Så han fick en julklapp ändå!

2/5 På lördagen fortsatte jag med att packa upp och städa lite i köket men framåt kvällen var det dags att gå och se Eddie Izzard på Globen med systersonen. De senaste två åren har vi inte köpt julklappar till varandra i vår familj, vi har alltid tyckt att det har varit kul men viljan har liksom runnit ur då de flesta av oss helt enkelt ser till att skaffa det vi verkligen vill ha, så det man får blir liggande... Men jag kund ju inte låta bli att köpa biljetter till Eddie Izzards besök till S i julklapp och födelsedagspresent (han fyllde 18 den 26 december). Han älskar verkligen Eddie och har sett allt med honom som finns på nätet. Han blev förstås jätteglad för biljetten och nu var det äntligen dags. Jag visste inte att de var en massa andra komiker som skulle öppna åt honom, alla svenska. Det visade sig vara rätt dålig nivå på dessa komiker enligt mig och jag tycker både att det är jobbigt att inte skratta åt komiker för att jag tycker synd om dem, men jag ogillar också att andra skrattar åt sånt som jag upplever som dåligt eller plumt, så jag vet inte riktigt vilket ben jag ska stå på...
Jag har däremot aldrig sett Jonas Gardell live och han levererade enligt mig och han var riktigt bra! Det gör att jag slapp vara helt generad för att vara svensk.

Eddie levererade också och vi hade väldigt kul hela kvällen. Vi var rätt slitna båda två men bestämde oss för att åka till Dubliner en sväng innan vi åkte hemåt. S tog en öl och det känns ovanligt att han gör det, han fyllde ju 18 för 6 månader sedan. Ingen tror mig när jag säger att mina systerbarn inte druckit innan de fyllde 18 och säger att de ljuger för mig. Det har egentligen aldrig kommit upp för diskussion eftersom ingen i vår familj är värst intresserad av alkohol och dessutom har de aldrig haft någon anledning att ljuga för mig. De vet att jag aldrig skulle skvallra och om det vore något som jag upplevde som farligt eller dumt så vet de att jag inte skulle döma dem, bara försöka hjälpa dem tillrätta och prata med dem. De berättar förstås inte allt för mig men det är mest för att vi inte pratar så mycket i vår familj om vad som händer på dagarna och sånt. Men om de säger något så vet jag att det är sant och de berättar även om när de råkat ta ett fel beslut eller gjort bort sig på något sätt, jag vet alltså att de inte ljuger för mig, eller andra heller för den delen, det ligger inte för dem. För dem har det varit en grej att inte dricka före 18-årsdagen och vad jag förstår så är det en trend bland ungdomar att inte dricka så mycket, den bästa formen av frigörelse i mina ögon, att inte dricka så mycket som vår generation har gjort! I alla fall så tog S en öl och jag en cola och sen åkte vi hemåt både för att vi var trötta men också för att det var så gott som tomt på Dubliner. Jag antar att många åkt bort över långhelgen.

Jag måste nog börja dricka så att jag har en ursäkt

25/1 Jag är alldeles säker på att jag var ute på lördagen, men jag kommer inte ihåg något från den kvällen och jag som inte ens dricker...

Jag kan också gå ut i jeans

4/1 På lördagen hade jag i alla fall lite planer, jag skulle gå ut.
Framåt kvällen åkte jag in till Dubliner och jag tycker ju om att klä upp mig och fixa, men nu har jag gjort det så mycket över jul och nyår så jag bestämde mig för att gå ut i jeans. Jag smälter ju in mycket bättre i jeans, men jag trivs som sagt i klänning. Jeans är mer vardagskläder för mig.
Det blev en lugn kväll de som dricker alkohol hade nog inte riktigt hämtat sig sedan nyår, eller så var folk fortfarande bortresta eftersom julhelgen var väldigt bra för långledigt det här året.

Spindlar är en sak, getingar en annan

9/12 På måndagen hade jag ont som fan och ingen medicin kvar. I panik mailade jag båda mina läkare och strax innan det var försent på kvällen så fick jag ett recept och jag var så lättad att jag nästan grät. Under dagen hade jag sett till att hålla mig så upptagen som möjligt för att distrahera mig från smärtan. Jag tömde och städade skafferiet och därmed också min sprithylla. Jag tror att man med gott samvete säga att man dricker väldigt lite om man bland flaskorna hittar likörer och sånt som man köpte 1989 i Spanien...
Jag kastade dem nu, har jag inte använt dem på 25 år så lär jag inte sakna dem.
När jag for runt i köket och tömde alkohol i slasken lockade jag tydligen till mig en geting, inte ska det ens vara möjligt med getingar i mitten av December? Eftersom det var mildare idag så släppte jag ut honom och höll tummarna för att han skulle överleva. Det är en sak att låta spindlar övervintra i huset, getingar slipper jag nog gärna ha inne.

En av de värsta nätterna i mitt liv

24/11 På söndag vid lunchtid satte jag mig i bilen och åkte till Kallhäll för att hämta upp min leverantör A för att sen åka vidare till Linköping. Vi skulle ha ett möte där på måndag morgon och ville slippa gå upp mitt i natten för att inte riskera att komma försent.
Innan vi åkte packade jag en annan väska också för att kunna åka direkt till Arlanda när jag kom hem igen på måndagen. Min flight till London skulle ju gå från Stockholm redan tidig eftermiddag.
Vi kom fram till Linköping i god tid före middagstid och checkade in på våra rum. Innan jag gick upp till mitt rum räckte A mig en liten flaska mousserande vin som han tagit med och sa åt mig att gå och ta det lugnt en stund och ta ett bad, sen skulle han bjuda på middag senare.
Jag var fruktansvärt frusen och tappade upp ett varmt bad och hoppade i. Jag gillar ju inte alkohol, men det kändes lite lyxigt med ett bad och mousserande vin, så jag tvingade i mig ett glas i alla fall...
Senare på kvällen möttes vi upp i receptionen och gick ut på stan för att äta. Vid det här laget hade jag regelrätt frossa och hade svårt att vara ute överhuvudtaget, det var rent lidande. Jag trodde att det var för att det faktiskt var väldigt kallt och blåsigt och det faktum att vi fick leta rätt länge för att hitta något annat än en kebabrestaurang som var öppen. Vi hade ju ingen aning om att det inte finns någonstans att äta på Söndagar i Linköping.
Alla restauranger runt torget var nedsläckta och stängda, Texas Longhorn var stängt och alla andra ställen vi hittade utmed vår promenadväg. Slutligen hittade vi till O'Learys, det enda ställe som var öppet.
När vi äntligen kom in i värmen så visade det sig att det inte hjälpte, min frossa blev värre och värre och jag började gissa på att jag hade börjat bli sjuk.
Det blev en kort kväll på grund av det och det faktum att inga av mina vänner runt och i Linköping var hemma och hade tid för mig denna söndagskväll började kännas rätt bra. Jag hade inte varit mycket till sällskap för dem, jag var det definitivt inte för A...
Vi traskade hemåt i kylan och jag mådde bara sämre och sämre och så fort jag kom tillbaka till rummet så gick jag och lade mig under dubbla täcken med pyjamas på och en extra fleecetröja på det.
Jag har aldrig mått så skumt i hela mitt liv.
Jag frös och svettades så att sängen inte bara var fuktig, den var faktiskt helt blöt!
Jag var tvungen att tvinga mig själv att gå upp mitt i natten och vända på täcket.
Men även det var rent lidande då det ju tillfälligt blev ännu kallare.
Jag avskyr verkligen att frysa och gör det väldigt ofta, men det här var något av det värsta jag varit med om.

Tunga avsked

6/11 På onsdagen vaknade vi ganska sent och bestämde oss för att skippa nudlarna på morgonen och istället äta frukost nere på Buffalo Bill. L och S var fortfarande lite osäkra på sina magar och var försiktiga med vad de åt och drack. Det gäller verkligen att välja något man är sugen på just nå. När det gäller L är det oftast något sött, S väljer hellre kaffe och något lätt i matväg. Jag som har lite svårt att äta mycket på morgonen och därmed blir lite snål, valde ägg med lite skinka och potatis för att det var billigt och alldeles tillräckligt för mig till frukost. V är inte riktigt som vi andra, hon valde att äta skagenmacka till frukost...
Sen packade vi ihop handdukar och andra badgrejer och packade in oss i moppen och åkte till Coca Cola Beach. Det tar högst 5 minuter att ta sig dit och det verkar inte finnas lika många brännmaneter där.
E och hennes döttrar var där så efter att ha haft det bra en stund i solen så åt vi lunch allihopa tillsammans. L fortsatte på sin sockerdiet och åt pannkakor till lunch, vi andra åt lite nyttigare mat.
På kvällen åkte vi till Mae Phim Sports Bar för en sista kväll med gänget och det blev en tung kväll. Det började bra med pizza och många skratt och ungarna gav mig en present de köpt redan i Bangkok! L och V hade varit ute och shoppat lite en dag och hade hittat ett armband med stjärnor på och köpt det som tack för att de fick följa med! Jättefint verkligen! Precis min stil och jag blev jätteglad!
Efter ett tag tyckte de Thailandboende att det var lite varmt ute så vi flyttade in i baren där det är kallt som attan för att AC:n är på högt. Jag tycker att det blir lite kyligt i längden.
S lurade i N och M varsin chilishot och de spottade och fräste och sa att det var jättestarkt. Jag dricker ju inte och har emellanåt lite magproblem, men jag var rätt övertygad om att jag inte skulle tycka att smaken var något problem. Självklart blev jag utmanad att testa. Sagt och gjort, jag kände inte ens chilin och slappnade av. Men sen jävlar högg det till i magen, så illa att jag tappade all färg i ansiktet och S blev orolig på riktigt. Det gjorde så pass ont att jag trodde att det var något farligt faktiskt, men det höll bara i sig någon minut och sen var det bra igen.. phu, jag blev verkligen jätterädd, det var sista gången jag antog en så dum utmaning.
Är huvudet dumt får kroppen lida, eller hur?
Ungarna ville gå efter ungefär 2 timmar, men det slutade med att vi var där i 8... Det var svårt att åka därifrån när man vet att de andra har en tuff tid bakom och framför sig och man vet att det dröjer innan man ses igen.
Det blev en del kramar och gråt och vi hade lite svårt att släppa taget.
Tidigare än vad jag ville, men som sagt, mycket senare än ungarna ville, så var vi trots allt på väg tillbaka till lägenheten i moppen. Sen såg vi till att komma i säng, nästa dag var det dags att åka vidare.

Det hade jag inte behövt oroa mig för

30/10 På onsdagen började vi dagen med nudelsoppa. Vi hade ju handlat lite sånt i Bangkok innan vi åkte så att det skulle vara enkelt med frukost. Jag hade nudlar kvar sen tidigare och sa till ungarna att de var för starka för mig men att de gärna fick prova om de vågade. Minen på L är efter att hon ätit en stund av nudlarna och höll på att storkna för att de var så heta!
S hade förstås inga problem med dem alls.
Ju's brorsa och familj bor i Mae Phim och jag kunde knappt vänta med att höra av mig och träffa dem. Men de har haft det jobbigt den sista tiden med en riktig tragedi i familjen, så jag ville vänta en dag i alla fall innan jag började jaga S för att ses. Men det hade jag inte behövt göra, han hörde av sig och undrade var vi höll hus. Så framåt kvällen när vi hade fixat en moppe med sidovagn att hyra för veckan så åkte vi in till byn och Mae Phim Sportsbar för att träffa S, hans sambo och vänner.
Jag och tjejerna som ju är tillräckligt gamla för att dricka blev bjudna på någon läskig shot som jag mådde fruktansvärt illa av länge efteråt, dessutom blev jag fruktansvärt full av den på någon minut bara, men det gick ju över på nån halvtimme. Systersonen S som är för ung för att dricka är ändå inte intresserad av det så han tycker inte att det känns jobbigt alls och tjejerna liksom jag, drack mest sin shot för att vara artiga. Vi är visst inga stordrickare eller partyfolk...
Vi hade däremot väldigt trevligt och kan ni tänka er, S andra väns dotter med kompis hade kommit ner för att hälsa på också och det visade sig vara V's kompisar sedan tidigare som hon visste skulle till Thailand, men inte hade vi någon aning om att de skulle till samma ort och vara på samma bar som vi för att träffa samma person!
Senare på kvällen gick strömmen i hela byn och vi satt i mörkret i baren och åt lite kycklingvingar som R som äger puben bjöd oss på, de var de godaste vingar jag någonsin ätit i hela mitt liv!

Sånt kunde jag aldrig göra förr

4/10 På fredagen var det åter dags för kontorsarbete. Jag skulle ha ett möte med min kollega J och han hade skadat sitt öga utan att veta hur det gått till, troligtvis ett hål på hornhinnan. Det gjorde väldigt ont och när man har ont i ena ögat tåras ju även det andra och det är svårt att se alls. Till lut tröttnade jag på att ha möte med någon som blinkade, grät och tog sig för ögat hela tiden och gick och hämtade plåster och så tejpade jag igen hans öga åt honom och det hjälpte faktiskt. Senare på dagen åkte han in till läkare för att kolla så att det inte var något farligt och det var det som tur var inte.
På kvällen skulle jag och en annan kollega på cowboyfest hos en kund på Bromma Flygplats, de hade en årlig kräftskiva förr och efter några års uppehåll satte de igång igen för ett par år sedan, men det brukar vara medan jag är på min USA-resa så jag har inte kunnat gå, min kollega M har också haft annat för sig. Det här var alltså första gången på flera år som vi varit på plats. Det visade sig att det är viktigt att synas på såna ställen, folk tycktes tro att vårt företag inte fanns kvar för att vi inte haft tid att komma på ett tag... sanningen ligger ju långt därifrån, det är snarare tvärtom.
Jag hade min kängurskinnhatt, jeans, vit skjorta och min långa lackappa på mig och jag fick flera kommentarer om att det var en bra look för en cowboyfest. Däremot var det inte en enda käft som kände igen mig trots att jag känt dessa människor i nästan 20 år och dessutom faktiskt dejtat en av dem för ett gäng år sedan...
Förvisso är jag ju mycket smalare än förr, men jag ser väl fortfarande ut som jag, eller?
De hade en sån där rodeotjur och M hoppade upp först och sen var det min tur. Jag var mer rädd för att göra bort mig genom att inte ta mig upp, än att jag skulle ramla av, för det gör ju alla.
Det tog två försök, men upp kom jag slutligen. Det fnns en liten repstump som man kunde hålla sig i och tanken är att man ska hålla med bara en hand och hålla balansen med en andra. Men jag har svaga händer, troligtvis på grund av mina veka handleder och jag bara gled på repet hela tiden och var tvungen att ta andra handen till hjälp för att ta nytt tag flera gånger. Jag satt inte kvar särskilt länge men var glad att jag kan komma upp och göra sånt nu för tiden, hur det gick spelade ingen större roll för min självkänsla i jämförelse.
Jag gjorde förstås illa mig lite när jag flög av, det kommer att bli blåmärken till imorgon, men lite blåmärken kan jag leva med. Det visade sig en av folks kommentarer att jag var första tjej upp på tjuren och det var tydligen märkvärdigt och modigt så jag fick flera komplimanger för det.
Vi hade en trevlig kväll och maten smakade väldigt bra, mitt enda problem var liksom ofta annars, att det inte fanns så många alkoholfria alternativ för oss som inte gärna dricker. Mitt huvudsakliga skäl till att inte dricka är att jag inte tycker om smaken av alkohol, det innebär ju att jag inte gärna vill ha alkoholfritt vin eller -cider heller, i min mun smakar det nästan lika mycket alkohol som de andra. Men det var det och lightläsk som fanns så jag fick stå i toakö för att hämta små glas med vatten hela kvällen.
Men annars var det väldigt trevlig stämning och alla var glada och vänliga. Framåt 1 började vi bli trötta så jag körde hem oss.

Finns det hjärterum så finns det stjärterum

14/9 På lördagen gick vi upp vid 8 för att hinna äta frukost innan dagen på ridhuset började. Det var visning av 2½-års hingstar som stod på schemat för dagen, dessutom skulle de lite äldre hingstarna göra bruksprov.
Vädret var soligt och vackert och med tanke på hur det ibland är när vi är i Vetlanda i september så var vi alla tacksamma för det.
När det var dags för bruksprovet skärmde vår vän B upp oss rejält när hennes hingst skulle in, hon var osäker på hur han skulle sköta sig och målade upp alla möjliga läskiga scenarier och vi tordes knappt titta. Men det gick alldeles utmärkt i slutänden och M som körde gjorde ett mycket bra jobb. Fast han är travkusk och inte brukskusk vilket syns ganska tydligt på sättet att köra, men det syntes lika tydligt att hingsten både tycker om och respekterar honom och också litar på honom.
Efter bruksprovet fikade vi med B och hennes dotter L och M och pustade ut allihopa efter nervpirret.
När det var dags för visning av hingstarna på hårt underlag fick jag några kul bilder på visare och hästar som flyger, inga fötter i marken alls! Den bilden jag har valt visar LG, som nästan klår hästarna med sin gång!
När det var dags för middag åkte vi in till Vetlanda och åt kinamat med B och Å, det är vad vi alltid gör och vi gillar att hålla på traditionerna.

Efter middagen åkte vi tillbaka mot ridhuset och åkte ned till campingen där familjen N hade ställt upp sin gamla husvagn "Pärlan" som är väldigt liten. Där samlades en massa folk under kvällen, både inne och utanför och till slut bestämde vi oss för att ta ett rekord och alla klämde sig in i husvagnen för någon minut, vi lyckades få in 19 personer i den lilla gamlingen!
Sen ramlade vi ut drygt hälften av oss och andades ut magarna som vi fått hålla in för att få plats där inne.
Det är ett så himla härligt gäng och vi pussas och kramas och skrattar allihopa och även om folk är lite fulla nu och då så är det aldrig någon som beter sig illa, de bara kramas och pussas lite extra!
Vi kom inte i säng förrän vid 2 denna kväll, för vi hade så trevligt att inte ens syrran hade bråttom därifrån.

Tur att man betyder något för de närmaste vännerna

24/8 Oj vilken dag det blev! Dags för ett mycket försenat 40-års kalas. Lördagen började med att jag fick hämta upp A som kom tidigt för att hjälpa mig att förbereda festen. Vi åkte raka vägen till jobbet för att hämta släpet, sen åkte vi till brorsan och hämtade grillen jag skulle få låna. När vi kom hem så tog vi med oss min grill och en massa sopor och sen åkte vi först till sopstationen och sen till jobbet för att ställa av grillarna där. När detta var gjort började det bli bråttom! Vi gjorde en massa mozzarella och tomatsallad och lade i aluminiumformar som jag varit smart nog att köpa och så gjorde vi sallad också. Sen vet jag inte hur det gick till, men vi, två tjejer, duschade, sminkade oss, bestämde vad vi skulle ha på oss och var helt klara på 30 minuter!!! Jag hade inte haft tid att fundera på vad jag skulle ha på mig så jag bestämde mig slutligen för en avslappnad, blå långklänning för det var rätt varmt ute.
Men det visade sig vara ett ganska bra val, för jag fick en massa fina komplimanger under kvällen.
Jag och A var lite sena till jobbet är vi skulle ha festen så när vi kom dit var kollegan A, hennes dotter och barnbarn redan på plats och höll oss sällskap och hjälpte till lite när vi bar in saker och ställde fram mat och sånt.
Sen kom E och P pch de hjälpte också till att bära grejer och hälla upp snacks i skålar och grejade. Jag var fortfarande löjligt stressad och insåg att det här inte skulle bli en så kul fest som jg tänkt. Jag hade hyrt in några vänner son för att grilla åt oss och så, men kvällen innan hade vi kommit överens om att han inte skulle komma. Han hade annat att göra och tyckte att jag gjort så mycket själv redan. Det som oroade mig var att jag skulle få springa runt och serva folk hela kvällen och inte hinna umgås och tyvärr blev det precis så...
Det slutade med att P grillade åt alla eftersom ingen rörde ett finger när jag sa att de fick grilla åt sig själva, men alla var i alla fall väldigt nöjda med maten. Det blev att vi satt ute hela eftermiddagen och kvällen för det var så härligt väder. Många hade lämnat återbud i sista sekunden och vissa hade inte ens lämnat återbud utan kom bara inte, så det var dubbelt så mycket mat som egentligen behövdes.
De som står mig närmast kom i alla fall de allra flesta och det är ju viktigast. Av mina kollegor var det bara A och A som kom, men de verkade ha trevligt eftersom de ju känner en stor del av min familj och mina vänner.
Det var många som hade barnen med sig och de sprang omkring och busade på hela området, det är praktiskt att ha ett inhägnat industriområde åt sig själva en hel lördagskväll. Jag brukar inte öppna presenter under festen och tycker att det är lite trist när man har en presentöppning där alla måste vara med och vara mer eller mindre tysta och åhha och ahhha. Men barnen insisterade på att jag skulle öppna mina presenter så till slut gjorde jag det för de såg ut att vara på väg att spricka av nyfikenhet. Jag fick en massa fina presenter och trevliga, genomtänkta presentkort!
Alla hade trevligt och de flesta känner varandra sedan tidigare så det var avslappnat och trevligt. Mitt under festen bestämde sig H's dotter V att hon skulle följa med mig och systerbarnen till Thailand och Dubai i oktober, bara sådär! Jag sa att vi skulle dit, hon sa att hon var avundsjuk och jag sa att det bara var att följa med och då bestämde hon sig där och då för att göra det.
Jelloshotsen höll på att glömmas bort och när vi tog ut dem var folk mycket skeptiska, men sen testade jag dem och de smakade ingen alkhol alls i princip, det var ju väldigt konstig tmed tanke på hur vidrigt det luktat kvällen innan när vi gjorde dem. När jag sa att de var förvånandsvärt goda så var det fler som provade och alla tyckte att det var jättekul och rätt gott faktiskt. De som körde fick med sig en doggybag med några shots för att få prova hemma.
Jag var rädd för att föreslå att vi skulle gå in när det bärjade bli mörkt och kallt, för jag vet hur folk fungerar, säger man att man ska göra något annorlunda, då inser folk hur sent det är och så bryter de upp. Till slut när det bara var en handfull tappra kvar så var det någon som föreslog att vi skulle gå in och värma oss och mycket riktigt så rymde en av de sista gästerna hem då. Men vi var i alla fall runt 8 personer kvar och vi satt bekvämt i sofforna i fikarummet och mös tillsammans fram till 3 på morgonen eller nåt sånt. Sen åkte vi hemåt. Jag och A åkte hem till mig och jävlar vad trötta vi var! Turre som först hade rymt ur mitt kontor och umgåtts med gästerna en stund och sedan blivit instängd igen hade fått vara med på slutet av kvällen när vi inte var så många längre och även han var väldigt trött och sliten.
Jag vet inte vad jag hade gjort utan A, 40-års kalas är det inte meningen att man ska ha ensam...

Kan man bli full på ångor så var vi nog det

23/8 På fredagen åkte jag först till systemet och köpte lite vin och öl till festen och sen när jag kom hem så fortsatte jag att koka köttet, jag hade varit tvungen att gå och lägga mig innan det var klart kvällen innan. Sen gjorde jag en massa tzatsiki och sen kom systerdottern för att hjälpa mig lite. Då blandade vi jelloshots! Jag har alltid velat testa att göra såna efter att jag sett det i bland annat Vänner-serien. Nu hade jag köpt fyra olika smaker, men de var lite udda, det finns ju så många fler smaker att välja på i USA. Först bestämde vi vilka spritsorter vi skulle ha till olika smaker och lade dem i grupper och funderade fram och tillbaka tills vi bestämt oss. Sen tog det ett tag att blanda alla sorterna, pytsa upp dem i de små burkarna med lock och stänga dem. Sen måste man koka vatten varje gång också och röra ut jellopulvret med både varmt och kallt vatten. Däremellan måste alla pytsar och vispar och sånt diskas och vi fick torka bänken hela tiden eftersom vi spillde en massa. Det luktade så mycket sprit att vi båda som är så gott som nykterister båda två, mådde illa av lukten. Men kul hade vi! Däremot så luktade det så illa att vi var säkra på att det skulle bli jätteäckligt och att ingen skulle vilja ha dem.
När vi gjort så gott vi kunnat och blandat ihop 8-10 olika smaker av shots så åkte L hemåt, hon bor ju långt ut på landet nu och vill inte köra i mörkret om hon kan slippa, det är ju så mycket djur ute och springer i skogarna då. Innan jag gick och lade mig ställde jag ut alla brickor med shots på verandabordet för att de skulle stelna i den svala luften, i kylskåpet var det ju knökfullt!