Vad var det som skulle vara så bra med dem då?

24/10 På torsdagen blev jag upphämtad hemma av V och hennes farfar för skjuts till Arlanda. På flygplatsen mötte vi upp med L och S. Alla var mycket förväntansfulla men det kändes också lite overkligt att vi faktiskt var på väg. Fast det visade sig vara ganska overkligt också för flighten blev väldigt försenad. Alla som hört att vi bokat med Emirates har nästan applåderat och sagt att de är böst av alla bolag, även om du åker ekonomiklass. V hade inget annan val än att köpa Businessklassbiljett till Dubai och Thailand, men hon fick ekonomiklassbiljett på hemvägen. Vi andra tre blev dessutom ut splittrade på planet. Jag och S satt tillsamman men L satt en bra bit ifrån oss och V som sagt i en hel annan del av planet. Efter drygt 1 timmes väntan, sittande i ett trångt flygplan utan att komma någon vart så möttes jag och V vid toaletterna och pratade en stund, men då blev vi tillbakachasade till våra säten för att nu skulle vi minann lyfta inom 5 minuter. Jag sa att jag ville gå på toa först men se det fanns det ingen tid med, stewarden var rätt otrevlig om det också och ingen information om vad vi väntade på kom från cockpit. Efter att ha suttit i sätet en stund till så gick jag till toan i alla fall och fick en utskällning av stewarden för att vi skulle åka nu. Det fanns förstås mer än nog med tid för mig att gå på toa och dessutom sitta och vänta ett tag till. Slutligen efter 2 timmars försening fick vi slutligen lyfta, det visade sig att vi behövt byta ett däck, det kunde de ju ha informerat om och de borde kunna gissa att det skulle ta tid och låtit oss sitta i gaten istället för inträngda på ett flygplan som vi ändå skulle få sitta på så länge...
De här ungarna är verkligen tre av de bästa i världen och de är så lätta att hänga med, det kräver ingen insats eller energi att göra det, man bara är liksom.
Runt 7-8 timmar senare landade vi i Dubai och var runt 1½ timme sena dit, men det var ändå drygt 3§ timme att vänta till nästa flight så det var gott om tid.
Vi gick till Starbucks för att ta en kaffe och något att äta och det tog ett tag att hitta V eftersom hon hade fått gå genom någon slags VIP-ingång och kommit till en annan del av terminalen.
Sen gick vi till nästa flight coh vi såg verkligen inte fram emot att flyga ännu en flight med Emirates...

Den mänskliga faktorn, eller "shit happens"

23/10 På onsdagen klädde jag på Turre höstjacka för första gången för säsongen. Han skulle vara tvungen att sitta i bilen större delen av dagen när jag var på kurs. Alla andra skulle ju också vara där så han kunde ju inte sitta ensam på kontoret. Jag var rädd för att han skulle bli kall av att sitta i bilen och det hade han säkert blivit också, men till stor del så är det nog det man brukar säga om hästar: När matte fryser så klär hon på hästen, det funkar lite så även med hundar också.
Human Factors är den intressant kurs och han som brukar hålla våra kurser är trevlig och intressant och berättar en massa historier och anekdoter från branschen för att illustrera riskerna med mänskliga faktorn. Det gör att det blir väldigt spännande och att man förstår bättre vad det handlar om.
Vi fick lunch också men eftersom kursen hölls på Scandic Hotell i Väsby "Lilla Blå" så var den under all kritik. Deras mat är väldigt dålig och jag har aldrig ätit något vettigt där.
På eftermiddagen när det bara var 10-20 minuter kvar på kursen var jag tvungen att gå, jag hade tid för att byta till vinterdäck på bilen. De hade klämt in mig mellan de andra bilarna för att jag skulle få däcken bytta innan jag reste iväg. Förr bytte jag däck själv, men jag orkar inte hålla på med det längre. Det jobbiga är att ta sig tid, att frysa om händerna under tiden och att släpa fram däcken och ta in de andra efteråt. Dessutom är garagedomkraften rätt tung den också.
Jag åkte tillbaka till kursen eftersom bytet gick så fort, men jag hann bara höra: Tack för idag!
När jag kom hem städade jag upp det sista i huset och packade inför morgondagen. Jag avskyr verkligen att packa! Det är så svårt, besvärligt och jag glömmer nästan alltid något...

Sen när är jag för tidig?

2/11 På fredagen var vi som sagt lediga och L hade ju höstlov. Ändå gick vi upp vid 10.30 ungefär och gjorde oss redo för dagen. L skulle hem i rimlig tid eftersom de skulle få en laddning betong till stallgolvet vid lunchtid och då skulle hon hjälpa till att gjuta. Själv skulle jag med bilen till däckfirman för att byta däck, det ville jag ha gjort före helgen, ifall att liksom.
Vid 11.45 rullade jag in på däckfirman, exakt på minuten i tid. Strax senare vinkade de in mig och när de hissade bilen tittade M på mig och sa att nu var du väl ändå i tid... Ja, sa jag, jag var nog på minuten i tid...
Nja, sa han, du ska inte vara här förrän om en timme.
Hoppsan, ja jag hade visst skrivit in det fel i telefonen. Men trots att de är så upptagna nu så fixade de snabbt nya däck på bilen och jag rullade därifrån nöjd efter bara runt 5 minuter så ingen skada skedd.
Sen handlade jag på Ica och köpte en massa grönsaker bland annat.
På vägen tillbaka åkte jag förbi jobbet och satte laddaren på bilbatteriet på den gamla bilen, det är nog lättare att sälja en bil som startar tänker jag.
Sen tankade jag också innan jag åkte hemåt och kände det som om jag uträttat något stort, men när man är trött efter en resa så är ju allt man orkar göra ett stort mirakel.
Jag tog in ved också innan jag gick in och bytte om till morgonrock och tände i kaminen.
Sen tvättade jag allt i tvättkorgen och hängde upp det vartefter och sen blev jag nästan lite förvånad över hur mycket energi jag hade kvar för sen satte jag mig och sorterade underkläder och sen top-lådor. Jag kastade en del och en del hamnar i nån insamlingslåda. De flesta av mina kläder ser helt nya ut oavsett om jag haft dem i flera år eller inte. Jag sparade återigen två par trosor som jag köpte på Lindex för nästan 20 år sedan! De ser ut som nya.
Jag har enorma mängder underkläder och strumpor och av någon anledning sliter jag knappt på dem trots att jag är lite besatt av att tvätta.
Turre och Judas trängdes med en massa lådor i soffan och var rätt nöjda med det för de fick en klapp var varje gång jag flyttade nåt från en låda till en annan eller så.
Framåt kvällen fick jag ett sms av systerdottern där hon deklarerade att de inte kommit på något bättre utan att jag hade deras tillåtelse att trots allt gå som något så trist som djävulskvinna och att jag skulle ta mig iväg och köpa fet färg till ansiktet, i rött. Kunder jag dessutom köpa tavelfärg till henne på samma gång så skulle det vara uppskattat.
Jag packade in Turre i bilen och körde till Stinsen och hann handla färg till L och smink till mig och så köpte jag ett par lösögonfransar också.
Glömde visst att berätta att jag på tisdagen hade beställt tre par färgade linser på nätet och de kostade nästan 1000:- totalt och jag hade sånt jäkla tur att de faktiskt dök upp på fredagen!
Resten av kvällen gick åt till att ta det ganska lugnt och titta på den nya säsongen av Bones som kommit med posten!

Äntligen kom jag igång

På söndagen blev det återigen en löjligt sen "morgon", kan man bli jet lagged åt fel håll? Det vill säga, överkompensera eller nåt? Varför kan jag inte sova på kvällar och nätter och varför kan jag inte komma upp i rimlig tid på morgonen?
När jag gått upp åt jag frukost och sen tog jag tag i däckbytet och var lite stolt över mig själv att jag tog tag i det trots att jag inte hade någon som helst energi och återigen vaknat med öm hals. Jag bytte hjul nere på vår vändplan och Turre och Judas höll sig i närheten hela tiden. Det gick rätt fort att byta och det tunga är ju egentligen inte att byta utan att bära upp och ned hjulen till förrådet. Det här är nog första gången jag bytt däck utan att halvt frysa ihjäl på kuppen, det var runt 10 grader ute tror jag men jag vågar inte chansa längre än till den 6:e November innan jag byter till vinterdäck.
Innan jag gick in städade jag lite utanför, jag sopade gången fri från löv, tömde jorden ur krukor inför vintern och tog in morötterna och rödbetorna från min lilla odling. Det blev inte mycket att hurra för och jag vet inte riktigt vad jag ska använda dem till och när, men lite bra känns det i alla fall att ha odlat något.
En av morötterna såg mer ut som en kräfta tycker jag.
Sen när jag ändå var i farten och fick saker gjorda så städade jag undan lite inne också, betalade räkningar och tog reda på hur min nya iPod fungerar och laddade ned iTunes så att jag kunde lägga in musiken på den.
Sen tittade jag vidare på Criminal Minds.
Här är förresten mitt pris i Halloween-tävlingen.

Ibland är jag så glamorös

Vi landade i London klockan 5.10 på fredagmorgonen och jag hade faktiskt inte rysligt mycket tid innan nästa flight skulle gå. Jag var så pass dagvill att jag kände för sushi eller sashimi sådär på morgonkvisten, men det hade de inte börjat servera ännu. Jag gick och tittade på e-books i en elektronikaffär, jag har velat ha en sedan min engelska kompis D visade sin för mig på mötet i Stockholm. Jag hade tittat efter dem i Singapore men de var dyra där. Nu tittade jag på olika e-books och det finns ju mer eller mindre avancerade men mitt syfte med att köpa en e-book är att kunna ha med hur många böcker jag vill när jag reser, utan att det påverkar bagagevikten. Viktigt är också att batteriet håller länge och att man kan läsa ute i solen. De dyrare varianterna som man kan använda som surfdator och sånt har ju en ljusskärm, det innebär att batteriet inte håller så länge och att du inte kan läsa i solen eftersom bilden "fräts" ut. Den jag ville ha var alltså mindre avancerad och därmed billigare! Men i mina ögon mycket, mycket bättre. Jag hade lite beslutsångest men sen bestämde jag mig för att köpa den, Amazon Kindle. Den kostade runt 1500:- inklusive ett special-skyddshölje med inbyggd lampa för mörkerläsning. Enligt uppgift skulle den vara lätt att använda och det finns inbyggs 3G i den som gör det enkelt att ladda ned en ny bok var du än är i världen. Du betalar för böckerna (0-150:-) men uppkopplingen kostar inget extra. Man kopplar sitt kreditkort till ett Amazonkonto och sen kopplar man enkelt upp på deras Kindlekatalog och kan köpa böcker snabbt, det finns också tillfredställande information om de böcker som finns till försäljning.

När jag köpt min bok skyndade jag mig till gaten och var snart på väg hem till Sverige. Nu när man flygit överallt i flera veckor kändes flighten från London väldigt kort och jag var hemma i ett nafs. Jag hämtade min väska och gick ut i solen för att vänta på syrran som var på väg för att hämta mig, när jag kom ut stod Magnus Uggla och väntade på mig, eller var det sin dotter han väntade på? Det var skönt att kunna stå i strålande sol utan att svettas en massa. Sen kom syrran och vi tjattrade på, det var skönt att se henne igen. 4 veckor är lite för länge att vara ifrån familj och vänner när man åker ensam sådär. Turre var med syrran också, mamma och pappa hade åkt till Jämtland dagen innan och lämnat honom. Han var måttligt glad att se mig, antingen var han sur eller så har han haft det så pass bra utan mig att han inte tycker det spelar så stor roll.

Det var underbart att komma hem igen. Bilden jag målat upp om hur fantastiskt vackert mitt hus är gjorde det inte rättvisa, det är världens finaste, trivsammaste hus! Likadant kändes det när jag kom in, attans vad fint jag har hemma! Sen gjorde vi som vi alltid gör jag och syrran när jag kommer hem från en resa. Hon håller mig sällskap medan jag packar upp och jag visar grejer jag köpt och berättar om saker som har hänt och sen lämnar jag över saker jag shoppat åt henne.
Sen var hon tvungen att åka tillbaka till jobbet och jag var hungrig så jag åt edamame medan jag tittade på "Lie To Me".
Sen var det första jag var tvungen att göra byta däck på bilen... Jag hann ju inte göra det innan jag åkte och jag kunde ju inte gärna åka och handla med vinterdäck på bilen. Sagt och gjort, jag backade ned den nedanför tomten på vägen och hämtade domkraft och däck. Det är att släpa däck fram och tillbaka som är det jobbiga, det var därför jag bestämde mig för att byta själv, släpa däck måste jag ju göra ändå annars. Det tar ju lite tid men svårt är det inte och jag tyckte det såg så kul ut med mina glamorösa målade naglar och olja och bromsdamm på händerna så att de var alldeles svarta.

Sen åkte jag och handlade färskvaror, massor med grönsaker blev det och mjölk till mitt frappé. Jag köpte också sushi till lunch och sen var jag helt slut så när jag kom hem gick jag och lade mig en stund och vaknade inte förrän 4½ timme senare! Fast sanningen att säga hade jag faktiskt inte sovit mycket alls på flygningen över.

Resten av kvällen ägnade jag åt att ladda upp mina foton på datorn, tvätta kläder och titta vidare på min TV-serie.

Det var så mycket jag saknat medan jag varit borta, man gör ju det hur bra man än har det. Jag hade saknat grönsaker, familjen, vännerna, Turre och Judas, mitt hus, min säng, att få vara ensam, en dusch med ordentligt tryck, slippa ha allt i en resväska och leta varje gång man behöver något, att kunna tvätta när man vill, edamame, riktig sushi, salt, riktig frukost, att äta i lugn och ro, slippa oroa sig för om det ligger räkningar i brevlådan som förfaller, ladda upp och titta på bilderna. Ja, Borta Bra men Hemma Bäst!