måndag 17 mars 2014

Hur kan man missa tolvslaget?

31/12 Tisdag och nyårsafton och som vanligt hade jag blivit över så som jag brukar bli. Som tur var var jag inte heller den här gången ensam i min förtvivlan, jag hade ju min fru A.
Vi hade bestämt oss för att laga och äta middag hemma hos mig, göra i ordning oss och sen åka in till stan för att fira.
A ställde sig och gjorde en väldigt avancerad hummergratäng i varsin portion och den blev väldigt god och väldigt flottig, den simmade runt i fett trots att hon reducerat en del av fettet just för att hon misstänkte att det skulle bli så...
Gott var det i alla fall och jag är ju inte ens värst förtjust i sånt.
 Varmrätten var ingen höjdare alls, inte ens värd att minnas tydligen.
När vi ätit klart var klockan löjligt mycket och när vi båda duschat och snyggat till oss var den förstås ännu mer. Inte förrän runt 23.30 var vi på plats på Liffey's i Gamla Stan och min klocka gick tydligen ett par minuter efter så jag missade i stort sett tolvslaget eftersom jag envist hävdade att det var 3 minuter kvar av året när alla andra ropade, kramades och pussades.
När jag väl fattat var folk så gott som klara med sina nyårsönskningar och jag fick ett par kramar av några vänner och sen gick vi ut för att titta på resterna av fyrverkeriet vid Slussen.
Tyvärr så stängde Liffey's på sin vanliga tid klockan 1, de får inte ha öppet längre av hänsyn till grannarna. Då åkte vi vidare till Anchor eftersom vi fått meddelande av våra vänner att det var där de befann sig och att Dubliner av någon outgrundlig anledning var stängt på nyårsafton.
Sen hängde vi med dem en stund och sen började vi bli trötta och åkte hemåt. Ja, det blev en lite konstig nyårsafton, men det kändes väldigt bra att vara två i alltihopa.
 






Inga kommentarer: