Visar inlägg med etikett Bok. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Bok. Visa alla inlägg

måndag 17 december 2012

Skafferitömning

5/12 På onsdagen var det fortfarande ganska kaosartat i Stockholm efter snöovädret och snöröjningen hade svårt att komma ikapp. Jag började nu bli orolig för vår flight på fredagen eftersom många flighter blivit inställda både på tisdagen och onsdagen.
Nu var det i alla fall inte lika kallt "bara" -5 och jag slapp frysa lika mycket som tidigare. Jag hade försovit mig på morgonen eftersom jag som vanligt hade svårt att somna och fortfarande var vaken vid 4 på morgonen.
Jag fick tips om att göra äggstanning här på bloggen när jag frågade om vad man gör med så många ägg, så det testade jag på kvällen.
Jag använde väl 8 ägg tror jag, några stora som jag haft i kylskåpet ett tag och några av de små äggen jag köpte genom kollegan.
Jag vispade ned dem med lite grädde, salt och peppar och sen slängde jag ned det mesta jag hittade i kylskåp och skafferi... Lök, jalapenjos, kronärtskocka, tomater, fetaost och lite fryst Karl-Johansvamp från frysen.
Bra sätt att bli av med alla slattar som ligger och blir gamla. Och det blev ju som jag önskade en hälsosam middag, om man liksom jag tror på att det är bra med protein och grönsaker, det vill säga, inte så mycket kolhydrater.  Kolhydrater får man i sig ändå, varken man vill eller ej, det är ju så mycket lättare att få i sig det än det andra. Till frukost när jag kom till jobbet blev det till exempel en knäckemacka med ett kokt ägg och kaviar.
Jag ställde in formen i vattenbad i ugnen i en stor gryta med lock och det tog en stund att få den att stanna så det slutade med att jag åt lite rester från kylen till middag istället, ett kokt ägg, resterna av räkorna från dagen innan och en banan med två chokladbitar.
Jag var trött så det sved i ögonen, men inte var det lättare än vanligt att somna på grund av det.
Jag läste en bok som en kompis skrivit, "Känslomässiga ärr", det är om Kinesisk medicin och den var väldigt intressant!
Det känns som om jag enligt den är på rätt väg men inte har nåt riktigt ända fram. Jag skulle så gärna vilja gå på behandling hos denna kompis, men hon finns i Eskilstuna och det blir kanske lite långt att åka, men jag känner att jag litar på henne.

måndag 8 oktober 2012

Intensiv dag i Alicante




1/10 På måndagen gick jag upp och tog en dusch och gjorde mig i ordning, innan jag ens hunnit bli klar ringde killarna och sa att de skulle vara på hotellet om 10-15 minuter. Vi bestämde oss att träffas i frukostrestaurangen.
Jag hade precis hunnit ta lite frukost när de dök upp och de bestämde sig för att äta med mig. D hade varit uppe sedan 3 på morgonen för att hinna med sin flight, C hade nog inte gått upp mycket senare.
Hotellfrukostar ser ofta ungefär likadana ut, men den här smakade faktiskt bättre än någon annan, tidigare frukost på hotell.
Desstutom gick ju inte utsikten av fär hackor. Hela väggen består av panoramafönster och de vetter rakt ut mot havet. Det ser ut som om det är fejk, det är liksom för bra för att vara sant och det ser ut som om man klippt in en bild bakom...
Strax senare var det dags för vårt första möte och det skulle ju vara på det hotellet vi var på. Vi blev rundvisade i alla konferenslokalerna och fick se ett urval av olika typer av hotellrum. Tanken är att vi ska bestämma oss för var vi ska ha vårt årliga europamöte nästa vår.
Hotellet ligger bra och är rent och fint, men det är liksom ingen riktig finish på det. De större, lyxigare rummen var däremot helt fantastiska och jag skulle helst bo där fulltid! Man fick en stor balkong också som vetter mot havet, där skulle jag bo om jag spenderade semestern där.
Det tog ett par timmar att se allt och få svar på våra frågor men sen lämnade vi killarnas väskor på mitt rum och så gick vi ut för att få lite frisk luft och se oss omkring.
Mitt uppdrag är bland annat att fotografera, så vi tog en promenad medan jag fotade så mycket som möjligt utefter vägen.
Det var härligt varmt i solen och rätt så svalt i skuggan. När vi sett oss omkring lite satte vi oss och tog en glassdrink i skuggan, det fick bli vår lunch.
Sen var det dags för nästa möte, praktiskt nog låg det hotellet vägg i vägg med det förra. Första intrycket var bättre på det här hotellet. Konferenslokalerna var större och hissarna för att ta upp utställningsmateriel var bättre och större.
Helhetsintrycket av hotellet inklusive personalen var mycket positivt, men de större, lyxigare rummen var inte lika fina. Men det är ju inte så många i gruppen som brukar välja dem i alla fall, så det blir nog bra.
Om priset är konkurrenskraftigt i jämförelse med det första hotellet så blir det nog det andra.
När vi var klara på hotell nummer två var klockan nästan 18 och det var då vi skulle träffa folket på skeppet som ligger där i marinan. Det är en replika av ett spanskt skepp från jag vet inte när, men det är typ en diskobåt. Frågan var om vi kunde/ville ha en galamiddag eller kanske drinkmottagning ombord det där skeppet.
Vi visades runt på skeppet och skeppet i sig är fin inuti, inte lika fint utanpå eftersom det ser ut som en byggnad snarare än en båt. Men tyvärr är det möblerat med IKEA-möbler därinne, antagligen för att det är billigt och slitstarkt. Men det ger inte så tidsenlig känsla direkt.

Sen gick vi tillbaka till det hotellet där jag bodde och jag bytte top och skor och lämnade den stora kameran på rummet.
Vi hittade nån enkel restaurang mittemot hotellet i marinan och maten var ingen höjdare, men utsikten var fin och vi hade kvällssol.
Till förrätt åt vi blandade friterade småfiskar, räkor och bläckfisk och till varmrätt åt jag svärdfisk. Det såg mycket bättre ut än de andras som passade engelsmän mer än en svensk eftersom det var friterat, men det var definitivt ingen höjdare och var väldigt smaklöst.
Direkt efter middagen var det dags för killarna att åka tillbaka till flygplatsen och jag kramade om dem och önskad dem säker resa och sen åkte taxin iväg.
Det gjorde mig inte särskilt mycket att bli ensam igen, det känns som om jag har varit omgiven av folk väldigt länge nu.
Jag tog en promenad mot strandpromenaden och skulle just ta mig över vägen för att leta efter nån liten butik där jag kunde köpa dricka, då tre damer tilltalade mig på Spanska. Jag kan verkligen inte svara ett enda ord på spanska, men av någon anledning verkar jag förstå mer än jag borde. Det insåg jag kvällen innan när taxichauffören testade mig med att säga (på spansk) -Så om jag pratar så här fort så förstår du inget?
Ehhh, varför förstod jag det?
Jag har aldrig läst spanska och har inte varit i Spanien på 13 år och då var jag på ett ställe där även spanjorerna pratade svenska (blä).
Jag tror att det beror på amerikanska filmer faktiskt, man introduceras ju ord för ord, lite då och då och till slut fattar man lite enkla fraser.
Men de här tre damerna frågade mig om var det fanns restauranger och jag kunde bara peka åt det hållet där jag visste att det fanns många, marinan. Men när de pekade och undrade om det låg några åt andra hållet kunde jag bara rycka på axlarna, det visste jag ju inte, så långt från hotellet hade jag inte hunnit under dagen.
På andra sidan vägen hittade jag en lite kiosk och där köpte jag en flaska vatten och en burk cola för de få slantar jag hade i kontanter sedan jag var i Grekland i somras.
Jag gick tillbaka mot hotellet men gick upp på piren en stund innan jag gick tillbaka till mitt rum. Det var fullmåne och väldigt vackert där.
Sen gick jag tillbaka till mitt rum och satte mig på balkongen och läste min nya bok på Kindeln, Eat, Pray, Love. Jag gillade ju verkligen filmen men boken är ännu bättre och dessutom följer de varandra bättre än vad som är vanligt.
Jag gillar i alla fall tanken på att det finns hopp att utvecklas hela livet och ibland känner jag för att bara åka iväg och tänka i ett år.

























torsdag 6 oktober 2011

Jag blir nog lite starkare i alla fall

På onsdagen hade jag en jobbig och känslosam dag och var helt utmattad när jag kom hem från jobbet. Alltså vilade jag en stund så som jag brukar försöka göra och sen gick jag upp strax före 18.30 och packade min ryggsäck. Jag tog med mig mina grekiskaböcker för att göra läxan och kom till och med ihåg att ta med de gamla quizzen så som L vill att jag gör. Jag tog också med en matlåda så att jag kunde äta middag på pyssel. Sen gick jag ut och skulle precis börja gå hemåt mamma till då jag såg och hörde att någon lastade grejer på ett släp som stod uppbackat vid tomten mittemot. Det visade sig vara de nygamla ägarna till den "tomten". Det står egentligen ett hus där men det är rivningsfärdigt. Det visade sig att de köpt tomten för 6-12 månader sedan för att bygga ett 1½ våningshus så som det var lovat i köpet att de kunde göra. Nu hade kommunen sagt nej, troligtvis för att de ville ha brutet tak..? Jag är en av de 3 husägare som ligger närmast denna tomt och jag kan för mitt liv inte förstå vad det skulle ha för betydelse. Det är ju inte så att vi andra har enhetliga hus och dessutom skulle deras ligga högst så det skulle knappast oss andra och det skulle nog inte ens nå över träden så det skulle inte synas särskilt mycket i alla fall. Det enda jag inte skulle gilla är ju om de byggde mer än ett hus däruppe men det får de i alla fall inte, man får inte stycka av tomten. De var i alla fall jättetrevliga och det hade varit kul att ha dem som grannar. Men nu blir det ju inte så och det de lastade på släpet var ved från förrådet. De hade lämnat det där tills vidare men nu skulle de ta det till sitt hus i Sollentuna istället så att det kom till användning. Jag ville bara vara säker på att det inte skulle kastas.
Sen gav jag mig iväg mot mamma, både jag och Turre var förstås täckta av reflexer och vi gick raskt och sprang en hel del och var väl hos mamma på 33 minuter tror jag. På vägen mötte vi F precis som gången innan och sen gick vi sista biten tillsammans efter att hon parkerat. Sen hade vi en trevlig kväll och även H med dotter V dök upp vilket de sällan har möjlighet till eftersom V har hoppträning på onsdagar. Sen tittade de på syrrans smycken tillsammans och visst ser det lite gulligt ut med 17-åriga V i mammas knä för att se ordentligt? Syrran satt och målade några av de nya smyckena och F rensade svamp. Vi andra gjorde inte så mycket även om jag pluggade lite grekiska och sen förhörde de andra på quiz.
Vid 23.15 gick jag hemåt igen och det gick riktigt bra och det kändes som om jag sprang rätt mycket men det tog fortfarande 33 pinuter att komma hem, lika mycket som det tagit dot. Men visst var det 34 minuter förut?
Sen tog jag några kex och så gick jag och lade mig efter att ha kopplat av en stund med min bok.

onsdag 18 maj 2011

Fredagen den 13:e?

På fredagen försov jag mig lite och i stressen hann jag väl inte registrera att det inte alls var lika fint och varmt väder som tidigare i veckan och satte alltså på mig en sommarklänning och åkte hemifrån... Det såg nog lite löjligt ut, men ja ja, det bjuder jag på.
På jobbet fick vi tårta eftersom en av killarna fyllde år följande dag.
Att det var fredagen den 13:e märkte jag aldrig. Efter jobbet åkte jag hem och städade undan lite, sen var det dags för telefonmöte med styrelsen för jobbföreningen. När vi klarat av det satte jag igång med storstädning. Jag dammsög och skurade och tvättade en massa kläder. Sen gjorde jag sallad att ha färdigt i kylskåpet och trots att jag var otroligt fredagstrött läste jag alldeles för länge innan jag slutligen släckte. Konstigt hur en så full dag kan bli så kort i text...

måndag 9 maj 2011

Älska stödstrumpor!

Min sista dag i Singapore var torsdagen den 5:e Maj och den började tidigt. H väckte mig vid 4.30 eftersom han skulle flyga till Vietnam klockan 6. Vi skulle alltså säga hejdå och jag skulle låsa dörren efter honom för jag skulle behålla hans nyckel.



Vid 7 blev jag återigen väckt, den här gången av W's väckarklocka, den ringde säkert i runt 20 minuter innan han vaknade och stängde av den och det först när hans pappa sa till honom tror jag. Sen somnade jag om igen och gick upp vid 8.40 eftersom jag skulle möta J vid busshållplatsen vid 9. Vi hade sagt hejdå och allt kvällen innan men sen smsade hon mig och sa att hon kunde komma förbi på torsdagen och visa mig den lokala marknade i mitt kvarter. Sanningen var ju att hon inte ens visste var den fanns, men jag hade frågat H och han hade pekat ut riktningen. Vad hon egentligen skulle göra var ju egentligen att umgås och förklara för mig vad jag såg på marknaden. Jag satt i närheten av busshållplatsen och väntade och varje gång det kom en buss (ungefär var 5:e minut) så ställde jag mig upp och gick närmare vägen så att jag skulle synas från bussen, men det kom ingen J... Folk tittade konstigt på mig där jag satt i solen, inte nog med att de inte är vana att se europeer i den typen av kvarter, de skulle heller aldrig själva välja att sitta i solen.
Det visade sig att jag missat att berätta för J att det finns två bussar med samma nummer och att de går samma runda men olika varv. Hon tog den som var närmast och hamnade på en rundtur i kvarteret och det är ju inget litet kvarter. Hon dök slutligen upp nästan en timme sen.
Vi gick åt det håll H hade pekat ut marknaden och hittade den efter att J frågat någon tant om vi var på rätt väg. Vi hittade ett litet inbyggt torg med skugga och ett tiotal små restaurangstånd omkring och vi letade efter nåt att äta till frukost. Valet föll på räk- och fläsk dim sum och nudelsoppa som vi delade systerligt på och till det tog vi en iskaffe var. Min var fruktansvärt äcklig och knappt drickbar, det var en sån där läskig sojamjölk som smakade så där starkt. Den var helt färsk och "hemgjord" men det var i alla fall inte gott.


Vi gick runt på marknaden som till skillnad från den torra marknaden hade kött, ägg, fisk och grönsaker och det var spännande och trångt. Grönsakerna såg så fräscha ut att jag återigen tyckte att det var synd att jag inte kunde ta med några hem, jag önskar att vi hade fler såna råvaror som de har. De har till exempel färsk ingefära, ja, alltså med avskuren blast på. De kallar den "ny ingefära", den vi kallar färsk kallar de "gammal ingefära". De smakar tydligen väldigt olika men J mindes inte riktigt på vilket sätt, de använder mest "gammal ingefära" hemma.
Vi gick in på en supermarket också och där köpte jag minibananer, såna som man köper i Thailand. De var nog för övrigt därifrån också, det är ju inte direkt så att de har plats för bananodlingar i Singapore. J visade mig "svart kyckling" och vis av erfarenheten att de tillreder ägg och sånt på olika "konstiga" sätt så undrade jag vad man gjorde för att få en kyckling svart? Men de ser faktiskt ut sådär, den är helt enkelt bara en vanlig, färsk kyckling, det är bara det att de har svart skinn...


Sen tyckte vi att vi sett vad som var intressant på marknaden och J föreslog att vi skulle ta bussen till reservoiren för att ta en promenad i parken. Så det gjorde vi, vi gick en bit och sen satte vi oss i det fuktiga gräset, jag i solen eftersom jag ville ta min sista chans att bli solbränd innan jag åkte hem. J är väldigt ljus och efter en stund kände hon att hon borde sätta sig i skuggan och föreslog att jag också skulle göra det. Men envis som jag är gjorde jag inte det, jag ville ju bli solbränd! Vi roade oss med att titta på några killar som jobbade med att ta isär en flytbrygga och packa ihop den och när vi tröttnade på det gick vi vidare en bit och hamnade vid nåt slags "äventyrscamp". Det var folk som satt fast i selar och åkte mellan träden på wire och vi stannade en stund, köpte en dricka och tittade på.


Sen började klockan bli mycket så på min begäran åkte vi in till Tampines station och letade upp en Coffee bean and Tea Leaf eftersom jag ville ha en sån där Iceblended Mocha innan jag åkte hem. Jag tog en macka med tonfiskröra också och J tog en cheese cake.




När vi fikat klart var båda redo att bryta upp och åka hem så hon satte mig på bussen och vinkade av mig och jag lyckades ännu en gång gå av vid rätt hållplats. Jag packade det sista och lade mig att läsa min bok och strax innan jag skulle få skjuts av familjen till flygplatsen tog jag en dusch och satte på mig långbyxor för att flyga hem i. Jag hade sån tur att det här var den svalaste dagen hittills och det var till och med bekvämt att gå i långbyxor. Jag fick hjälp in med väskorna och gick till incheckningen där jag fick en liten reprimand av tjejen vid disken eftersom hon trodde att jag försökte tränga mig före J bara för att det var han som lagt min väska på vägen.

Sen gick vi till Tax Refund disken för att se om jag kunde få tillbaka skatt på några av grejerna jag köpt och det kunde jag. Men de har så låg skatt att det knappt är värt besväret, de har 6 eller 7%...
Sen letade vi upp en restaurang och hittade en kinesisk där de bjöd på middag. Jag valde "drunken chicken" och den smakade verkligen alkohol fast gott. Före maten fick vi en soppa gjord på.... wait for it, svart kyckling! Det visade sig då att inte bara skinnet är svart, köttet är faktiskt också svart/grått. Det smakade dock precis som vilken kyckling som helst. Som snacks före maten serverade de kokta jordnötter, det har jag aldrig smakat förr och det hade nog varit rätt gott om de fortfarande haft lite spänst kvar och varit lite salta, de var så kokta att de var helt mjuka.
Sen åkte de hemåt och jag gick igenom säkerhetskontrollen med alla mina grejer. Jag fick inte checka in 2 väskor så jag hade svågerns kabinväska som handbagage och dessutom min stora kameraryggsäck. Väl inne handlade jag tax free också, cigaretter, whisky till pappa, parfym till syrran och så lämnade jag in mitt kvitto till nån slags utlottning de har på flyplatsen.
MAC på flygplatsen hade inte heller de grejer som syrran ville ha och nu började det bli riktigt bråttom! Jag skyndade mig mot gaten och kom plötsligt på att den riktiga säkerhetskontrollen görs vid gaten i Singapore, oj, jag hade kanske ännu mer bråttom än jag trodde. Jag var i alla fall tvungen att smita in på toa innan jag gick dit och när jag kom dit hade boardingen redan börjat och det var kö till säkerhetskontrollen och jag stod så gott som sist i kön. Det ordnade sig i alla fall och jag gick ombord med alla mina grejer och till min förvåning hade jag inte ens svårt att få plats med dem i skåpet ovanför. Jag hade fått sämsta sätet man kan ha på dessa stpra plan, mittenraden och dessutom inte ens mot gången... Men sen snackade tjejen som skulle sitta bredvid mig med en kompis om hur hon satt och så och jag sa att jag kunde byta med hennes kompis om hon ville, han hade samma säta som jag bara några rader fram... Nej, sa hon, det var en annan kompis hon ville sitta bredvid och hon visste inte ens var hon skulle sitta. När tjejen kom genom gången visade det sig att hon hade ett säta vid gången några rader bakåt, så vi bytte biljett. Hon fick sitta bredvid sin kompis och jag fick ett mycket bättre säte.
Sen varvade jag kvällen och natten med att äta middag, se film och sova. Jag hann se Little Fockers, Narnia och Due Date och skrattade gott åt den första och sista av dem. Men ljudet i lurarna är så skrapigt och skarpt att det är svårt att höra vad de säger, jag önskar att de kunde ha engelsk text på dem åtminstone.


Min sätesgranne bad mig inte resa mig en enda gång på resan som tog runt 12 timmar, vilket alltså innebär att han inte var på toa en enda gång!!


För mig var resan mycket bekvämare än vanligt eftersom jag äntligen investerat i ett par stödstrumpor och attans vad bekvämt det är! Jag hade inte ens restless legs under resan, det var nästan en religiös upplevelse. Inte trodde jag att det faktiskt gjorde någon skillnad, hade jag vetat det hade jag ju köpt såna för länge sedan...

onsdag 20 april 2011

Mot kylan


Jag vet inte om M misstankt att jag suttit uppe langre an vad jag borde, men hon vakte mig i alla fall forst vid 9.30, alltsa en halvtimme senare an vad det var sagt. Jag gick direkt in i duschen och kom ut lagom tills det stod fardiga pannkakor med lonnsirap pa bordet. Det ar ju en ganska mastig frukost men man kan inte forneka att det ar gott. Jag madde dock illa efterat fast jag inte at sa mycket.


Sa fort jag dubbelkollat min packning hoppade vi alla fyra in i bilen och akte till Darwin dar de skulle slappa av mig pa busstationen. Vi gick runt lite en stund och tittade oss omkring och pa vagen stannade M och pratade med nagon hon kande. Slutligen var vi lite nervosa att hon skulle missa att vinka av mig men hon dok upp precis i tid. Hon hade letat efter oss och trott att vi glomt tiden eller nat. Sen klev jag ombord pa Greyhoundbussen som skulle vara mitt "hem" de narmaste 21 timmarna... Jag skulle aka fran Darwin till Alice Springs dar jag skulle hoppa pa en tredagars tur.


M, K och H stod kvar tills vi akte och vinkade till mig och sen satte jag mig tillratta och forsokte slappna av. Det var nastan fullt pa bussen sa jag satt bredvid en kvinna men hon meddelade att hon skulle av i Katherine sa da skulle jag fa satet for mig sjalv. Det visade jag mig fa tidigare eftersom en annan kvinna klev av och jag tog hennes sate istallet. Jag varvade min tid mellan att sova, filosofera och lasa min bok och vi hade en massa stopp. Strackan vi skulle aka var 150 mil ungefar och med stopp for middag, frukost och lunch sa blir det ju lang tid pa resande fot. I Katherine stannade vi i 1 timme och jag gick ivag till kopcentret och hittade en hatt gjord av kanguruskinn sa den kopte jag. Jag hade ju glomt att ta med en av mina hattar och det stod att man maste ha en hatt for turen jag skulle pa.



Jag hittade bara en croissant med skinka och ost att ata, allt annat var friterat... Det sag sa fruktansvart ackligt ut att jag inte kunde ta mig for att ata det. M hade visserligen skickat med ett gang pajer, men jag var osaker pa om de skulle racka hela resan.
Vid ett annat stopp kopte jag Beef Jerky och det sag ju lite ackligt ut med namnet maste jag erkanna.
Sen ar jag ju inte sa fortjust i "roliga" skyltar, men den har fick mig att skratta.
Nar vi stod och vantade pa att bussen skulle aka vidare pratade jag lite med en dam och en yngre tjej och det visade sig att tjejen skulle ta nastan exakt samma rutt som jag den narmaste veckan sa vi bestamde oss for att i alla fall titta runt i Alice Springs nasta dag tillsammans.



Nagot jag lade marke till med kvinnorna i Australien ar att de spar sina tanaglar langa... sa som vi gor med fingernaglar! Det ser jatteackligt ut och jag kan inte forsta varfor man vill ha sa, dessutom borde det gora ont om man satter pa sig vanliga skor, men det kanske de inte gor?



Det fanns balten pa bussen och jag anvander ju balte nar det finns till hands och det gjorde jag nu ocksa. Men attans vad det var besvarligt! Att forsoka sitta bekvamt sidledes sa att man kan stracka pa benen samtidigt som man ar fastspand, ja det var en utmaning och snart varkte bade har och dar, dessutom fick jag aterigen besvar med restless legs.

Man inser inte hur stort Australien ar forran man har rest i nastan ett dygn och sen ser pa en karta hur langt man kommit... I Mataranka fanns en skylt dar det stod: No fuel for 160 km. Fatta hur langt det ar!


Ett par med ett barn bad chaufforen att satta i en dvd de hade med sig och det visade sig vara Casper - The friendly ghost. Det ar ju verkligen en barnfilm men jag fastnade stenhart och tyckte att den var valdigt roande. Nar dottern hade somnat kom pappan for att hamta dvdn men insag strax att alla vi som satt langt fram satt som trollbundna av filmen, sa han lat den sitta i.

onsdag 13 april 2011

Kyssa en groda?

Pa onsdagsmorgonen nar jag vaknade var mina fotter och ben tillbaka till sin vanliga storlek, troligtvis tack vara antihistaminet.
Ja, jag kan inte minnas att jag nagonsin blivit sa bortskamd som den har veckan hos M och H. Om jag forsoker gora nagon nytta alls sa far jag skall och tillsagelse att satta mig ned. Till frukost blev jag serverad aggrora och stekt naanbrod och det var sa pass mastigt att det tog mig ett bra tag att fa i allt. Antligen fick jag andan ur och bokade alla mina kommande aventyr i Australien. Det tog lang tid och kostade en massa pengar! Drygt 10 000:- for att vara exakt. Da har jag anda tagit de billigaste rutterna och utflykterna jag kunde hitta och valde att ta buss fram Darwin till Alice Springs trots att det tar nastan ett dygn... Vi hade svart att komma igang sedan nar vi bestamt vad vi skulle gora pa eftermiddagen. Tanken var att vi nu min sista kvall pa ett tag, skulle aka ned till stranden och se annu en solnedgang. Men vi var alla alldeles for sega i starten och kom ivag forsent sa nar vi kom till stranden var det nastan morkt redan. Fast det var inte alls lika dramatiska moln denna kvall sa det gjorde inte sa mycket. M hade lagat green curry och ris som vi dukade upp efter att morkret fallit och jag och K satt och ondgjorde oss over alla mygg och sandflugor medan H och M inte ens markte dem. Kanske gillar de ungt blod mer an det aldre?


















Medan vi satt dar kom det en groda och satte sig pa bordet mitt framfor mig och tittade uppfodrande pa mig och vagrade hoppa darifran ens nar jag satte en kamera ratt i ansiktet pa honom. M sa att det nog var min prins och att jag borde kyssa honom. De var ratt sakra pa att det inte finns giftiga grodor i Australien men jag var anda tveksam... Slutligen petade jag pa honom for att han skulle hoppa ivag och jo det gjorde han, men ratt i ansiktet pa mig! Kanske ville han ha en kyss trots allt? Innan vi akte hemat stallde de fram en "fodelsedagstarta" at mig eftersom jag skulle vara pa resande fot under min fodelsedag.

Mina nya sandaler som jag kopte i Gambia gick forresten sonder efter mindre an en timme pa mina fotter och jag slet loss den bakre delen av dem for att istallet ha dem som flip-flops...


Nar vi kom tillbaka bokade jag de sista flighterna och forsokte skriva ut mina resehandlingar men se det gick inte... da tog forstas blacket slut i skrivaren och den andra skrivaren ville inte vara med alls och nar den slutligen, flera timmar senare gick med pa att skriva ut nagot da visade det sig att fargblacket i den ocksa var slut och resehandlingen kom ut utan till exempel referensnummer. Vi var sa frustrerade jag och M och fixade och trixade hela kvallen och en del av natten. Slutligen fick vi noja oss med att skriva in referensnumret for hand och hoppas pa det basta.


Sen satte jag igang och packade det sista och forsokte komma fram till om det fanns nagot jag kunde lamna i Darwin tills jag kom tillbaka. Det visade sig inte vara sa mycket, men nagra smasaker i alla fall. Att packa och packa om ar sa jakla trist och stressande, vad ska man ta med, vad ska man kasta, vad ska man lamna? Jag fick lana en minilaptop av M och H att ta med mig och den packade jag ocksa ned och gick sen och lade mig i rimlig tid, 0.50. Jag somnade direkt men vaknade av nagot ljud vid 2.30 och kunde inte somna om och det slutade med att jag laste ut min bok (The brightest star in the sky) och slackte forst vid 7 pa morgonen. Tanken var att jag skulle ga upp vid 9...

tisdag 12 april 2011

Ett dygns resa "and counting"

Vi blev vackta pa morgonen av att de tande ljuset i kabinen och sen blev vi serverade frukost, jag valde varm frukost. Efter frukost gick jag och borstade tanderna med tandborsten jag fatt pa planet och tittade sedan klart pa filmen jag paborjat kvallen innan. Sen laste jag min bok igen och somnade om (!) Vi fick cirkla en stund innan vi fick landa och blev lite sena, men eftersom jag hade 4-5 timmar pa mig sa gjorde det ju inte sa mycket. I Singapore oste regnet ned och det badar ju inte sarskilt gott for min resa. De hade rokrum inne pa flygplatsen sa jag gick dit och rakade traffa killen jag suttit bredvid under flighten. Nar jag checkade in pa Arlanda kunde de checka in mitt bagage hela vagen men inte mig, sa nu sprang jag fram och tillbaka i hallen och letade efter incheckningen och blev skickad tillbaka darifran jag kommit fran borjan fast det var informationen som skickat mig till den anden. Till slut hittade jag ratt i alla fall men oj vilken ko! Jag stod i ko i nastan en timme medan kunderna i kon till de andra bolagen bara kom och gick under tiden. Nar det val var min tur tog det honom bara ungefar 2 minuter att fixa allt och jag vet inte vad problemet var med de andra, for de 8-10 passagerare som stod fore mig tog som sagt en timme...
Sen gick jag till tax free och handlade cigg, whisky till mina vardar och sen gick jag till en elektronikbutik och kopte ett nytt minneskort till kameran. Jag visste inte riktigt vad Singapore dollarn stod i sa jag kopte det billigaste jag hittade och det var pa 8Gb och kostade $ 50, det visade sig senare vara lite drygt 250:-, ett riktigt fynd alltsa.
Jag gick aterigen och at sushi, det enda jag var sugen pa och sen hittade jag en dorr dar man kunde ga ut utomhus och roka sa dar satt jag en stund. Det var jattevarmt och enormt fuktigt.
Jag kande mig valdigt underlig, jag hade huvudvark och var jatteyr och illamaende.
Jag gick mot gaten och den visade sig oppna inom 5 minuter sa jag stod och vantade precis utanfor dorren. De har sakerhetskontroll precis innan man gar in i gaten sa jag var forst igenom och jag ar ju rutinerad sa det tog bara nagra sekunder och sen var jag ensam inne i gatens stora samlingssal. Jag gick langst ned mot ingangen och satte mig pa en bank dar jag kunde luta mig mot vaggen och sen provade jag minneskortet. Mattan pa Singapores flygplats har alltsa ett sa dar stressande monster.
Sen packade jag ned kameran och somnade igen lutad mot en stolpe. Jag vaknade lagom for boarding och gick ombord som 3:e sista passagerare och tydligen blev vi sena ut for vi stod still ett bra tag sa jag somnade om igen. Helt otroligt hur mycket jag kan sova nar jag reser.
Plotsligt var vi i luften och trots att det stod att man bara kunde kopa mat och dryck ombord sa visade det sig inga i min biljett och nagra fa andras och aven den har gangen holl maten bra kvalite`.
Sen slackte de for natten och jag sov mer eller mindre resten av resan.