söndag 8 mars 2015

Jag vet var hon finns, även om jag ser henne alldeles för sällan

29/1 På torsdagen fyllde Ah, en av mina allra bästa vänner år, vi har känt varandra i över 20 år och hon vänder mig aldrig ryggen eller hugger mig i den. Om vi är oense om något så pratar vi om det direkt och löser problemet, det ligger inte och pyr och sen blossar upp när man minst anar det trots att man inte ens visste om att problemet fanns. Jag gillar folk som det går att lita på på det sättet, de är ovanliga och egentligen har jag bara två vänner som är precis så, den ena är en gammal vän, den andra är en relativt ny vän, men jag känner mig rätt säker på att vi kommer att bli gamla vänner med tanke på att vi löser problem direkt. Den nya vännen och jag kan vara rätt upprörda om något och diskutera det, sen om någon av oss inte orkar mer, eller om ingen är beredd att ändra åsikt, då bestämmer vi os för att släppa det ett tag och byter helt enkelt ämne, bara sådär. Sen om det känns viktigt så återgår vi till det första ämnet senare eller en annan dag om det behövs.
Jag är däremot en rätt dålig vän på så sätt att jag alltid glömmer allas födelsedagar... jag ringde inte ens Ah. Fast nu när jag tänker efter är jag inte säker på att hon brukar ringa mig heller... det är i alla fall inte så vi mäter vår vänskap, dessutom brukar jag glömma min egen födelsedag tills någon frågar om jag ska ha kalas eller inte. Jag och Ah vet att den andra finns där för oss om den behövs, men vi hörs alldeles för sällan. Jag saknar henne ofta, men jag vet att hon är en av de allra bästa vänner jag har, kanske den bästa.
Ännu en middag av rå lax blev det till kvällen, det verkar som om jag bara inte kan tröttna på det. Undrar om man rent vetenskapligt kan bli beroende av soja? Både jag och systerdottern älskar soja och kan få sushi"crawings" när vi känner doften av soja.

Inga kommentarer: