Sol, underligt humör, övningsflirtar och quiz

Underbara sol! Jag har en känsla av att mitt humör skulle ha varit så mycket underligare om det inte varit för denna underbara sol och allt färskt, krispigt ljus som flödar över oss.
Förra veckan grät jag otröstligt till fruktansvärt sorgliga filmer, men det kändes liksom som om jag bara behövde gråta, inte att det nödvändigtvis var filmen jag grät över.
En underlig helg som följde på en underlig helg veckan innan, en vän som tack vare änglavakt klarade livet. Jag vet inte, det känns som om hjärtat kramas ihop till en sten för att sedan expandera och nästan spricka. I ena sekunden blir jag sprickfärdigt lycklig av en trillande vårfågel och i nästa, ja då känns saker tyngre. Jag är inte van vid det, jag blir förvirrad.

Jag har tränat på att flirta. Igår gjorde jag två försök och jag tror jag störtade och brann i båda.
Första försöket var en total miss...
Om man ska flirta med någon kanske man ska göra det med just honom och inte genom hans kompis? Hoppas ändå att kompisen skvallrar. Det är ju ett ganska säkert sätt att göra det annars. Jag menar om kompisen skvallrar och han sen visar intresse så vet jag. Gör han det inte kan jag välja att tro att kompisen aldrig skvallrade.
Men ska det vara helt idiotsäkert att flirta? Jag tror det förtar syftet lite.

Andra försöket verkade gå ganska bra tills jag fegade ur och punkterade min egen flört. Enligt en kompis kunde man se hoppet slockna och besvikelsen i hans ögon. Han slank kvickt iväg och försvann innan jag hade en chans att rätta till misstaget...

Vi spelade quiz igår kväll och trots att jag kämpade som en gnu för att få med folk i laget blev vi slutligen bara fyra. Fyra tjejer i olika åldrar, men lika mycket singel allihopa.
Många killar såg till att ha vägarna förbi och prata med oss och äta upp chokladen vi tagit med.
Vi hade en kul kväll, riktigt bra faktiskt. Men vi gjorde totalt bort oss på quizzet, men det var rätt så väntat.