Bara att sätta igång

7/1 På tisdagen var jag tillbaka på jobbet för första gången sedan i början av december och det var förstås en massa papper och uppdrag som väntade på mig och behövde sorteras och det är svårt att hålla tungan rätt i mun för att se till att det är ordning på allt. Men jag tror att jag lyckades rätt bra i slutänden och att jag kom en bra bit på väg. Till viss del för att jag övervakat en hel del hemifrån per mail.
Jag blev fruktansvärt trött, jag vet inte om det berodde på att jag nu är ovan att jobba eller om operationen känns mer när man anstärnger sig istället för att sitta hemma.
första jobbdagen efter sjukskrivning, trött, massa att reda ut och sortera

Osynliga ärr efter drygt en vecka?

12/12 På torsdagen var det dags för återbesök för kontroll och för att ta bort stygnen. Jag fick leta efter parkering rätt länge och blev därför försenad och ringde för att tala om det medan jag letade runt efter en ruta,
Det var H som tog hand om mig när jag kom dit och vi pratade så mycket att jag blev kvar ett bra tag och bara pratade. Jag kände mig riktigt pigg och fräsch och H sa att hon nog aldrig sett någon läka så bra som jag. Hon hade till och med svårt att se var hon skulle tejpa på vissa ställen efter att hon tagit bort stygnen. Vi hade ju inte hunnit prata i stort sett när jag var inne för operation eftersom hon jobbade hela tiden och sen när hon skulle in till mig så hade jag hunnit skrivas ut och gå hem, tiden går ju så fort när man är upptagen, det vet jag ju precis hur det är. Men som sagt, jag var nog kvar nästan en timme och sen gick jag tillbaka till min bil och körde hemåt. Resten av dagen tog jag det lugnt och umgicks med Turre och Judas som fortfarande är helt överlyckliga över att jag är hemma nästan hela dagarna. Jag var trött och matt i hela kroppen och senare på kvällen tog jag som sagt min sista Fragminspruta och kände mig så lättad.

Obehag kan byggas upp med tiden

11/12 På onsdagen började jag se fram emot att det bara var en dag kvar med blodförtunnande sprutor kvar. Det konstiga är att de blir jobbigare och jobbigare för varje dag. Många tycker att de svider fruktansvärt, jag har ju tydligen en annan smärttröskel än de flesta och jag tycker att de är oerhört obehagliga, men mina migränsprutor svider värre och gör ondare att sticka sig med. Det som är jobbigt är väl att det ska tas 10 dagar i sträck i samband med varje större operation för att förebygga blodproppar. I samband med större operationer ökar risken för blodproppar och den risken avhjälps till stor del med dessa Fragminsprutor.  Nålen är väldigt tunn och om man råkar sticka rätt så känns det inte alls när man sticker med den, men medicinen svider till lite som sagt och det känns som om obehaget blir större och större för varje dag. Men nu är det som sagt bara en dag kvar och imorgon kväll slipper jag tänka på det mera.

Jag blev mest rädd

7/12 På lördagen hade jag börjat få lappsjuka så jag och S träffades nere på konditoriet för att fika och titta på folk. Skönt att så snacka av sig lite och känna att mitt hus inte är världen. När jag kom hem var jag förstås helt slut trots att jag bara suttit och fikat och jag, Turre och Judas trängdes i soffan och sov middag. De tränger verkligen ihop sig där det är minst plats och med tanke på att de låtsas att de egentligen inte bryr sig om varandra så ligger de förvånansvärt tätt för det mesta, som om de bara råkade hamna så tätt.
Det var väldigt kallt, runt -9 grader och det är alldeles för kallt för mig och med en typ av operationsfrossa är det jättejobbigt. På kvällen åkte jag ut till Harva och B och L för deras taklagsfest, jag tänkte mest säga hej och sen åka hem och det blev ungefär så. Den provisoriska dörren var så pass tung och satt så pass långt upp att jag var tvungen att sticka in näsan innanför dörren för att be om hjälp att komma in och det var mest tur att det var folk precis innanför dörren för det var en hel massa kalasande där inne. När jag tagit mig över den helt galet höga tröskeln så var deras kompis Ls första reaktion att hälsa glatt på mig och klappa till mig på axeln som en kram liksom fast i farten. Dessvärre blev jag förstås jätterädd för att det skulle göra ont, för om något gör så så måste man hålla balansen med benen och just nu gör det ju ont. Egentligen gjorde det inte ont, jag blev ju bara rädd, men jag ropade till så att hon blev helt förskräckt och sen fick jag förklara mig
Efter det höll jag folk på armlängds avstånd för både deras och min skull. Barnen är dem jag är mest rädd för, de är ju som bowlingklot med sin fart och sin låga tyngdpunkt.
Jag åt lite soppa och en macka och satt och pratade med någon jag aldrig träffat tidigare,, fick lite kramar från olika vänner och sen efter nå timme började jag bli yr av trötthet och hade rätt jobbig frossa så fort jag gick ut i snålblåsten, så jag åkte hemåt trots allas protester. Jag tyckte att jag var rätt stark som ens dök upp mindre än en vecka efter en stor operation.
När jag kom hem så jag till att bli varm och sen gick jag och lade mig.

Varför förutsätta att jag är pank?

6/12 På fredagen var energin lika ostadig som tidigare men i en av energiboostarna slängde jag lite grejer i crock poten för ett långkok. Jag brukar ta lite av varje från kylskåpet, sånt som börjar se lite tråkigt ut är ju perfekt att ha i grytor. Köttet hade jag köpt, det var en saltrulle, jag tänkte att det skulle bli gott. Det visade sig efteråt att det köttet blir lite kkompakt och hårt, jag vill att det ska falla isär snarare, så det var inte ultimat för mig.
Jag fick ett reklamutskick från IKANObanken  som jag störde mig lite extra på. För det första har jag undanbett mig reklam i min brevlåda, men adresserad reklam kan man ju aldrig komma undan och har man som jag en bra kreditvärdighet så vill alla att man ska låna pengar av dem. Det är ju bara det att om man är bra på att planera sin ekonomi så att man inte får några problem, då är det nog rätt sällan man behöver låna pengar, särskilt till dåliga villkor. Sen att de uttrycker sig på det sättet de gör: Därför ska du låna hos oss.
För det första låter det som en kvällstidningsrubrik och för det andra förutsätter de att man behöver låna och då ska välja dem.
Nej, jag tycker att det är mycket irriterande marknadsföring och skäl nog att inte låna av dem om jag någonsin behöver låna pengar.

Hur taggar man ner egentligen?

4/12 På onsdagen hade jag tidvis en massa energi trots att jag inte alls borde och jag städade upp i ett hörn i taget när jag inte kunde sitta still längre, sen hamnade jag i soffan en stund med Turre och Judas tills det var dags att få myror i benen igen och städa nästa hörn. Det är svårt att tagga ner helt när man är van att vara aktiv och göra saker hela tiden även om man är nyopererad.
Det är väldigt skönt att ha soffsällskap när man väl sitter ner och tycker lite synd om sig själv trots allt och båda två verkar tycka att de har vunnit högsta vinsten när matte är hemma hela dagarna!

Är det verkligen bara jag som reagerar?

11/4 På torsdagen åkte jag in på återbesök igen och efter att ha tittat på mig och hört hur jag mådde så sjukskrev de mig ytterligare en vecka. Jag hade ju redan kämpat mig igenom 3 dagar men nu kunde jag åtminstone köra halva dagar de återstående dagarna av veckan, så denna dag blev det 4 timmar jobb sen orkade jag inte mer. När jag lade den nya fällen i fåtöljen så flyttade jag den andra till soffhörnet och det slutade med att både Turre och Judas låg där istället. Det gör de visserligen rätt ofta, men nu trängdes de där samtidigt.
Jag blir rätt knäckt på hur vårt språk förfallet, vad tycks till exempel om biltexten på bilen som låg föra mig i kön in till stan? Två fel i samma lilla reklamtext, är det ingen som bryr sig om hur det de skriver tolkas och hur de själva uppfattas när de gör så enkla fel.

Hur man botar lappsjuka

6/4 På lördagen åt jag tomat och mozarellasallad till lunch, illamåendet hade börjat avta och då tycker jag att det är gott med något som känns lite fräschare.
Eftersom jag var trött så blev det en Red Bull till det. Framåt kvällen skulle jag träffa A för att äta middag och göra ett försök att kasta av mig lappsjukan som drabbar en när man är sjukskriven och bor ensam. Jag hade ont och var tvungen att gå på mediciner men jag kunde i alla fall umgås en stund över middag på Tudor Arms.
Vi hade inte setts på länge och hade en massa att uppdatera varandra på så vi hade en bra kväll och maten var god

Colin Firth och Orlando Bloom på amerikanska?

16/3 På lördagen gjorde jag broccoli- och blomkålssoppa, jag var rastlös och var lite sugen på det. Det blev inget bra alls faktiskt... Men jag åt en portion till lunch i alla fall. J kom förbi med tulpaner till mig och så fikade vi.
Framåt kvällen dök L upp med Thaimat och när vi ätit såg vi en av de sämsta filmer som någonsin gjorts tror jag, "Main Street" vi vet fortfarande inte vad den handlar om, om det finns någon sensmoral i den eller vad som fick dem att ens bry sig om att göra filmen...
Både Colin Firth och Orlando Bloom var med i filmen och det var det som gjorde att vi inte trodde att den kunde vara så sopig, men det var den som sagt. Och L kunde inte sluta skratta när de pratade eftersom båda pratade med amerikansk dialekt istället för brittisk.
Men under tiden vi förundrades över denna menlösa film så hånglade Turre upp L i soffan och sen tog vi en fika med "minicupcakes".

Hur kan det regna på ena sidan huset och inte den andra?

11/5 På fredagen hade jag väldigt ont i halsen på morgonen, alla värktabletter hade ju gått ur under natten och jag hade ju sovit med öppen mun så att jag var helt torr i mun och hals. Svullnaden i halsen var besvärande och gick ända upp mot örat och värkte.
Någon halvtimme-timme efter att jag tagit nya tabletter så kände det mycket bättre och jag lyckades äta lite frukost. Jag får äta vad jag vill så länge det inte gör för ont. Jag undviker dock te eftersom de inte vill att man äter eller dricker något varmt.
Jag somnade till på soffan och vaknade av att det smattrade kraftigt på verandan och fönstret som ligger åt det hållet, när jag tittade dit så såg jag att det antingen regnade jättekraftigt eller så var det till och med hagel! Det underliga är att fönstren på min högra sidan var helt torra och solen sken på den sidan huset... Jag vet inte om det syns på bilden?
När det slutat regna klädde jag på mig och åkte för att köpa sushi, på vägen åkte jag förbi Ju's jobb och tittade på ett gäng träd hon vill bli av med. Det blir mycket jobb men också mycket ved, jag ska försöka ta hand om det där.
På vägen hemåt handlade jag edamame på Ica som äntligen efter runt 2 månader har fått in det igen!
Jag tvättade ett par maskiner tvätt till och I från jobbet kom och hämtade diskmaskinen som jag inte har plats för i mitt kök och senare kom kusin S förbi för att hålla mig sällskap en stund på kvällen. Jag hade inte ätit upp min sushi och hon hade hunnit äta middag så hon värmde en låda från min frys och jag försökte äta sushi men det gick inget bra för mig att äta den här dagen.
Hela dagen hade jag varit trött och håglös men det kändes i alla fall lite bättre med sällskap. Efter att S åkt så ringde L och vi pratade en stund, men det är svårt att prata med svullen hals. Sen tittade jag på filmen "In Bruges" den är jättebra och det var Quiz-E och J som tipsade mig om den för ett par år sedan när vi spelade quiz.

Tredje gången gillt!

5/4 På torsdagen blev jag uppringd av Akademiska sjukhuset i Uppsala för att få en operationstid för att ta bort mina halsmandlar och vi bokade operationstid den 8:e maj, men eftersom jag bor så pass långt från Uppsala så läggs jag in den 7:e och får inte åka hem förrän den 9:e och sen blir jag sjukskriven i minst 7-10 dagar. Det betyder att det blir rätt lite tid på kontoret den här våren och just den här våren är det jättemycket att göra vilket kommer göra att det blir stressigt både för mig och mina kollegor när jag ska vara ifrån kontoret så pass mycket. Nu förberedde jag ju tjänsteresan som jag åker på på tisdag och blev klar till 13.30 i alla fall, det var tidigare än jag vågat hoppats även om kollegorna slutade klockan 12 eftersom det var Skärtorsdag.
Brorsan kom in på mitt kontor och gav mig en kram som gjorde mig väldigt glad, den fick jag för att det fungerar så bra med vårt nya samarbete på jobbet och sen toppade han det med 3 fina foton som han tagit, som jag ville ha. Nu fick jag dem på papper så att jag kan rama in dem. En på mig, en på brorsonen och en på mamma och pappa.
När jag kom hem var jag helt slut och ramlade rätt ned i säng och sov i två timmar. Sen gcik jag upp pch fixde och donade lite och då kom det påskkärringar och jag hade visst glömt att förbereda för det men de första två fick en varsin Delicatoboll och de andra två fick kolasnören.
Sen bytte jag om och åkte ned till stallet och red lite dressyr på Venar och kan ni tro! Den här gången lyckades vi till och med fatta höger galopp och efter den fcik vi till en kortsida med väldigt hög, fin och bärig form. Om jag kan komma dit hela tiden så kan vi nog till och med ta oss ut på tävlingsbanorna.
När jag kom hem tog jag det mest lugnt resten av kvällen och satt i soffan och tittade på Bones medan jag målade naglarna.