Mot London

7/12 På fredag hämtade pappa Turre från jobbet och tog med sig honom upp till Jämtland.
Jag checkade in mig och K till vår flight från jobbet, men innan jag kunde göra det var jag tvungen att fixa passuppgifter från henne. Det är struligt att resa tillsammans med en amerikan... Jag antar att det är Europas svar på USAs gränskontroller, hämnden är ljuv?
Det visade sig att jag fått tillbaka pengar på skatten och det är ju alltid välkommet, särskilt när man ska resa.
Jag har också fått tillbaka pengar från bilförsäkringen eftersom jag ju sålt bilen. Jag vet ju att det är pengar jag precis betalat in, men det känns nästan som att jag fått dem...
När jag kom hem från jobbet packade jag, duschade och målade naglarna och så slängde jag in lite matrester i frysen och diskade upp det sista i köket.Vid 18 ungefär möttes jag och K upp på Arlanda, lämnade in väskorna, gick igenom säkerhetskontrollen och gick till loungen. Där åt vi lite potatissallad och kyckling som faktiskt smakade förvånandsvärt bra och så drack vi lite vin.
Jag är ju så lättpåverkad att jag var rejält fnissig när vi gick därifrån mot gaten och K tyckte att det var jättekul.
När vi väl kommit ombord på planet fick vi vänta ett bra tag på grund av ett tryckfall (punktering) i ett däck...
Det byttes väldigt snabbt trots allt och när vi kom till London var vi inte så särskilt försenade trots allt.
Vi tog tunnelbanan till London, det tar en timme och under tiden höll vi på att frysa ihjäl på tåget eftersom de öppnar alla dörrar vid stoppen så blir det snabbt utkylt.
När vi kom in till London gick vi raka vägen från Leicester Squares tunnelbanestation till China town där jag tog en won ton nudelsoppa och K tog en dricka, sen gick vi till Boots och köpte schampo och balsam och sen gick vi ned till vårt hotell vid Trafalgar Square för att checka in, hela tiden släpandes på våra väskor. Vi bad om ett rum med "twin beds" som är precis vad det låter som, ett rum med två separata sängar. Det kunde de ordna men det skulle ta 15 minuter att sära på sängarna och bädda om. Vi väntade gärna på det så vi satte oss i baren en stund och sen kom de och hämtade oss när det var klart.
Hotellet är fint och lite lyxigt, men rummen är typiska London-rum, det vill säga sådär...
Den här gången var jag i alla fall lättad över att det var varmt på rummet, förra vintern hade jag näst intill fryst ihjäl.
K's väska som jag fixat åt henne en gång tidigare när hon precis kom till Sverige hade återigen hakat upp sig i blixtlåset och slutligen tömde hon den ur kortsidan och bestämde sig för att kasta den och köpa en ny innan vi åkte hem.
Av någon anledning har jag inte svårt att sova när jag är bortrest så jag somnade så fort jag lade mig ned.