1/3 På söndagen skulle vi ju åka hemåt, men inte förrän vi hade fått vår andra frukost igen! Jag valde vad vi kallar bruschetta i Sverige, men vad jag förstår betyder det egentligen macka på italienska, den kan alltså se ut ungefär hur som helst. Jag förklarade vad det var jag ville ha och efter ett tag sa tjejen; Aha, du vill ha en xxxx. Jag minns inte vad det hette, jag snappade inte riktigt upp det, men in kom i alla fall precis det jag ville ha och den smakade precis så som den skulle! Jag var jättenöjd och redo att lämna Italien.
Han som hämtat oss på flygplatsen hämtade oss nu också och körde oss tillbaka. Resan i sig var väl som resor är mest, jag gillar verkligen inte att behöva mellanlanda. Det blir så mycket besvärligare. Vi var inte framme förrän rätt sent och sen var det kö till taxibilarna. Som tur var gick kön rätt fort eftersom det var många bilar på plats, det regnade också vilket ju inte gjorde det roligare att komma hem. Vi delade en taxi och åkte till jobbet med den, där hade vi alla lämnat våra bilar just för att kunna dela taxi. K bor söder om stan, S bor i Märsta och jag bor ju närmast, i Väsby.
K hade lagt några av mina grejer i sin väska. Jag hade mycket plats kvar i min, men med olivoljan och kaffemaskinen och lite annat blev det för tungt om jag även tog mjölkskummaren och honungen. Ks väska var liten, men hon är bra på att packa så allt gick i till slut.
Jag fick tillbaka grejerna innan vi åkte hem eftersom hon skulle vara ledig den kommande veckan. Dessvärre glömde vi sladden till mjölkskummaren i hennes väska... jag kom på det strax efter att jag åkt, inte alls lång bort var jag, men min telefon hade slut på batteri och för övrigt hade K inte ens med sig en telefon, så det hade inte hjälpt.
När jag kom hem gick jag och lade mig på stört, jag var helt slut.
måndag 30 mars 2015
Jag får leva utan den den närmaste veckan
Etiketter:
Bagage,
Bruschetta,
Flyg,
Italien,
mat,
Resor,
Rom,
second breakfast,
Taxi
Tänk om det hade blivit upplopp, vart skulle vi då ha tagit vägen?
28/2 Vi hade bestämt redan på fredagskvällen att vi skulle äta en "second breakfast" om vi fick samma frukost på lördagen som på fredagen och det fick vi ju. Vi hittade ett café/restaurang inte alls långt från hotellet och där såg det helt ok ut, så vi bestämde oss för att testa det.
K gjorde en liten miss och lyckades beställa en jätteportion med friterade grönsaker och ost i tempura och pommes för en halv armé.
Hon var däremot väldigt nöjd med hur det smakade, fast det blev ju en hel del över.
I en butik vägg i vägg med vårt hotell hittade vi ett väldigt udd bord, jag undrar hur de ens har gjort det?
Efter brunch fortsatte vi med vårt promenerande och gick vilse igen och igen, precis som dagen innan. Men vi såg en massa fina hus och hittade en matmarknad där jag köpte en stor burk honung och en liter olivolja som jag hade fått provsmaka och den var jättegod.
Jag höll tummarna att den inte skulle gå sönder i resväskan på vägen hem. Vi såg en massa kända platser och de flesta har jag glömt namnet på. Vi blev mer eller mindre förföljda av folk som ville sälja biljetter till alla dessa sevärdheter, men vi hade inte riktigt lust att trängas med en massa annat folk inomhus när det var så fint väder ute.
På eftermiddagen stannade vi till en stund och satte oss på en bänk och åt en varsin glass, jag valde jordgubb- och kaffeglass, de var båda goda, men den som det var kaffe i smakade inte så mycket kaffe som jag hade hoppats. En av anledningarna att vi valde att sitta på bänken en stund var att det kom en stor demonstration förbi och det gick inte att ta sig över vägen som vi behövde gå över för att gå tillbaka. Sen när vi tyckte att det tunnats ut tillräckligt så försökte vi gå in på en av smågatorna för att ta oss tillbaka, men se det fick vi inte göra. Där stod ett gäng kravallpoliser och chasade tillbaka oss och så var det runt hela torget vi kommit till. Vi var inte de enda turisterna som var fast på torget och inte kunde ta oss därifrån. Jag vill inte ens tänka på vad som kunde ha hänt oss om demonstrationen faktiskt urartat, det fanns ju ingenstans att hålla sig ur vägen...
Sen hittade vi en trappa som såg ut att vara öppen och så började vi leta oss hemåt för vi hade gått runt 8 km och det började bli lite mörkt. På vägen tillbaka lyckades vi faktiskt hitta tillbaka till Nespressobutiken och jag köpte en kaffemaskin som jag hoppas kommer att passa in i nya köket. Till den köpte jag också en mjölkskummare. Det fanns ett alternativ med "allt-i-ett", där man ställer mjölken i en integrerad tillbringare i maskinen och sen när man är klar kan man ta loss den och ställa den i kylen, enkelt och bra. Men maskinen var stor, klumpig och ful och jag gillar designade grejer som är snygga. Dessutom var den mjölkskummare som jag valde bättre för mig än den andra, den kan nämligen både värma och skumma mjölken eller skumma kall mjölk. Den passar sig alltså även för att göra iskaffe!
Sen när vi började närma oss hotellet hittade vi en skinnaffär och jag gick in för att se om de hade någon skinnkappa, jag har letat ett tag efter en som liknar lackappan jag fått av Ju. Den är väldigt kall eftersom den är ofordrad och av konstläder,
Dessvärre hittade jag en som satt precis så som jag ville och mina medberoende kollegor hejade på mig när jag ville ha den och det slutade med att jag köpte den och håll i er nu, den kostade 1200 euro!!! Sen hittade vi ett par stövlar åt mig i en annan affär, de var på rea och fanns bara i 2 storlekar för stora för mig, men de var så snygga och billiga att jag köpte dem. Klackarna är skyhöga och smala och skaftet är som en strumpa men det ser ut som helt vanliga stövlar. När jag sa till tjejen i butiken att jag inte skulle få dem över vaderna så insisterade hon på att jag skulle prova dem och sa att de var töjbara.
Vi köpte också en handväska var på ett ställe som hade väldigt många udda och häftiga modeller.
Väl tillbaka på hotellet bytte vi kläder och gick ut direkt, vi kände att om vi satte oss ned så skulle vi inte känna för att ta oss upp igen.
Vi bestämde oss slutligen för att gå tillbaka till samma restaurang vi var på dagen innan eftersom vi varit så nöjda och det blev vi även denna dag!
De hade väldigt fina råvaror och väldigt fräscha rätter.
Jag valde skogsjordgubbar till efterrätt och det visade sig vara smultron! Supergott förstås!
K gjorde en liten miss och lyckades beställa en jätteportion med friterade grönsaker och ost i tempura och pommes för en halv armé.
Hon var däremot väldigt nöjd med hur det smakade, fast det blev ju en hel del över.
I en butik vägg i vägg med vårt hotell hittade vi ett väldigt udd bord, jag undrar hur de ens har gjort det?
Efter brunch fortsatte vi med vårt promenerande och gick vilse igen och igen, precis som dagen innan. Men vi såg en massa fina hus och hittade en matmarknad där jag köpte en stor burk honung och en liter olivolja som jag hade fått provsmaka och den var jättegod.
Jag höll tummarna att den inte skulle gå sönder i resväskan på vägen hem. Vi såg en massa kända platser och de flesta har jag glömt namnet på. Vi blev mer eller mindre förföljda av folk som ville sälja biljetter till alla dessa sevärdheter, men vi hade inte riktigt lust att trängas med en massa annat folk inomhus när det var så fint väder ute.
På eftermiddagen stannade vi till en stund och satte oss på en bänk och åt en varsin glass, jag valde jordgubb- och kaffeglass, de var båda goda, men den som det var kaffe i smakade inte så mycket kaffe som jag hade hoppats. En av anledningarna att vi valde att sitta på bänken en stund var att det kom en stor demonstration förbi och det gick inte att ta sig över vägen som vi behövde gå över för att gå tillbaka. Sen när vi tyckte att det tunnats ut tillräckligt så försökte vi gå in på en av smågatorna för att ta oss tillbaka, men se det fick vi inte göra. Där stod ett gäng kravallpoliser och chasade tillbaka oss och så var det runt hela torget vi kommit till. Vi var inte de enda turisterna som var fast på torget och inte kunde ta oss därifrån. Jag vill inte ens tänka på vad som kunde ha hänt oss om demonstrationen faktiskt urartat, det fanns ju ingenstans att hålla sig ur vägen...
Sen hittade vi en trappa som såg ut att vara öppen och så började vi leta oss hemåt för vi hade gått runt 8 km och det började bli lite mörkt. På vägen tillbaka lyckades vi faktiskt hitta tillbaka till Nespressobutiken och jag köpte en kaffemaskin som jag hoppas kommer att passa in i nya köket. Till den köpte jag också en mjölkskummare. Det fanns ett alternativ med "allt-i-ett", där man ställer mjölken i en integrerad tillbringare i maskinen och sen när man är klar kan man ta loss den och ställa den i kylen, enkelt och bra. Men maskinen var stor, klumpig och ful och jag gillar designade grejer som är snygga. Dessutom var den mjölkskummare som jag valde bättre för mig än den andra, den kan nämligen både värma och skumma mjölken eller skumma kall mjölk. Den passar sig alltså även för att göra iskaffe!
Sen när vi började närma oss hotellet hittade vi en skinnaffär och jag gick in för att se om de hade någon skinnkappa, jag har letat ett tag efter en som liknar lackappan jag fått av Ju. Den är väldigt kall eftersom den är ofordrad och av konstläder,
Dessvärre hittade jag en som satt precis så som jag ville och mina medberoende kollegor hejade på mig när jag ville ha den och det slutade med att jag köpte den och håll i er nu, den kostade 1200 euro!!! Sen hittade vi ett par stövlar åt mig i en annan affär, de var på rea och fanns bara i 2 storlekar för stora för mig, men de var så snygga och billiga att jag köpte dem. Klackarna är skyhöga och smala och skaftet är som en strumpa men det ser ut som helt vanliga stövlar. När jag sa till tjejen i butiken att jag inte skulle få dem över vaderna så insisterade hon på att jag skulle prova dem och sa att de var töjbara.
Vi köpte också en handväska var på ett ställe som hade väldigt många udda och häftiga modeller.
Väl tillbaka på hotellet bytte vi kläder och gick ut direkt, vi kände att om vi satte oss ned så skulle vi inte känna för att ta oss upp igen.
Vi bestämde oss slutligen för att gå tillbaka till samma restaurang vi var på dagen innan eftersom vi varit så nöjda och det blev vi även denna dag!
De hade väldigt fina råvaror och väldigt fräscha rätter.
Jag valde skogsjordgubbar till efterrätt och det visade sig vara smultron! Supergott förstås!
Etiketter:
Brunch,
da Cesare,
demonstration,
Efterrätt,
Glass,
iskaffe,
Italien,
kaffemaskin,
mjölkskummare,
Nespresso,
Polis,
Promenad,
Resor,
Restaurang,
Rom,
second breakfast,
skinnkappa,
Smultron,
Stövlar,
Vilse
Sånt ser man inte i svenska skyltfönster
27/2 På fredagen vaknade S tidigt och jag som är väldigt lättväckt vaknade så snart hon gick upp och smet in i duschen. Hon försökte vara tyst och det funkade för K, men jag som inte är van att ha andra människor i sovrummet är det nog en annans sak för. Jag somnade dock om lite grann och slumrade medan hon stod i duschen.
Vid 9 knackade det på dörren, det var vår frukost som kom. De hade ingen matsal så frukosten serverades till rummet. Nu var det förvisso inte en särskilt imponerande frukost, det var en croissant och kaffe... Men den smakade i all fall bra och det räcker ju för mig som frukost, det var värre för S som var vrålhungrig även efter frukosten.
K hade fixat en karta och sa vartåt vi skulle, det blev fel, sen var det jag som gav mig på navigeringen och det blev fel... Jag har aldrig misslyckats att följa en karta och inte ens då vi bestämde oss för att följa solen snarare än gatornas riktning så blev det i alla fall fel... Vi vet fortfarande inte hur vi misslyckades gång på gång, vi är rätt intelligenta allihopa och jag och K är rätt tekniska också.
Vi bestämde oss tidigt för att gå in i alla affärer som någon av oss var intresserad av och det gjorde vi.
Vi var bland annat in på Sephora för min skull och där försökte de sälja parfym till mig och slutligen var jag tung i huvudet efter alla luktprover, S och K mådde så dåligt av alla dofter att de till och med gick ut efter ett tag. Själv köpte jag en brynpenna med borste och lite andra saker.
Sen var vi inne på Nespresso-butiken och jag har inte riktigt förstått vad det går ut på så jag ville se om det var något för mig eller inte. S förklarade en massa för mig eftersom hon har en Nespressomaskin. Vi fick också provsmaka kaffe. De förklarade för oss att de inte fick servera mjölk däremot, jag antar att det räknas som livsmedel men att inte kaffe gör det.
Eftersom vi bara precis börjat v¨r dagsutflykt så bestämde vi oss för att köpa maskinen dagen efter istället så att jag inte skulle behöva bära den hela dagen.
Det var soligt och vackert väder, men så fort man var i skuggan så var det riktigt kallt! Jag hade bara en huvtröja på mig och det var jättebra i solen, men när vi satt ned för att äta lunch så frös jag jättemycket. Som tur var hade de gasolvärmare på sin uteplats så den fick jag precis bakom mig och det hjälpte lite.
När vi kom till Fontana di trevi visade det sig att den var helt inbyggd i byggnadsställningar och torrlagd för renovering. De hade preparerat en liten gångbro som man fick gå förbi fontänen på, de släppte på ett gäng lite då och då och man fick inte stanna någonstans för att det inte skulle bli kö.
Nedanför spången satt det folk och jobbade med små, små putsmaskiner och tog bort kalkavlagringar antar jag. Tufft jobb, men jag gissar att det också kan vara väldigt meditativt.
Det var vakter och poliser precis överallt i stan, till och med kravallpoliser med full mundering. Vi undrade varför det var så men fick inget svar förrän dagen efter. Vissa av vakterna vid byggnader såg rätt roliga ut i sina uniformer, medan andra var riktigt stiliga och jag märkte att jag inte var ensam om att spana in poliserna som stod i grupper överallt. De var mycket avslappnade och skrattade sinsemellan, det gjorde ju att vi inte var så oroliga vi heller.
Någonting man inte ser i Sverige är till exempel butiker helt dedikerade till att sälja religiösa kläder och verktyg... Det finns flera stycken såna i området vi gick igenom, det ser så sjukt ut att se de där frockarna i ett skyltfönster!
Det finns också många hästdragna droskor överallt och det var uppfriskande att se att de flesta var omskolade travhästar som såg väldigt välskötta, friska och glada ut. De verkade gilla sitt jobb och tog chansen att sova en stund när de inte behövde jobba. Jag såg flera kuskar pyssla om hästarna och lägga på dem täcken framåt eftermiddagen när det kallnade på och det syntes att de litade på och tyckte om varandra, kuskarna och hästarna.
Synd egentligen att det inte finns en sån marknad i Sverige, så kanske många travhästar kunde få en andra chans efter att de gjort sitt på travbanan. Dessa hästar var i perfekt hull och välmusklade och blanka, som sagt, uppfriskande!
Strax innan det mörknade var vi framme vid Colloseum, vid det laget hade vi gått ungefär en mil enligt S stegräknare på mobilen och en hel del av det var för att vi gått vilse så mycket. Men jag hävdar att det är genom att gå vilse, man lär sig att hitta i en ny stad. Det var vad jag gjorde första gången i London och där hittar jag nu nästan bättre än i Stockholm.
Vi bestämde oss för att ta en taxi tillbaka till hotellet eftersom vi var trötta och det snabbt blev mörkt.
När vi kom tillbaka snyggade vi till oss och tog en promenad och letade efter någon trevlig restaurang. Vi hittade en som hette da Cesare och det såg väldigt dyrt och fint ut, vi hade kommit överens om att vi skulle äta fint och gott åtminstone en kväll i Rom och det visade sig vara ett mycket bra val av restaurang, alla var väldigt nöjda när vi gick därifrån.
Klockan var inte jättemycket när vi gick tillbaka, men alla var helt slut och ville bara sova.
Vid 9 knackade det på dörren, det var vår frukost som kom. De hade ingen matsal så frukosten serverades till rummet. Nu var det förvisso inte en särskilt imponerande frukost, det var en croissant och kaffe... Men den smakade i all fall bra och det räcker ju för mig som frukost, det var värre för S som var vrålhungrig även efter frukosten.
K hade fixat en karta och sa vartåt vi skulle, det blev fel, sen var det jag som gav mig på navigeringen och det blev fel... Jag har aldrig misslyckats att följa en karta och inte ens då vi bestämde oss för att följa solen snarare än gatornas riktning så blev det i alla fall fel... Vi vet fortfarande inte hur vi misslyckades gång på gång, vi är rätt intelligenta allihopa och jag och K är rätt tekniska också.
Vi bestämde oss tidigt för att gå in i alla affärer som någon av oss var intresserad av och det gjorde vi.
Vi var bland annat in på Sephora för min skull och där försökte de sälja parfym till mig och slutligen var jag tung i huvudet efter alla luktprover, S och K mådde så dåligt av alla dofter att de till och med gick ut efter ett tag. Själv köpte jag en brynpenna med borste och lite andra saker.
Sen var vi inne på Nespresso-butiken och jag har inte riktigt förstått vad det går ut på så jag ville se om det var något för mig eller inte. S förklarade en massa för mig eftersom hon har en Nespressomaskin. Vi fick också provsmaka kaffe. De förklarade för oss att de inte fick servera mjölk däremot, jag antar att det räknas som livsmedel men att inte kaffe gör det.
Eftersom vi bara precis börjat v¨r dagsutflykt så bestämde vi oss för att köpa maskinen dagen efter istället så att jag inte skulle behöva bära den hela dagen.
Det var soligt och vackert väder, men så fort man var i skuggan så var det riktigt kallt! Jag hade bara en huvtröja på mig och det var jättebra i solen, men när vi satt ned för att äta lunch så frös jag jättemycket. Som tur var hade de gasolvärmare på sin uteplats så den fick jag precis bakom mig och det hjälpte lite.
När vi kom till Fontana di trevi visade det sig att den var helt inbyggd i byggnadsställningar och torrlagd för renovering. De hade preparerat en liten gångbro som man fick gå förbi fontänen på, de släppte på ett gäng lite då och då och man fick inte stanna någonstans för att det inte skulle bli kö.
Nedanför spången satt det folk och jobbade med små, små putsmaskiner och tog bort kalkavlagringar antar jag. Tufft jobb, men jag gissar att det också kan vara väldigt meditativt.
Det var vakter och poliser precis överallt i stan, till och med kravallpoliser med full mundering. Vi undrade varför det var så men fick inget svar förrän dagen efter. Vissa av vakterna vid byggnader såg rätt roliga ut i sina uniformer, medan andra var riktigt stiliga och jag märkte att jag inte var ensam om att spana in poliserna som stod i grupper överallt. De var mycket avslappnade och skrattade sinsemellan, det gjorde ju att vi inte var så oroliga vi heller.
Någonting man inte ser i Sverige är till exempel butiker helt dedikerade till att sälja religiösa kläder och verktyg... Det finns flera stycken såna i området vi gick igenom, det ser så sjukt ut att se de där frockarna i ett skyltfönster!
Det finns också många hästdragna droskor överallt och det var uppfriskande att se att de flesta var omskolade travhästar som såg väldigt välskötta, friska och glada ut. De verkade gilla sitt jobb och tog chansen att sova en stund när de inte behövde jobba. Jag såg flera kuskar pyssla om hästarna och lägga på dem täcken framåt eftermiddagen när det kallnade på och det syntes att de litade på och tyckte om varandra, kuskarna och hästarna.
Synd egentligen att det inte finns en sån marknad i Sverige, så kanske många travhästar kunde få en andra chans efter att de gjort sitt på travbanan. Dessa hästar var i perfekt hull och välmusklade och blanka, som sagt, uppfriskande!
Strax innan det mörknade var vi framme vid Colloseum, vid det laget hade vi gått ungefär en mil enligt S stegräknare på mobilen och en hel del av det var för att vi gått vilse så mycket. Men jag hävdar att det är genom att gå vilse, man lär sig att hitta i en ny stad. Det var vad jag gjorde första gången i London och där hittar jag nu nästan bättre än i Stockholm.
Vi bestämde oss för att ta en taxi tillbaka till hotellet eftersom vi var trötta och det snabbt blev mörkt.
När vi kom tillbaka snyggade vi till oss och tog en promenad och letade efter någon trevlig restaurang. Vi hittade en som hette da Cesare och det såg väldigt dyrt och fint ut, vi hade kommit överens om att vi skulle äta fint och gott åtminstone en kväll i Rom och det visade sig vara ett mycket bra val av restaurang, alla var väldigt nöjda när vi gick därifrån.
Klockan var inte jättemycket när vi gick tillbaka, men alla var helt slut och ville bara sova.
söndag 29 mars 2015
Tre amigos åker till Rom
26/2 På torsdagen var det stressigt på jobbet, men det var också väldigt hög stämning i fikarummet eftersom alla skulle vara lediga på fredagen. Ett gäng skulle till syrran på pysseldag, men jag och två kollegor K och S hade bestämt oss för att åka till Rom istället!
Framåt eftermiddagen fick vi skjuts till Arlanda av vår kollega O, när han släppte av oss och hjälpte oss att få ut väskorna ur bilen så märkte han upp dem med hemgjorda bagagetaggar, det gav oss ett skratt.
Det tar längre tid än man kan tro att ta sig till Rom, det finns nämligen inga direktflighter från Arlanda, i alla fall inga vi kunde hitta.
Vi var tvungna att mellanlanda i Frankfurt på vägen dit men det var bara någon timmes väntan där så det gick rätt fort. Första flighten lyckades vi komma bredvid varandra men inte den andra. K som satt i mitten hade det bra och vände sig ju åt än den ena än den andra sidan för att titta på oss och prata. Jag och S däremot gick av planet med väldigt ömma nackar eftersom vi suttit vända åt samma håll hela tiden.
När vi kom till Rom så stod hotellets egen chaufför och väntade på oss med mitt namn på en skylt. Jag hade frågat dem hur man enklast tog sig till hotellet och de svarade att de kunde skicka en chaufför till samma pris som en vanlig taxi och det lät ju rimligt och enkelt.
Det tog ett bra tag att komma till hotellet och väl där var klockan runt 23, tjejen som var ansvarig för hotellet kom dit och gav oss nyckeln och checkade in oss. Det var egentligen inget riktigt hotell visade det sig... det var 3-4 rum i en stor lägenhet. Eller alltså, det var ju omgjort till hotell och de hade en liten, liten reception, men den var sällan bemannad, det var den bara om någon skulle komma eller gå.
Vårt rum hette Anita och där fanns en dubbelsäng, en våningssäng, ett litet men fräscht badrum och en tavla av Anita Ekberg så jag kände mig rätt hemma! Sängarna var stenhårda och rummet var inte jättefint och det var trångt, men det var rent och snyggt och jag skulle kunna tänka mig att bo där igen om jag ville bo på lågbudgethotell. Det kostade oss vardera knappt 100 euro för tre nätter.
Så snart vi fått in väskorna skyndade vi oss ut för att se om det fanns någonstans vi kunde få något att äta. Det visade sig finnas ett ställe inte så långt från hotellet som serverade pizza och pasta bland annat trots att det var sent. Det smakade helt ok och pastan var hemgjord. Jag åt Carbonara och var nöjd, fast det blev mycket över, det fanns kylskåp på rummet men ingen micro vad vi hade sett. Det fanns inga gemensamma utrymmen där det skulle kunna finnas.
Vi bestämde att K och S skulle dela dubbelsängen, de är båda gifta och vana att sova bredvid någon, jag känner mig inte riktigt bekväm med det längre tyvärr.
De andra somnade som klubbade sälar och själv låg jag vaken ett bra tag. Jag hade inte tagit med mina sömntabletter ut och det tog ju ett tag för dem att verka. Sen vaknade jag ganska många gånger under natten för att sängen var så hård att min korsrygg gjorde jätteont. Det blir som en typ av kramp i den och det blir svårt att ens vända sig till slut. Ändå var min säng den mjukare av dem...
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)