta med nudlar och sen satt vi i soffan och snackade en stund, sen behövde jag åka hem eftersom jag skulle få besök på kvällen.
Travskusken som jag lärt känna i Vetlanda helgen innan hade ärende till Stockholm i början av veckan och skulle åka över från Gotland. Jag bjöd in honom på lite mat eftersom han hörde av sig och i undrade om bilderna jag tagit blivit bra. Eftersom färjan kommer in så sent och det tar ett tag till Väsby från Nynäshamn så var han inte på plats förrän runt 23.30, en sen middag blev det. Jag hade gjort pasta med kycklingsås, men det visade sig att han inte har något smaksinne kvar sen en olycka för några år sedan så det hade nog inte spelat någon större roll vad jag lagat. Jag kan inte tänka mig att leva utan smaksinne, vad har man då för kul att se fram emot?
Vi satt och snackade i mun på varandra och tittade på en massa bilder, Turre satt i M's knä hela tiden och verkade jätteförtjust i honom, men att han har god hand med djur hade vi ju sett redan helgen innan!
När vi insåg vad klockan var var den runt 2 på natten, så jag erbjöd M soffan och det tackade han glatt ja till, han hade somnat innan jag ens var klar i badrummet.

En heldag med frugan

7/7 På söndagen blev livet ännu lite bättre när jag äntligen fick träffa min älskade Ah igen. Det var väldigt länge sedan vi sågs sist eftersom vi båda jobbar mycket, hon har en hel gård, jag reser och så bor vi en bra bit ifrån varandra också.
Vi möttes på Täby Galopp eftersom galopp är ett av hennes intressen och en häst hon är delägare i skulle starta. Vi hade en bra stund sittande i solen och tittade på fina hästar och underliga människor
På vägen hem åkte vi förbi kondiset och delade på en Napoleonbakelse och jag tog en iskaffe, sen åkte vi hem till mig och bara hängde och senare lagade jag mat åt oss, pasta med sås av bland annat trattkantareller.
Ah var mätt och nöjd när hon åkte hemåt och jag kände att jag verkligen hade behövt hänga med henne en dag, hon är nog mitt livs kärlek faktiskt!

Wow, allt-i-ett pasta

16/6 På söndagen när jag vaknade bakade jag ut frallorna, men jag delade helt enkelt degen på ett mjölat bord, med en degskrapa. Det fungerade bra och när frallorna var gräddade såg de nästan exakt ut som på bilden i ICA Buffé! Sen lagom tills frallorna var klara som kom J för att äta frukost med mig och vi hade en mysig söndag och pratade, åt frukost på nybakade frallor och drack gott te. Sen tog J med sig en påse frallor hem så att jag inte skulle få så mycket över.
Jag behövde göra av med ganska mycket i kylskåpet så till tidig middag åt jag Eggs Benedict med hårdstekt bacon vid sidan om och sen gjorde jag en allt-i-ett pasta som jag sett på Facebook som någon av mina amerikanska vänner hade postat.
Det fungerade jättebra och var jätteenkelt!
Man slänger helt enkelt i allt i en kastrull och sjuder det tills pastan är klar. Jag hade pasta, hackad lök, hackad vitlök, krossad tomat, tomatpuré och kryddor i det och sen vips så var det färdigt!
Det blev lite hetta i det för jag hade lite chili i som det stod i receptet, men kanske tog jag lite väl mycket fast jag tyckte att jag var försiktig.
Jag borstade Judas också och som vanligt hade jag nästan kunnat tova ihop en helt ny katt av det jag borstade bort...
På kvällen tittade jag på "Mitt liv som död" och gjorde en kall tonfiskröra att ha i kylskåpet under veckan som kom.

Har man inte för många hundar om man inte märker att en försvinner?

25/3 På måndagen var det dags för återbesök igen. Jag hade ju varit svullen i några dagar och inte bara vid såret utan i hela kroppen. Jag var rätt säker på att det också samlats sårvätska i såret efter att vi tagit bort dränaget. Problemet var att min sköterska var på fjällsemester och kirurgen var den som kollade. Han trodde inte att det var vätska därinne och stack mig i magen en gång för att se om det gick att få ut något och det gick inte. Men jag var ju väldigt svullen där och det kändes som om det var vätska eftersom det gick att flytta på det och det gjorde mer och mer ont för varje dag.
Han gav mig vätskedrivande och sa att jag bara skulle ta en tablett när jag kom hem och jag hämtade ut medicinen på vägen hem.
När jag kom hem satte jag igång med att städa lite. Jag trivs inte när det är stökigt och skitigt och det här var första dagen som jag överhuvudtaget kunde göra någon nytta.
Jag dammsög och torkade ytor och städade toaletten och sen sprang jag och kissade resten av eftermiddagen när den vätskedrivande medicinen började verka.
Sen dök systerdottern upp och strax senare kollegan A. Vi fikade och snackade och sen ringde min chef och vi hade ett telefonmöte i nån kvart eller så. Under tiden roade A och L varandra utan större problem och till slut var jag tvungen att gå ut och sätta mig på trappen för att höra vad vi sa i telefonen för att de tjattrade så mycket.
Sen satte jag igång att laga middag åt mig och L, A stannade inte på middag utan lagom tills det började bli klart så åkte hon hemåt.
Medan L diskade så duschade jag och sen åkte vi mot stan för att spela quiz.
Vi hade inte ens hunnit ut ur mitt område när vi hittade en liten terrier utefter vägen och jag klev ut och tog den under armen. En tjej som stod utanför ett hus i närheten ropade att den kom från huset som var närmast stället jag var på och sen lät hon väldigt irriterad när hon sa att det inte var första gången. Jag förstår det, jag har också en granne som låter sin hund springa lös och han går och retar min hund, jagar min katt och rastar på min tomt. Det är väldigt irriterande.
När jag ringde på dörren till huset kom en dam och öppnade och såg väldigt förvånad ut när jag höll fram hunden, det stod 4-6 hundar runt benen på henne och hon hade inte ens märkt att den här var borta...
Då kanske man har för många hundar?
Sen slutade vi inte förundras över människor när vi körde in mot stan, folk körde som galningar, över spärrområden och sicksack och verkade inte ha någon koll alls. Ibland glömmer jag hur svårt det är för en del att vara uppmärksamma.
E dök inte upp och hade glömt att säga att hon inte kunde och sen ringde L och sa att hon varit tvungen att vända eftersom hon mådde illa.
Det var alltså bara jag, B, La och systerdottern. Ändå gjorde vi ganska bra ifrån oss även om La lyckades få mig och B så osäkra att vi gav upp vårt rätta svar på en fråga till fördel för hans fel svar...
Min absolut sämsta kategori är ju musik och kan ni tro det, det var jag som kunde musikfrågan den här gången!
På en av 3-poängsfrågorna var La rätt säker på att han visste svaret och efter att ha skrivit ned en massa namn så kom han till slut på vad Lewis Carol hette på riktigt och sen i slutänden fick vi ändå fel och quizmaster sa att inget lag hade haft rätt på frågan!
Jag gick fram och han bad om ursäkt och gav oss våra 3 poäng.
Som sagt, med tanke på att vi var bara 4 i laget så gjorde vi bra ifrån oss.
Vi missade bildfrågan däremot, trots att det är en fråga man alltid klarar och vi visste mycket väl vem det var på bilden och jag var väldigt nära när jag trevande försökte komma på vad Christian Slater hette och vi visste till och med vilka roller han gjort.
La hade med sig chokladägg och L gjorde små figurer och tillbehör av folien på dem, vi brukar leka en hel del i vårt lag.

Kyl- och Frysrensning

5/2 På tisdagen vaknade jag rätt bra och bekvämt så jag tog en dusch, det brukar jag annars undvika på morgonen om jag kan.
Systerdottern var på jobbet och hälsade på, hon har ingen skola på tisdagarna men tyvärr såg jag henne inte så mycket mer än på fikat.
Det var återigen en stressig dag, det dyker upp en massa manikprojekt som är ganska stora och jag kommer ju att vara borta från kontoret en hel del den här våren så det blir svårt att få allt gjort.
När jag kom hem var jag nog uppe i varv efter dagen så av bara farten så städade jag köket och kylen och sen kokade jag färsk pasta som jag åt med köttfärssås jag tinat kvällen innan. Vad gillar ni pastan?
På kvällen gjorde jag fiskgratäng på lax, ruccola, broccoli, limepeppar, fiskfond, creme fraishe, citronsaft, grädde, kantareller och kryddor. Jag slängde in allt i ugnen på ganska låg värme och lät det tina först, för laxen och kantarellerna var tagna direkt ur frysen.
Jag kokade en massa ris också så att jag skulle kunna göra färdiga matlådor. Jag smakade på gratängen med lite av riset och det var inget fel på den men jättegott var det inte, jag tror att jag hade för lite kryddor i.
Energin räckte lite till och jag rensade och sköljde bär och så gjorde jag Starbucks kalla gröt att ha till mellanmål nästa dag. Sen tittade jag på True Blood igen.
Problemet med att rensa kyl och frys genom att laga mat på grejerna som finns är att det blir en massa matlådor som sen ändå inte får plats i frysen...

Vad är det som krypit in och dött i kylen?

18/11 Förra veckan när jag mådde piss fick jag tipset av Ju att ta en promenad eller att städa en låda... Jag hade ju redan städat nästan alla mina lådor så jag tog en promenad istället och sen en till dagen efter.
Nu på söndagen tog jag tag i en massa annat som terapi. Fördelen med båda dessa metoder är att man tänker på annat, eller ibland kanske inget alls under tiden och så gör båda sakerna nytta både kortsiktigt och långsiktigt! Tyvärr hade jag nu kortsiktigt så ont i varenda benmuskel att jag hade svårt att gå ens.
Så istället började jag med att städa ur kylskåpet, något stank nåt förfärligt när man öppnade dörren och jag kunde inte komma på vad det var.
Jag hittade boven slutligen, det var en påse med champinjoner som blivit dåliga och det luktade värre än man tycker att det borde om just svamp...
Nu hade jag däremot en massa andra saker i kylskåpet som blivit dåliga utan att stinka och vissa andra grönsaker var nu på god väg åt samma håll.
Jag kom på att jag kunde göra en soppa av det så jag skar kinakål i bitar och strimlor, rensade ur det som såg äckligt ut från broccolin och sen gjorde jag pinnar av morötterna. Tilldet skar jag upp två gula lökar också.
Nu var alla grönsaker använda om jag bara tog tag i att göra soppa.
Jag fräste alltihopa en stund och sen hällde jag på vatten och slängde i ett par buljongtärningar. Jag hittade en bit "crispy pork" i frysen som jag gjorde småbitar av och hade i också och så lade jag till lite rispasta (Risoni) så att det skulle bli matigare. Jag kunde nog ha haft buljongen lite mer koncentrerad men annars var soppan riktigt bra.
Sen kokade jag pumpabitarna i två omgångar och gjorde soppa på en del av det och sparade resten att frysa som puré tills jag vet vad jag ska göra med det. Kanske blir det paj?
Det var enkelt nog att koka och mosa i alla fall, det tar inte lång tid alls och mos blir det hur man än gör liksom...
jag diskade upp vartefter och köket var mer eller mindre skinande rent men sen kom jag på att jag måste dränka blommorna i diskhon och sen fick jag städa igen. Men blommorna var glada över sin månatliga vattning.
Sen dammsög jag, städade undan och så bakade jag bröd på det sista av mjölet jag hade. Jag var tvungen att ta lite här och där i påsarna för att få till det, men jag älskar att tömma lager. Nu gäller det bara att hålla sig ifrån att köpa nytt lager. Ja alltså, mjöl behöver jag ha hemma, men kanske inte en massa olika sorter och de mest exklusiva man kan hitta?
Sådär, nu var det skinande rent och det fanns två olika soppor och nybakt bröd. Så resten av kvällen gick till att måla naglarna och prata med G, L och L i telefon, för jag har fantastiska vänner som ringer och snackar en massa skit så man slipper känna sig ensam och patetisk på en söndagkväll.
Vid 22 kom pappa och lämnade tillbaka hunden som de för en gångs skulle lyckas hålla i lagom hull fast han varit borta i 10 dagar nästan!

Äntligen, äntligen, äntligen!!

11/11 Redan på morgonen insåg jag att denna söndag skulle bli tuff att hinna med.
Jag hade en massa inplanerat och vaknade som tur var någorlunda tidigt, någon gång vid 10.
Jag kände inte för ägg eller knäckebröd vilket var det jag hade hemma, så jag ställde mig och bakade pannbröd. Jag bakade bara ut 3 stycken, resten lade  jag som kluttar i en påse och så in i kylskåpet till senare, eller en annan dag.
Då ringde killen som skulle komma och titta på bilen och förhoppningsvis köpa den. Han var i Stockholm redan och skulle vara på plats om ungefär en halvtimme. Jag gjorde kvickt en macka och ett glas iskaffe och så åkte jag mot jobbet där ju bilen stod parkerad.
Jag hade ju satt batteriet på laddning förre helgen och det hade gjort susen, det var som jag trodde inget fel på batteriet, det var bara det att jag inte kört bilen på nästan 5 månader.
Jag körde bilen ett par kilometer för att få igång bromsarna lite och strax senare dök killen upp i sällskap av sin pappa och en av hans kompisar. Han och hans pappa körde iväg en bit för att testa bilen och pappans kompis stannade hos mig, han visade sig vara väldigt trevlig, vilket han som tittade på bilen också var. Pappan sa inte mycket alls...
De tittade på bilen och konstaterade att allt jag sagt varit sant och att de då som lovat inte tänkte pruta mer. Vi gick in och skrev papper och så körde de iväg. Enkelt, smärtfritt och till och med trevligt!
Nu ska bilen som var importerad från Tyskland från början, få en ny karriär i Bosnien som bilskolebil!
Allt gick så smärtfritt att jag var hemma strax efter 12, mycket tidigare än jag väntat mig, så jag hade tid att bara slöa lite i soffan innan jag hoppade i duschen och sen fixade till mig och åkte tillbaka till jobbet för extrainsatt årsmöte. Bilförsäljningen hade svårt att sjunka in, det har tagit så lång tid och det känns som om en sten lyfts från mina axlar, jag har vetat att det legat en stress och tryckt på mig på grund av bilen, men jag visste inte att den var så stor.
Mötet gick också snabbt och smärtfritt och jag fann mig ha 2½ timme tillgodo innan jag skulle träffa K i stan.
Jag surfade lite och svarade på några jobbmail och sen ringde J upp, jag hade försökt få tag i henne i nån vecka. Hon kom med den brillianta idén att jag skulle komma över och ta en kopp te medan jag väntade på att klockan skulle gå.
Sagt och gjort, jag åkte till J och vi drack en kopp te och skvallrade lite och sen var det redan dags att åka till stan.
Navigatorn blev förvirrad och jag körde fel någon gång innan jag hamnade där jag skulle, jag skulle möta K på Vapiano vid Kungsbron.
Sen när jag skulle betala parkeringen så ville inte automaten ta kortet och slutligen betalade jag med två tior jag hade i bilen, sen hade jag inga mer kontanter.
Det fanns varken id-nummer på maskinen eller ett nummer att ringa om den inte fungerade, är det ens lagligt?
Jag och K hade en trevlig middag och jag hade med hennes post och "almond butter" hon önskat sig från Kalifornien och hon hade köpt några presenter till mig!
Hon vet att jag älskar stjärnor så hon hade köpt ett halsband och två hårspännen med stjärnor på.
Hon är så gullig som tänker på mig!
K tog en pizza och var väldigt nöjd med sin mat, jag tog pasta och det var gott, men jag ville ha spagetti och den var slut... Den pastan jag fick nu var inte alls lika god. Hur kan pasta smaka olika beroende på form? Jag tycker det är ologiskt...
När parkeringstiden gick ut gick vi till bilen båda två och sen körde jag henne hem till Täby och kom hem vid 22 ungefär och sen ringde L. Jag hade ju åkt förbi henne på vägen från Täby men trodde att hon sov vid det laget, fast det var kanske lika bra efter denna fulla dag, det skulle ju jobbas på måndagen igen.

Tur att morötter håller så länge

31/10 På onsdagen kände jag att jag började få grepp om vad som skulle göras på jobbet men det var fortfarande svårt att hinna med allt. Systerdottern  var på jobbet under dagen eftersom hon hade nåt ärende i Väsby. Hon hängde inne på mitt rum en del och höll mig sällskap. Hon har förmågan att hålla sällskap utan att störa, det känns snarare som om jag blir mer skärpt när hon är där.
Jag hade ju köpt ett mjukisdjur till mamma i San Francisco så som traditionen är och det var en söt liten krabba. Alla tycker att han ser så ledsen ut utom systerdottern, hon tycker att han ser hög ut med de där stora ögonen...
Efter jobbet åkte L med mig hem för vi hade bestämt att vi skulle umgås, när jag tänker efter var det nog det ärendet hon hade i Väsby...
När vi kom hem skulle jag laga nåt att äta åt oss och eftersom jag inte hunnit handla så var alternativen begränsade. Men jag har alltid mat så att jag kan föda ett helt regemente i ett par dagar så slutligen bestämde vi oss för Pasta med tonfiskröra.
Jag slängde i lite allt möjligt inklusive svarta oliver som stått i kylskåpet ett bra tag med fortfarande var fräscha.
Jag bara måste ha grönsaker till maten och L skiter fullständigt i det, men det enda som fanns hemma var några stackars morötter. Men jag skalade ett par och rev dem grovt och så gjorde jag så som min mormor brukade göra, hade i lite citronsaft, olivolja och salt och rörde om. Det var okey.
Vid 19 hade vi diskat undan och ätit i god ro och då var det dags att åka hem till mamma för pyssel. Det var visserligen höstlov och då brukar vi inte ha pyssel eftersom syrran med familj och mamma och pappa brukar åka upp till Jämtland över lovet. Men nu hade de bestämt sig för att stanna hemma eftersom de har så mycket att göra med att gjuta golv i stallet och sånt.
Vi var lite fler än vi varit på sistone men fortfarande är det några som inte ens svarar på sms när man påminner, det tycker jag är höjden av nonchalans.
Jag roade mig med att testa ett av mina nya nagellack med top coat med glitter och allt och det blev häftigt, bilden gör det inte rättvisa alls och det passade alldeles utmärkt med San Franciscotröjan jag hade på mig dagen till ära.
Jag åkte hem relativt tidigt eftersom jag och Quiz-L bestämt att vi skulle prata i telefon på kvällen.