15/9 På lördagen gick vi upp 7.30 för att hinna äta frukost och fixa innan allt började på ridhuset klockan 9.
Frukostbuffén var inte jättestor men höll hög kvalité och hade flera laktosfria alternativ som man inte ens behövde be om, de stod framme.
Klockan 9 var vi på plats i ridhuset för att se lösvisningen av 2½-årshingstarna. De flesta skötte sig utmärkt, även om ett par stycken inte riktigt ville galoppera utan mer kolla på omgivningarna eller trava.
Bara 7 hingstar dök upp för bedömning i år men de höll väldigt hög klass och vi blev väldigt förvånade när vi kunde konstatera att de alla hade helt fantastisk trav!
Förr har vi sett en eller två i varje kull som haft trevligt steg, men nu hade alla det, mycket trevlig utveckling!
Sen följde bedömning en och en och på läktaren pratade alla med nya och gamla vänner och spekulerade om vilka som skulle bli godkända och vilken man hade som favorit. Alla jag pratade med var rätt övertygade om att Kronos var den hingsten som skulle gå etta i ringen detta år. Och några timmar senare fick vi faktiskt se just detta hända. Ingen i publiken var som sagt särskilt förvånad, men ägaren/uppfödaren E verkade vara den enda som inte riktigt vågat tro på ett sånt resultat och hon gick runt i nån sorts dimma av förvåning resten av dagen och kanske även nästa...
Hela 4 stycken av de 7 hingstarna ansågs bra nog att föra sina gener vidare och det är en väldigt hög procent. Jag hörde premieringsförättaren M säga till sin grupp när de återstående 4 hingstarna skrittade i ring runt dem: -Fan vad snygga hingstar! och jag kan bara hålla med honom.
En handfull tidigare godkända hingstar gjorde också sitt bruksprov och där måste vi väl tyvärr säga att alla inte var så väl förberedda som man kunde önska och som vi sett tidigare. Det känns som om det var mycket nerver inblandade och den enda runda som kändes helt solid var K's runda med Björkhems Arn 275 som var väldigt trevlig att beskåda.
En annan sak som är så kul med våra fjordhästar är att de samlar människor i alla åldrar och i helgen hade vi visare som troligtvis var mellan 15 och 75 år gamla. De yngsta och de äldsta var dessutom några av dem som var bäst på att visa häst!
I som jag skulle gissa är runt 75 år gammal springer som vilken 25-åring som helst bredvid hingstarna och det ser inte ens ut om om han anstränger sig för att hänga med!
När hästdagen var över var klockan bara 16 och det kändes rätt skönt i jämförelse med hur sent det brukar sluta. Vi stod och pratade med folk en stund och sen åkte vi tillbaka till hotellet och sen duschade jag och syrran och så pratade vi en stund och bara vilade.Vid 19 mötte vi upp Hallänningarna på torget och så gick vi till Restaurang Asien och de visade sig ha helt fantastiskt mat! Den bästa Kinamat jag har ätit i Sverige faktiskt. Rimliga priser har de också och det enda minuset är miljön, det kändes som att sitta och äta i en spilta, men va fan, sånt är vi ju vana vid.
De i spiltan bredvid stirrade på oss med öppna munnar, jag vet inte riktigt vad det var som var så chockande, men jag antar att vi Stockholmare både syns och hörs och Halläningarna är skyldiga "by association" som man säger på Engelska.
När vi sen började prata om hur olika stackars djur dött på dråpliga sätt så spelar det ju ingen roll hur mycket man älskar djuren, det är för roligt för att inte asgarva...
Om ni undrar hur sjutton det kan vara roligt så kan jag säga att det inbegrep utplattade friterade marsvin, tumlade papegojor, eldsprutande ödlor och en massa annat underligt. Och nej, ingen av oss var ägare till nåt av dessa djur... inte heller var det vi som dödade dem.
När vi skulle gå tillbaka till hotellet åkte det raggarbilar fram och tillbaka på huvudgatan med dundrande högtalare och om vi för en stund undrade vem de trodde att de imponerade på så insåg vi snart att de imponerade på alla de småtjejer som faktiskt satt på parkbänkar utefter gatan och väntade på att de skulle köra förbi!
En helt annan värld...
Vi kom tillbaka till hotellet vid 22 och då satt T och M med ungdomarna i hotellbaren och jag satte mig med dem medan syrran och S gick till rummet. Vi hade trevligt och skrattade en del och sen blev kvällen mer och mer absurd.
Det var slutligen som att vara på studiebesök på ett zoo. De dimmade lamporna mer och mer, sprutade ut rök och började spela musik och sen kom det mer och mer folk, den ena personen absurdare än den andra.
Det var som ett skoldisko med alkohol och lite äldre människor.
Desperata tycks de vara också för jag satt där i vinterkängor, jeans och t-shirt och helt osminkad och en kille kom och insisterade på att jag skulle dansa med honom och efter att T pushat att jag skulle göra det så gick jag till slut upp och dansade lite med honom och kände mig skitdum, för jag kan inte dansa och det kan folk från småstäder.
Dessutom var han troligtvis max 25 år gammal... Men jag antar att de sällan får nytt blod, så det överväger säkert det faktum att jag är "gammal".
Vi hade önskat att vi hade en varsin skämskudde att hålla för ögonen med, men det var liksom helt omöjligt att inte titta, så som man inte kan låta bli att titta när man vet att någon kommer att göra bort sig.
Vid midnatt ungefär lämnade vi ungdomarna och gick för att sova. Jag gick ut för att ta en cigg först och pratade lite med vakten utanför. Han menade att det fanns två uteställen i Vetlanda, Ladan och Stadt och att på ladan var det bara gamla alkisar. Vi har lovat varandra att vi ska till Ladan nästa gång, för vi bara måste ta en titt på det som anses värre än Stadt.
När jag stod där kom nämligen en kille utstapplande så fort hans vingliga ben kunde bära honom och när han tagit sig 2-3 meter förbi mig började han kaskadspy och slutade inte förrän nästan 5 minuter senare. Vakten och poliserna som stod 5-10 meter ifrån brydde sig inte om att göra något alls. Tänk vilka kulturskillnader det finns bara inom Sverige. I Stockholm skulle folk rynka på näsan och polisen skulle nog ta honom till fyllecell. Han skulle troligtvis inte vara välkommen tillbaka till utestället hur som helst heller...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar