måndag 2 februari 2015

Hur många önskningar skulle du vilja ha?





6/1 Strandbilderna är inte från tisdagen utan söndagen. Det var mycket folk på stranden då och som ni ser så har alla kläderna på. Även frukostbilderna är från söndagen då jag fick frukostbesök av S och V. Jag bakade pannbröd och fixade kaffe och te och sen hade vi en god frukost. Min lägenhet har nog aldrig känts så hemtrevlig som när man har två vänner som äter frukost där. Självklart var hundarna också där och efter en frukost som gjorde att gästerna blev så mätta att de blev vimmelkantiga så blev det en liten vila på soffan innan de tog sig hem igen. Ja, jag gillar att ha besök och det här var verkligen finbesök.

På eftermiddagen på tisdagen ställde jag mig och lagade en pastasås av de grönsakerna jag hade köpt på söndagen, för de började se lite ledsna ut och om jag lämnat dem länge till hade de blivit helt förstörda. Jag hackade löken och skar auberginen i småbitar sen fräste jag dem i olivolja på rätt hög värme. Sen hade jag i de tärnade tomaterna, tomatpuré, buljongpulver, oregano, peppar och lite soya. Sen i slutet hade jag i en hel massa hackad vitlök och lite extra olivolja för smakens skull. Om man har i vitlöken i slutet istället så smakar det mer vitlök. Om man har i det i början så luktar det förvisso gott om maten, men det smakar inte så mycket vitlök och jag älskar ju vitlök. Jag är kvarts grek och kvarts bulgar och är uppväxt på vitlök. Det enda som kan få mig hungrig om jag är mätt är lukten av vitlök.
Senare på eftermiddagen åkte jag och Y på marknad i Klaeng, vi åkte lite väl sen insåg vi när vi kom fram och många hade börjat plocka ihop. Det var ändå väldigt hög kvalité på marknaden då den var för Thailändare och inte turister. Vi var ändå några västerlänningar där, mest svenskar, men majoriteten var utan tvekan Thailändare. Det var väldigt bra att jag hade Y med mig, det blev ju mycket enklare att fråga om priser och sånt med honom vid sidan, vi har också alltid väldigt trevligt tillsammans! Y´s sambo är svensk så ibland så chockar han mig med att säga något på svenska och då börjar jag alltid fnittra. Som när jag sa något när jag gick bakom honom, då ropar han över axeln: -Va sa´ru´, typ på Stockholmska! Normalt så pratar vi engelska med varandra, han pratar mycket bättre engelska än genomsnittet av Thailändare, utan tvekan och nu fick jag reda på att han lärt sig det själv! Imponerande!

På marknaden fanns det mesta man kan vilja ha eller behöva, en massa mat förstås, för Thailändare älskar att äta, både mat och godis. Det finns såna som säljer allt för ett kök, eller allt för en verktygslåda och såna som säljer rör och blandare till kökskranar och duschar, ja det finns allt, inklusive honung fortfarande på kaka, grillade grishuvuden, maskar och kackerlackor, småräkor och torkad bläckfisk också antikviteter. Jag hittade värsta fyndet tyckte jag, en Alladinlampa, en liten våg och ett gammalt strykjärn. De var dyra trots att jag fick lite rabatt för att jag köpte dem allihopa, jag minns inte riktigt hur mycket jag gav, men det motsvarade nog ett par hundra i svenska pengar i alla fall och det är mycket med Thailändska mått mätt. Redan när jag kom hem provade jag förstås att gnida lampan, jag måste ju bara testa. Men det hände förstås ingenting. Vad skulle du önska dig? Jag vet precis vad jag skulle önska mig, andra har väldigt många önskningar de skulle vilja ha och vissa är förstås av typen som skulle önska sig fler önskningar. Jag har en som gör alla andra önskningar överflödiga. Jag vill vara lycklig! Det är det enda jag behöver i världen. Det spelar ju ingen roll vad jag har, var jag är och hur jag lever, det enda som räknas är om jag är lycklig och är jag det så saknar jag ju inget. Lite djupa tankar sådär på kvällskvisten... Vi köpte lite goda saker att testa medan vi gick runt och vi smååt under tiden. Jag köpte allt jag ville testa och en del var gott och en del inte. Värt att prova sig fram när det är så pass billigt. Men man lär sig också vad saker kostar och blir ibland lite snål mot sig själv om något är "dyrt".
Vi kom i alla fall hem rätt tidigt och Y följde med mig upp för jag hade lovat att han skulle få pastasås. Hans sambo har varit sjuk och saknar helt matlust och har gått ner en massa i vikt, jag hoppades att han skulle bli frestad av lite västerländsk mat och bli sugen. Y sade senare att det funkade och att han ätit det jag lagat, det gjorde mig glad!










Inga kommentarer: