Dags att packa

Redan på fredagkvällen packade jag och L det mesta av våra grejer, tanken vara att vi skulle få lite sovmorgon fram till halv åtta. Men typiskt nog var det någon som ringde och väckte oss vid sju och sen inte sa något, men man hörde någon kille mumla något. Surt tog jag mig upp ur sängen och ställde mig i duschen. Sen kastade jag ner resten av mina grejer i väskan och stängde den. Som vanligt var jag och L de första att dyka upp vid frukost trots att vi var ett par minuter sena. En trevlig men lite dämpad frukost blev det. Vi hade en sån fantastisk grupp att till och med alla rangers hade reagerat på hur väl vi kom överrens och sa att vi var den mest homogena grupp de någonsin haft. Så visst kändes det tungt att vi snart skulle skiljas åt. Vi fick en sista gång klättra upp i jeeparna för att den här gången köras till flygplatsen.

En ny grupp med 38 personer skulle komma med det planet som vi skulle ta tillbaka till Johannesburg och vi satte oss nyfiket i ankomsthallen för att kolla in dem. Vi gapade av förvåning när vi insåg att nästa alla var pensionärer och dessutom inte såg ut att vara särskilt trevliga. Först nu insåg vi också varför de ens hade översättare, i vår värld kan alla engelska.

Vi generade den danska översättaren genom att applådera när han talat till den nya gruppen, men han verkade tycka att det var rätt kul också.

Han hade skrivit på en av tjejernas Facebook igår att de saknar oss och att den nya gruppen är tråkig och gnäller på allt. Det känns lite bra så där i hjärtat.

Sen bar det av till Johannesburg, sen London och slutligen Stockholm. Det tog nästan 30 timmar från dörr till dörr, vi var hemma vid 15-tiden på söndagen, men vi hade sällskap av vår fina nya familj ända tills vi skulle åka från London.

Men vi såg i alla fall till att byta visitkort och sånt innan vi skiljdes åt.

På Heathrow åt jag och L sushi till frukost eftersom vi redan på väg från Stockholm hade bestämt oss för att äta det i London. Resan var så lång att det verkligen var skönt att komma hem. Dessutom hade ju all snö försvunnit under tiden vi varit borta, det var ju ett massivt plus det med.