Resa eller inte resa, det är frågan...

20/11 På tisdagen fick jag en hel del gjort på jobbet inför resan som skulle göras nästa eftermiddag. Men senare på denna eftermiddag var vi alla förvirrade eftersom ett mail från Nordirland och de vi skulle besöka visade att de helt missförstått vårt ärende dit. Jag fick inte tag i hon som skrivit mailet utan fick slutligen tag i vår kontakt. Våra chefer hade nämligen gjort klart för oss att om inte de förstod och var med på vad som skulle göras så skulle vi stanna hemma. Vi lyckades inte få något svar under dagen och det tog emot att packa utan att resa... Efter att ha pratat med flera vänner i telefon och smsat med några som fyllde år, så satte jag slutligen igång att packa trots allt.
Mycket blev det inte, necessären var det som var störst och tyngst. Jag tog med rena underkläder och strumpor och två extra toppar och en kavaj, sen fick det vara bra. Som handbagage tog jag bara datorn och min Kindle, pass och plånbok.
Det var nära att jag glömde passet, jag ska ju ändå inte åka imorgon...
Tittade en stund på M:A:S:H: innan jag gick och lade mig.
Bilden är på blomman jag fick av S förra onsdagen, hon säger att de brukar överleva en vecka hos henne, än så länge lever min, vi får väl se hur länge...

Intensiv dag i Alicante

1/10 På måndagen gick jag upp och tog en dusch och gjorde mig i ordning, innan jag ens hunnit bli klar ringde killarna och sa att de skulle vara på hotellet om 10-15 minuter. Vi bestämde oss att träffas i frukostrestaurangen.
Jag hade precis hunnit ta lite frukost när de dök upp och de bestämde sig för att äta med mig. D hade varit uppe sedan 3 på morgonen för att hinna med sin flight, C hade nog inte gått upp mycket senare.
Hotellfrukostar ser ofta ungefär likadana ut, men den här smakade faktiskt bättre än någon annan, tidigare frukost på hotell.
Desstutom gick ju inte utsikten av fär hackor. Hela väggen består av panoramafönster och de vetter rakt ut mot havet. Det ser ut som om det är fejk, det är liksom för bra för att vara sant och det ser ut som om man klippt in en bild bakom...
Strax senare var det dags för vårt första möte och det skulle ju vara på det hotellet vi var på. Vi blev rundvisade i alla konferenslokalerna och fick se ett urval av olika typer av hotellrum. Tanken är att vi ska bestämma oss för var vi ska ha vårt årliga europamöte nästa vår.
Hotellet ligger bra och är rent och fint, men det är liksom ingen riktig finish på det. De större, lyxigare rummen var däremot helt fantastiska och jag skulle helst bo där fulltid! Man fick en stor balkong också som vetter mot havet, där skulle jag bo om jag spenderade semestern där.
Det tog ett par timmar att se allt och få svar på våra frågor men sen lämnade vi killarnas väskor på mitt rum och så gick vi ut för att få lite frisk luft och se oss omkring.
Mitt uppdrag är bland annat att fotografera, så vi tog en promenad medan jag fotade så mycket som möjligt utefter vägen.
Det var härligt varmt i solen och rätt så svalt i skuggan. När vi sett oss omkring lite satte vi oss och tog en glassdrink i skuggan, det fick bli vår lunch.
Sen var det dags för nästa möte, praktiskt nog låg det hotellet vägg i vägg med det förra. Första intrycket var bättre på det här hotellet. Konferenslokalerna var större och hissarna för att ta upp utställningsmateriel var bättre och större.
Helhetsintrycket av hotellet inklusive personalen var mycket positivt, men de större, lyxigare rummen var inte lika fina. Men det är ju inte så många i gruppen som brukar välja dem i alla fall, så det blir nog bra.
Om priset är konkurrenskraftigt i jämförelse med det första hotellet så blir det nog det andra.

När vi var klara på hotell nummer två var klockan nästan 18 och det var då vi skulle träffa folket på skeppet som ligger där i marinan. Det är en replika av ett spanskt skepp från jag vet inte när, men det är typ en diskobåt. Frågan var om vi kunde/ville ha en galamiddag eller kanske drinkmottagning ombord det där skeppet.
Vi visades runt på skeppet och skeppet i sig är fin inuti, inte lika fint utanpå eftersom det ser ut som en byggnad snarare än en båt. Men tyvärr är det möblerat med IKEA-möbler därinne, antagligen för att det är billigt och slitstarkt. Men det ger inte så tidsenlig känsla direkt.

Sen gick vi tillbaka till det hotellet där jag bodde och jag bytte top och skor och lämnade den stora kameran på rummet.
Vi hittade nån enkel restaurang mittemot hotellet i marinan och maten var ingen höjdare, men utsikten var fin och vi hade kvällssol.
Till förrätt åt vi blandade friterade småfiskar, räkor och bläckfisk och till varmrätt åt jag svärdfisk. Det såg mycket bättre ut än de andras som passade engelsmän mer än en svensk eftersom det var friterat, men det var definitivt ingen höjdare och var väldigt smaklöst.
Direkt efter middagen var det dags för killarna att åka tillbaka till flygplatsen och jag kramade om dem och önskad dem säker resa och sen åkte taxin iväg.
Det gjorde mig inte särskilt mycket att bli ensam igen, det känns som om jag har varit omgiven av folk väldigt länge nu.
Jag tog en promenad mot strandpromenaden och skulle just ta mig över vägen för att leta efter nån liten butik där jag kunde köpa dricka, då tre damer tilltalade mig på Spanska. Jag kan verkligen inte svara ett enda ord på spanska, men av någon anledning verkar jag förstå mer än jag borde. Det insåg jag kvällen innan när taxichauffören testade mig med att säga (på spansk) -Så om jag pratar så här fort så förstår du inget?
Ehhh, varför förstod jag det?
Jag har aldrig läst spanska och har inte varit i Spanien på 13 år och då var jag på ett ställe där även spanjorerna pratade svenska (blä).
Jag tror att det beror på amerikanska filmer faktiskt, man introduceras ju ord för ord, lite då och då och till slut fattar man lite enkla fraser.
Men de här tre damerna frågade mig om var det fanns restauranger och jag kunde bara peka åt det hållet där jag visste att det fanns många, marinan. Men när de pekade och undrade om det låg några åt andra hållet kunde jag bara rycka på axlarna, det visste jag ju inte, så långt från hotellet hade jag inte hunnit under dagen.
På andra sidan vägen hittade jag en lite kiosk och där köpte jag en flaska vatten och en burk cola för de få slantar jag hade i kontanter sedan jag var i Grekland i somras.
Jag gick tillbaka mot hotellet men gick upp på piren en stund innan jag gick tillbaka till mitt rum. Det var fullmåne och väldigt vackert där.
Sen gick jag tillbaka till mitt rum och satte mig på balkongen och läste min nya bok på Kindeln, Eat, Pray, Love. Jag gillade ju verkligen filmen men boken är ännu bättre och dessutom följer de varandra bättre än vad som är vanligt.
Jag gillar i alla fall tanken på att det finns hopp att utvecklas hela livet och ibland känner jag för att bara åka iväg och tänka i ett år.

Ibland skäms man

14/6 På torsdagen var det dags att åka hem och jag var tvungen att gå upp tidigt trots att jag hade haft svårt att sova. Dessutom hade jag av misstag ställt klockan på en timme senare än jag behövde gå upp men kom som tur var på det innan jag somnade kvällen innan.
Jag gick upp, sminkade mig väldigt lätt och flätade håret, så snart jag borstat tänderna och klätt på mig var jag redo att checka ut.
Vid 7.30 satt vi på bussen på väg mot flygplatsen, vi hade inte varit säkra på när bussen skulle gå och hur lång tid det skulle ta, men Parisare tycks vara morgontrött för rusningen är som värst runt 9 verkar det som, det var alltså inga köer alls till flygplatsen och det gjorde att vi var där väldigt tidigt, redan strax efter 8, vår flight var 10.20.
Vi gick snabbt genom säkerhetskontrollen och tänkte äta frukost inne vid gaterna. Men det visade sig vara pyttelitet därinne och slutligen fick vi helt enkelt nöja oss med nån halvdan macka och kaffe på det enda cafét därinne.
När vi ätit gick D och satte sig lite bekvämare längre bort medan jag sippade på min latte som de fått späda ut åt mig. Under tiden fixade jag med min Amazon Kindle och organiserade den och tog hem ett prov på en bok och lite sånt.
Jag pratade lite med några damer som hade satt sig vid mitt bord, de var från Australien och sen gick jag och shoppade i Tax Freen.
Jag hittade en mycket bättre nalle åt mamma så den får ersätta den andra, men jag vet inte var jag ska göra av den nu, hon blir galen om jag kommer med två.
Förra gången jag var i Paris fick hon för övrigt ett mjukis-Eiffeltorn, jättesöt faktiskt.
Jag handlade hudkräm och parfym och lyxade till det med lotion och duschcréme i samma serie eftersom det var ett paket.
Sen skäms jag för att erkänna det, men jag köpte faktiskt ank- och gåsleverpastej också, jag vet att man inte ska göra det och att jag är delaktig i tortyr när jag gör det, jag har inget försvar faktiskt...
Trots att vi varit där så tidigt så var det strax dags att boarda.
Drygt 2 timmar senare landade vi på Arlanda och jag tog en taxi hem.
Jag somnade som en stock, jag var så trött att jag var yr och mådde illa.
2 timmar senare kom pappa och lämnade Turre och resten av kvällen ägnade jag åt att packa upp och att tvätta kläder.

En ursäkt för att sitta hemma

11/2 Jag hade laddat min Kindle på fredagskvällen och på lördagen satte jag igång den och loggade in på mitt Amazon-konto och synkade dem. Sen bara droppade det in en lista på den nya Kindeln med alla böcker jag köpt tidigare, sen var det bara att ladda ned dem och det gratis eftersom jag ju köpt dem en gång tidigare.
Sen vet jag inte vad som flög i mig, det kan ha varit på grund av förkylningen som nu rasade för fullt och fick mig att nysa och droppa snor åt alla håll, men jag satte i alla fall igång med en storstädning av badrummet... Sånt gör jag ofta när jag blir förkyld, jag vet inte varför det blir just då, kanske för att jag inte kan göra nåt roligare?
Nu bar jag i alla fall ut alla lösa delar från badrummet och hängde upp duschdraperiet över stången och sen tog jag min nyinköpta skurborste och skurade hela golvet med den och Javex, stående på knä. Ett badrum som är rätt byggt har ju dock en lutning ned mot golvbrunnen och jag kan lova att det var ett attans slitande för inte hamna där hel tiden. Det var ju glashalt i hela badrummet vid det laget.

Sen spolade av med duschen, golvet och toaletten och allt annat jag skurat. Det syntes lite skillnad men inte så mycket som jag hoppats. Sen öppnade jag fönstret en stund för att det skulle ånga av lite, sen stängde jag det igen och satte igång golvvärmen.
Grejerna fick stå kvar i hallen i ett par timmar medan det mesta torkade.
S hörde av sig och undrade vad vi skulle hitta på till kvällen, det var sagt att vi skulle gå ut. Men jag kände mig sådär frsäch med min förkylning och vi bestämde oss för att sitta hemma och titta på film istället.
Jag fortsatte min städning och tog äntligen itu med att limma byrålådorna som varit sönder i flera år. Botten går liksom ur dem och så går de inte att skjuta in i byrån. De är väl för breda eller nåt för de vill hellre vara runda än rektangulära, men jag limmade fast bottenskivan och ställde allt tungt jag kunde hitta i skafferiet uppepå dem för att hålla ihop dem. De ville bara glida ur igen.
Sen hann jag inte mycket mer än att dammsuga och hänga upp den rena tvätten innan S dök upp vid 18.30. Vi lagade mat ihop, jag gjorde en helt vegetarisk risotto vilket jag inte testat förr och använde svampbuljong istället för hönsbuljong och det gick bra, fast hönsbuljongen är faktiskt strået vassare. S stekte upp tofu och gjorde sallad på ruccola och persilja. Vi åt med god aptit båda två, det var gott. Sen satte vi oss för att titta på Demolition Man som hon hört talas om men aldrig sett, jag älskar den och när hon ville se den så hade jag inget emot det.
När filmen var slut bestämde vi oss för att se en till och valde "A love song for Bobby Long" som jag tycker är fantastisk och som nästan ingen verkar ha sett. Både Judas och Turre var väldigt nöjda med att ha två personer som gav dem uppmärksamhet och kel hela kvällen och de blev väldigt förtjusta i S båda två. Förkylningen verkade bli bättre framåt kvällen och mitt hopp om ännu en 48 timmars förkylning stärktes.
S gick hem strax före 1 på natten och jag satt upp ett par timmar till och kom slutligen i säng.

Fantastiskt, jag fick en ny!

10/2 På fredagen gick jag upp rätt så tidigt, dehade inte ens fått klart frukosten i matsalen ännu. Men de serverade mig kaffe och toast så jag var nöjd ändå. Sen hämtade jag mina väskor och checkade ut och så gick jag till tunnelbanestationen runt hörnet. Badet jag tagit kvällen innan höll mig fortfarande behagligt varm. Tunnelbanan går även ovan mark när man kommer ut ur London och det var rätt mycket snö faktiskt, så såg det inte ut dagen innan.

Det tar ungefär 1 timme med tunnelbanan till Heathrow och när jag kom dit checkade jag in och lämnade väskan och sen gick det av bara farten. Det var en rätt lång kö in för att visa pass och biljett före säkerhetskontrollen men killen som satt i den luckan där de som har förtur får gå vinkade fram mig och sen antagligen på grund av det hamnade jag i en väldigt kort kö till säkerhetskontrollen också. Jag hann inte ens ta upp dator och sånt för det var mina tur direkt då jag kom fram så de i röntgen fick vänta lite på mig. Fast det gjorde ingenting, jag hade ingen i kö efter mig, alla andra stod i långa köer längre bort.

När jag kom in i hallen gick jag raka vägen till elektronikhandeln där jag köpt min kindle och de tittade på den i ungefär 5 minuter och sen frågade de om jag provat det ena och det andra och sen fick jag en ny... bara sådär! De skrev ett nytt kvitto och så och nu gäller garantin ett år även på denna. Men de lurade på mig en försäkring som räcker i 3 år och då får man en utbytes kindle eller motsvarande om det kommit nya modeller oavsett vad som hänt med den även om den är krossad.

Jag var alltså rätt nöjd med bemötandet och gick nöjd därifrån.

Sen åt jag lite sushi för nu var det lunchdags och sen var det dags att gå till gaten och när jag kom dit var jag en av de sista att gå ombord. Det visade sig att jag hade 3 säten för mig själv, fast det är inte lika mycket värt på en så kort flygningen som det är på en lång. Folk skulle titta rätt konstigt på en om man lade sig ned och sov tror jag. Men sov gjorde jag om än sittande och det kändes som om jag var hemma i ett nafs.

Pappa stod och väntade på mig när jag kom ut ur ankomsthallen och vi gick ut till bilen och han körde mig hem. Turre var glad att se mig och jag att se honom. Pappa hade med sig en batteriladdare till bilen så som jag bett honom och vi satte batteriet på laddning innan han åkte.

Jag gick in och tände i kaminen och sen sov jag middag med katten och hunden liggande på mig, mysigt att ha dem omkring sig igen.

Jag tog det lugnt resten av kvällen. Jag åt knäckemackor med keso och tomat till mellanmål, det var gott och ser ju så fräscht ut också.
Jag bakade bröd till helgen också, skönt att ha det gjort.
Jag hade haft en underlig känsla i halsen under flygningen och nu var halsmandlarna jättesvullna, gissade att det var en förkylning på gång så jag tog såna där Esberitox.

Kärt återseende

5/2 På söndagen gick jag upp runt 11 tror jag det var, det var bara 11 grader i huset så jag rusade in i badrummet och duschade snabbt innan jag blev för kall för att vilja utsätta mig för det.
Ute var det i alla fall varmare än tidigare "bara" -8 grader och jag blev glad när jag såg det. Men nån timme senare när jag ätit frukost och gått ut för att sätta mig i bilen så insåg jag att det blåste så mycket att det ändes mycket kallare än dagen innan...
Jag körde mot Kista och "Köp hus utomlands mässan". Jag ville säga hej till Ju's brorsa med fru som kommit hela vägen från Thailand för mässan. Jag gick för att köpa en parkeringsbiljett till bilen och låste den när jag gick, jag var borta 2 minuter och när jag kom tillbaka gick larmet...
Det är ingen höjdare att lämna hunden i bilen när larmet är så känsligt.
Lite orolig gick jag in på mässan men bestämde att jag inte skulle stanna länge just för att Turre var i bilen.
Sen umgicks jag med Ju, hennes brorsa C och hans fru N en stund och sen åkte jag hem igen. Hellre ett kort besök än inget alls, särskilt när inträdet på mässan är gratis. Jag hade gärna tittat lite på resten av mässan men jag vågade inte lämna Turre så länge. När jag kom hem hade jag väldigt ont i huvudet och jag vilade en stund. Sen åt jag en sen lunch bestående av ångade Dim Sum och sen en frappé på det.
Jag tittade på Numb3rs, uppdaterade bloggen och laddade kamerabatterierna. Sen eldade jag lite till och tog in en kärra ved.
Jag packade inför resan och det gick alldeles för lätt och det gjorde mig nervös, vad hade jag nu glömt?
Sen bärjade jag leta efter kvittot på min Kindle och jag köpte ju den i början av Maj 2011 så det var ju ett tag sedan, men kan ni tro, jag hittade det! Inte tog det särskilt lång tid heller.
Sen lagade jag mat, jag hade köpt en hel ask med böngroddar några dagar tidigare och behövde använda dem för att slippa kasta dem.
Jag kokade upp vatten och lade ned nudlarna men ställde kastrullen av värmen. Sen stekte jag bitar av lök, pressad vitlök och riven ingefära i olja och så hade jag i fisksås, ostronsås, japansk soja, lime juice och thailändsk chilipasta. Sen hade jag i groddarna och slutligen nudlarna och rörde om.
Jag kom i säng vid 1 ungefär vilket nog nästan är ett rekord när jag ska resa nästa dag eftersom jag hatar att packa.

Nääääj!!

30/1 På måndagen var det precis så stressigt som
 jag visste att det skulle bli och jag satt inte ned många minuter i taget. Jag kom från jobbet vid 17 men var fortfarande stressad, hur ska jag hinna allt denna vecka? Jag ska vara borta på tjänsteresa nästa vecka så det är extra mycket och jag hade mycket redan innan.
På eftermiddagen funderade jag på att höra av mig till B och se om de skulle spela quiz och ville ha en till i laget, men jag insåg att Turre skulle frysa häcken av sig i bilen under tiden eftersom det nu var -13 igen. Jag eldade som sjutton när jag kom hem men så fort jag slutade mata in ved så sjönk temperaturen i huset. Jag slutade elda när jag kom upp i runt 20 grader, det är ändå lika kallt på morgonen. Jag tänkte jag skulle ta en titt på en ny TV-Serie jag köpt på någons tips, Little Britain och det visade sig vara riktigt skit! Någon som gillar det? Någon som vill ha säsong 1? Jag klarade inte att titta på det, jag tror jag såg 2 avsnitt eller nåt. Sen såg jag "Just go with it" med Jennifer Aniston och Adam Sandler och den var så där lagom förutsägbar och precis vad man hoppas på och förväntar sig av en sån film och jag gillar Jennifer. Turre var rastlös hela kvällen och så fort vi gick ut ville han bara leka och inte rasta men sen började han strax att frysa.
Sen hände det som inte fick hända!
Min Amazon Kindle pajade!
Den frös mitt i ett kommando och jag har testat allt, den går inte att få igång...
Det finns liksom inget "starta om" knapp så som på en dator.
Det enda positiva med att den gick sönder just nu är att jag ju ska till England nästa vecka och kanske kan reklamera den, den är ju inte ens ett år gammal. I annat fall kan jag ju köpa en ny, jag måste ha en, jag älskar den ju. Men jag vet inte hur sjutton jag ska få in de böcker jag redan köpt i den nya om jag köper en...
Hoppas att de kan svara på det, de har ju kostat en del.

Jag läste en bok

På tisdagseftermiddagen hade jag bokat in mig på Spinning Puls men senare stod det klart för mig att det inte fanns någon energi till det, nu var det flera veckor sedan jag tränade. Det är helt enkelt för mycket på gång och så fort jag inte har något som ska göras så kollapsar jag i soffan eller sängen. Jag bestämde mig för att det var helt okey och tillåtet och åkte istället hem och diskade upp och städade det sista i köket, åt en av lunchlådorna till middag och ägnade resten av kvällen åt att ta det lugnt i soffan och titta på The West Wing som jag nu har börjat om på. Jag rotade fram Turres "blöja", nu är jag trött på att torka piss överallt och att han förstör golvet och kylskåpet. Han hade inget emot att ha den på sig, men så fort jag har råd ryker nog kulorna i alla fall, det är ju pinsamt att ha en hund som måste gå i blöja...
Innan jag skulle sova läste jag vidare på Mammutjägarna som jag har på min Amazon Kindle och bestämde mig för att läsa ut den, inte var det så mycket kvar inte? Hoppsan, jag släckte lampan vid 2.30 eller nåt sånt, men då hade jag i alla fall läst ut boken.
Jag hade förresten plötsligt mitt på dagen fått klart för mig att Jakob Hellman återigen skulle spela i Stockholm nu på torsdag och när jag inte fick tag i Ju köpte jag trots allt 2 biljetter och tänke att jag kanske kunde få med någon annan om inte hon kunde. Men när hon ringde upp senare så visade det sig att hon kunde hänga på och vi bestämde oss för att äta middag också och att detta skulle bli hennes födelsedagspresent, hon fyller 40 nu i december och jag hade inga idéer för present och det här är ju nåt som vi båda uppskattar. Det ska bli kul på torsdag!

Kan man vara sjuk när man är frisk?

På fredagen försov jag mig och ändå var jag tvungen att sova middag när jag kom hem och sov i hela 3 timmar! Jag börjar verkligen undra om jag inte är sjuk egentligen fast jag inte mår dåligt. Jag hostar en massa och sover en massa, annars mår jag som vanligt. Någon energi att laga mat hade jag inte utan åt lite rester och småplock, men sen vid midnatt åt jag min riktiga middag då jag stekte upp lite kokt potatis, en biff och gjorde lite trattkantarellsås.
Under kvällen hade jag lyckats ta mig för att tvätta och handla i alla fall, både kattmaten och mjukmedlet var helt slut och det blir väldigt dyrt att mata katten med makrill i tomatsås.
Jag tittade på Criminal Minds och innan jag somnade läste jag ett bra tag, jag älskar verkligen min Amazon Kindle!

Juicekladd överallt!

På onsdagen gick jag upp och åt frukost och sen borstade jag tänderna och åkte iväg till tandläkaren. Min tandläkare är dotter till den tandläkare jag haft under min uppväxt och hon är visserligen inte sin mamma men hon är väldigt trevlig och det är hennes sköterska också och de vill alltid snacka en stund. Jag visade min Amazon Kindle och berättade hur mycket jag tycker om den. Jag misstänkte nämligen att de gillar att läsa eftersom de har en hylla i väntrummet fylld med gamla böcker man får ta av. Jag tog en av Jan Guillou, jag har bara läst Arn-böckerna, men den här verkade bra. "Men inte om det gäller din dotter". Jag läste bara ett par meningar men fastnade för hur lätt det var att bara fortsätta läsa. Jag föredrar ju visserligen min e-book nu, men vi får väl se om det blir av att läsa den här. När jag berättade att jag opererat näsan blev de nervösa, det vore ju inte bra om de kom åt den. Men de var så försiktiga så och det gick bra. Det är svårt att hålla munnen öppen och man får svälja hela tiden när man inte kan få luft genom näsan. Jag var helt säker på att jag hade ett hål i en tand men det syntes ingenting på röntgen och de tittade noga på den utan att hitta nåt knas. Så vi slipper borra!
Vi pratade lite om mina resor och så och sen åkte jag hemåt.
När jag kom hem dammsög jag, det är verkligen inte praktiskt med svarta golv, det spelar liksom ingen roll hur ofta jag städar, det ser ändå skitigt ut.
Jag tog fram juicemaskinen från städskåpet och körde de röda vinbären i den, de hade jag flyttat från frysen till kylen i brist på plats och nu hade de läckt saft i hela kylen. Sen när jag körde de fösta glömde jag ställa en uppsamlingsskål under pipen så det första rann rätt ut över bänken och sen ned på golvet... Hjärnan är liksom fortfarande inte med, jag antar att det är därför jag ska vara sjukskriven så pass länge som jag ska. Efter att ha städat upp hämtade jag äpplen och plommon från trädgården och körde även dem i maskinen. Lite ingefära tog jag i också och då höll maskinen på att skära eftersom jag tryckte för hårt. Inget går visst min väg just nu. Jag pressade två citroner i också så att juicen inte skulle mörkna. Sen värmde jag upp juicen nästan till kokpunkten, det är väl så man ska göra för att pastörisera, eller hur är det? Jag skummade av allt som jag fick tag i.

Sen kom vännen H och dottern V och hälsade på och vi pratade om ditten och datten och tittade på både nya och gamla bilder i datorn och fotoböckerna. Jag och H drack frappé och V och H åt godis som jag tagit fram till dem. De är mina slasktrattar, de får äta upp sånt godis som jag inte gillar och som bara blir liggande. Förr hade jag en särskild låda i skafferiet dit H gick och plockade om hon var sugen, det var hennes låda. Jag äter sällan godis och ibland får man sånt, särskilt när man är yngre och vi har känt varandra sedan jag var 20.

När de åkt hem hällde jag upp uicen i två 1½ liters flaskor, men jag kunde inte hitta tratten. Nöden är uppfinningarnas moder som det heter och jag kom strax på att en upp och nedvänt shaker-lock från en Tupperware-shaker passar utanpå en 1½ liters petflaska. Den blir inte helt tät, men jag hade ju grisat ned en massa i alla fall så det tog ett tag att städa upp och diska alla putsar och stora grytor.

Det tog tid och jag var ju tvungen att städa kylskåpet också, men till slut var köket rent igen.

Ibland bara sätter jag mig ned och går inte upp igen

På tisdagen var det dags för jobb igen och det tog emot lite efter en så lång och skön helg. Jag var så trött och det var så pass varmt att jag avbokade gymmet ännu en gång och hade en plan om att gå en långpromenad med Turre och fotografera. En av anledningarna att jag inte ville till gymmet var också att det blir för varmt för Turre i bilen oavsett om jag har bakluckan "öppen" eller inte. Har ni tänkt på att det inte finns skuggade platser vid nästan några köpcentrum i Sverige? Vi som har hunden med oss på jobbet kan ibland vara tvungna att ta med oss den när vi handlar, det händer säkert även andra som har hund. Ett bra sätt att skydda hundarna var om det fanns skuggade parkeringsplatser reserverade för de med husdjur i bilen. Jag åkte 15 minuter tidigare från jobbet för att handla lite grejer till kollegan A, men det räckte visst inte, jag köpte förresten sushi på hemvägen och kom hem nästan en timme senare än vanligt. Självklart orkade jag inte ta mig ur huset när jag väl hade åkt hem, inte ens för att ta den där promenaden.

Det var väldigt varmt ute för säsongen, det var nog runt 25. Inne i huset var det 27 grader och jag var tvungen att ha verandadörren öppen ända tills jag gick och lade mig. Klockan 22 var det fortfarande 20 grader ute och kanske var det därför kaprifolen doftade ända in till soffan där jag satt. Jag intalar mig själv ibland att jag förtjänar att ta det lugnt och strunta i morgondagen så eftermiddagen gick åt att sitta i solen på verandan tills den återigen skuggades av den fördömda eken som växt en massa det senaste året... Jag lyssnade på musik och läste Bridget Jones på min e-book och bara hade det bra. Senare på kvällen tittade jag på Bones och åt varma mackor på det sättet mamma gjorde när jag var liten. Formbröd, tomatpuré, ostskivor och konserverade champinjoner, man lägger ihop dem och gräddar i ett mackjärn. Jag gör alltid 3-4 stycken och har dem som mellanmål dagen efter, de är nästan ännu godare kalla.

Jag åt bara en men blev så ytterligt trött och fick ont i magen, troligtvis av laktosen i osten så jag kom i säng tidigt för att vara jag.

Ibland är jag så glamorös

Vi landade i London klockan 5.10 på fredagmorgonen och jag hade faktiskt inte rysligt mycket tid innan nästa flight skulle gå. Jag var så pass dagvill att jag kände för sushi eller sashimi sådär på morgonkvisten, men det hade de inte börjat servera ännu. Jag gick och tittade på e-books i en elektronikaffär, jag har velat ha en sedan min engelska kompis D visade sin för mig på mötet i Stockholm. Jag hade tittat efter dem i Singapore men de var dyra där. Nu tittade jag på olika e-books och det finns ju mer eller mindre avancerade men mitt syfte med att köpa en e-book är att kunna ha med hur många böcker jag vill när jag reser, utan att det påverkar bagagevikten. Viktigt är också att batteriet håller länge och att man kan läsa ute i solen. De dyrare varianterna som man kan använda som surfdator och sånt har ju en ljusskärm, det innebär att batteriet inte håller så länge och att du inte kan läsa i solen eftersom bilden "fräts" ut. Den jag ville ha var alltså mindre avancerad och därmed billigare! Men i mina ögon mycket, mycket bättre. Jag hade lite beslutsångest men sen bestämde jag mig för att köpa den, Amazon Kindle. Den kostade runt 1500:- inklusive ett special-skyddshölje med inbyggd lampa för mörkerläsning. Enligt uppgift skulle den vara lätt att använda och det finns inbyggs 3G i den som gör det enkelt att ladda ned en ny bok var du än är i världen. Du betalar för böckerna (0-150:-) men uppkopplingen kostar inget extra. Man kopplar sitt kreditkort till ett Amazonkonto och sen kopplar man enkelt upp på deras Kindlekatalog och kan köpa böcker snabbt, det finns också tillfredställande information om de böcker som finns till försäljning.

När jag köpt min bok skyndade jag mig till gaten och var snart på väg hem till Sverige. Nu när man flygit överallt i flera veckor kändes flighten från London väldigt kort och jag var hemma i ett nafs. Jag hämtade min väska och gick ut i solen för att vänta på syrran som var på väg för att hämta mig, när jag kom ut stod Magnus Uggla och väntade på mig, eller var det sin dotter han väntade på? Det var skönt att kunna stå i strålande sol utan att svettas en massa. Sen kom syrran och vi tjattrade på, det var skönt att se henne igen. 4 veckor är lite för länge att vara ifrån familj och vänner när man åker ensam sådär. Turre var med syrran också, mamma och pappa hade åkt till Jämtland dagen innan och lämnat honom. Han var måttligt glad att se mig, antingen var han sur eller så har han haft det så pass bra utan mig att han inte tycker det spelar så stor roll.

Det var underbart att komma hem igen. Bilden jag målat upp om hur fantastiskt vackert mitt hus är gjorde det inte rättvisa, det är världens finaste, trivsammaste hus! Likadant kändes det när jag kom in, attans vad fint jag har hemma! Sen gjorde vi som vi alltid gör jag och syrran när jag kommer hem från en resa. Hon håller mig sällskap medan jag packar upp och jag visar grejer jag köpt och berättar om saker som har hänt och sen lämnar jag över saker jag shoppat åt henne.
Sen var hon tvungen att åka tillbaka till jobbet och jag var hungrig så jag åt edamame medan jag tittade på "Lie To Me".
Sen var det första jag var tvungen att göra byta däck på bilen... Jag hann ju inte göra det innan jag åkte och jag kunde ju inte gärna åka och handla med vinterdäck på bilen. Sagt och gjort, jag backade ned den nedanför tomten på vägen och hämtade domkraft och däck. Det är att släpa däck fram och tillbaka som är det jobbiga, det var därför jag bestämde mig för att byta själv, släpa däck måste jag ju göra ändå annars. Det tar ju lite tid men svårt är det inte och jag tyckte det såg så kul ut med mina glamorösa målade naglar och olja och bromsdamm på händerna så att de var alldeles svarta.

Sen åkte jag och handlade färskvaror, massor med grönsaker blev det och mjölk till mitt frappé. Jag köpte också sushi till lunch och sen var jag helt slut så när jag kom hem gick jag och lade mig en stund och vaknade inte förrän 4½ timme senare! Fast sanningen att säga hade jag faktiskt inte sovit mycket alls på flygningen över.

Resten av kvällen ägnade jag åt att ladda upp mina foton på datorn, tvätta kläder och titta vidare på min TV-serie.

Det var så mycket jag saknat medan jag varit borta, man gör ju det hur bra man än har det. Jag hade saknat grönsaker, familjen, vännerna, Turre och Judas, mitt hus, min säng, att få vara ensam, en dusch med ordentligt tryck, slippa ha allt i en resväska och leta varje gång man behöver något, att kunna tvätta när man vill, edamame, riktig sushi, salt, riktig frukost, att äta i lugn och ro, slippa oroa sig för om det ligger räkningar i brevlådan som förfaller, ladda upp och titta på bilderna. Ja, Borta Bra men Hemma Bäst!