De tog bort drygt 4 kg

11/3 På måndagen gick jag och L upp vid 7, hon hade ju sovit över hos mig. Pappa kom vid 8.10 för att hämta oss och köra oss in till stan. L skulle till skolan och jag skulle till kliniken för min operation.
Det var inte särskilt mycket trafik och vi var på plats i tid. Jag var inte särskilt nervös, jag blir inte det av någon anledning. Jag är nog lite så; det som händer, händer...
Jag blev väl bemött när jag kom dit och visad till ett privat rum som var rent, trevligt men slitet.

Jag fick vänta rätt länge vilket var besvärligt eftersom jag inte ätit eller druckit på över 12 timmar och jag började få ont i huvudet, men sen kom kirurgen slutligen vid 12 och fotade mina valkar som "före bilder" och sen ritade han på mig, det kändes ganska jobbigt och sen kom narkosläkaren in och satte en kanyl på mig. Jag brukar vara lätt att sticka men han var tvungen att sticka mig två gånger och det gjorde rätt ont faktiskt.
Medan jag väntat hade jag svarat på jobbmail och lycka till sms och hållt mig ganska upptagen, men jag hade också somnat en liten stund, som sagt, inte nervös, bara lättad över att vara på plats i tid.
Sen var det dags att gå in på operation, det blev ännu jobbigare. Jag är lite så att det inte spelar någon roll vad som händer med mig om jag inte vet om det, som till exempel under operation. Men att ställa sig naken i operationssalen medan en sköterska tvättar hela ens kropp med spritindränkta bomullstussar... nej, det var inget kul alls och dessutom helt sjukt kallt! Men jag försöker tänka på att de är proffs och att de gör detta hela tiden och att de är avtrubbade och det hjälper ganska bra.
Sen fick jag lägga mig på mage på operationsbordet och när hon lagt ett skynke över mig kom de andra in och strax senare var jag sövd.
Operationen tog tydligen drygt 3 timmar och jag vaknade väl runt 16 ungefär.
Kirurgen kom in på mitt rum på eftermiddagen och sa att allt gått väldigt, väldigt bra och att de tagit bort nästan 4.2 kg skinn! Det är tydligen mycket.
Men han påpekade också att han aldrig sett såna tighta, stora magmuskler som på mig, någonsin!
Han kunde inte sluta le, jag tror att han haft kul på jobbet den dagen.
Det spände i magen och gördeln tryckte, men morfinet jag fick tog udden av det hela och det jag hade mest problem med var att jag hade ont i ryggen och därför hade jag svårt att sova.
Min operationsköterska var också inne på eftermiddagen och hon var supertrevlig och bekräftade det kirurgen sagt om mina magmuskler, hon sa att hela operationsteamet stannat upp och stirrat när de lyft mitt magskinn, de hade aldrig sett något liknade under sånt skinn.
Nattsköterskan var också jättetrevlig och tog sig tid att snacka lite skit med mig medan hon serverade mig nyponsoppa och macka till kvällen.