Ännu en tidig morgon blev det på fredagen då vi var tvungna att väckas klockan 4.45. Strax senare var vi återigen på väg till Tshukudo parken och deras Lion Breeding Project. De har just nu 22 lejon i stora hägn och 7 stycken som lever fritt på deras ägor. De föder upp lejon som de säljer till de som inte har några på sin mark, men som behöver. Eller till de som behöver föra in nytt blod bland de lejon som finns i deras områden.
Vi fick med oss en av deras egna rangers ut bland lejonen i hägnen och fick se en mamma med tre egna ungar som var 8 månader gamla och en annan unge som var drygt ett år gammal.
Man kan ju lätt luras att tro att de är tama eftersom de inte är rädda för bilen eller för att de inte verkar intresserade av oss människor alls. Men enligt rangern så är det för att bilen uppfattas som ett väldigt stort djur och alltså ses vi och bilen som en enhet och varken ett hot eller byte. Han sa med säkerhet att den sekund någon lämnade bilen så skulle lejonen göra processen kort och få sig en måltid. De är inte tama lejon, bara instängda lejon.
Sen åkte vi och hälsade på en av leoparderna de har. Just den här var tam och rangern sträckte in armen och klappade den medan den spinnande slickade hans hand. Men han menade att leoparder aldrig är helt pålitliga, de är väldigt nyckfulla och man måste alltid vara vaksam i kontakten med dem.
Sen fick vi gå in till deras King Cheetah en speciell typ av Gepard. Den har liksom inverterade fläckar. Man trodde länge att det var en annan ras eller art eller något sånt. Men det har visat sig vara en alldeles vanlig gepard, men väldigt ovanlig färg. Anlaget är helt enkelt recessivt och mycket ovanligt. Denna gepard hittades skadad och togs om hand som 4-5 åring. Ganska häftigt att vi gick in 15-20 personer i hennes hägn. In till en vild gepard alltså. Ragnern sa åt oss att hon kunde göra utfall om hon blev skrämd men att det viktiga var att inte vända och springa. När vi kom in låg hon och vilade men efter ett tag kände hon sig lite hotad och reste sig och fräste åt oss, men sen sträckte hon bara på sig och gick iväg.
Sen fick vi titta på en vildhund, men den var så stressad och hade ett väldigt stereotypt beteende att jag och L bara blev illa till mods. Men jag förstår varför han är där, han skulle inte klara sig i det vilda eftersom han har fått en kronisk skada och de gör sitt bästa för att ordna sällskap åt honom.
Sen skulle vi åka tillbaka till Thsukudos lodge och äta frukost och sprang på deras lösa, tama geparder, de har fyra stycken. De är runt ett år gamla och när rangern ropade på dem så försökte de genskjuta bilen och sprang i full fart över ett fält, det var jättehäftigt att se.
Sen lät de oss klappa dem hur mycket vi ville och låg och spann och blundade. Vi fick berättat för oss att geparder i motsats till lejon och leoparder är helt pålitliga när de är tama. De ser inte längre människor som potensiella byten, utan som vänner och flock. De här små ettåringarna var som tamkatter, men kommer och går som de vill och fångar sin egen föda på markerna. De tar ned relativt stora byten som till exempel Water bucks som är nästan lika stora som älgar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar