25/3 På onsdagen lämnade jag in bilen på städning både utanpå och inuti, den är ju rätt skitig efter vintern, särskilt som Turre får sitta i framsätet när det är kallt. Hela bilen var lerig och fläckig inuti efter vintertassar. Eftersom jag ska köra gäster i den i nästa vecka så måste den ju städas. Min kollega P kom och hämtade mig på bilfirman och senare på eftermiddagen körde brorsan mig tillbaka för att hämta den. Turre gillade barnstolen i hans bil så där låg han när vi åkte.
Mitt på dagen någon gång så kom det en kille i 20-års åldern springande precis utanför stängslet utanför mitt kontorsfönster. Han tittade över axeln medan han sprang så det fångade min uppmärksamhet. Strax senare kommer en betydligt äldre och tyngre polisman springande efter, han såg ut att andas med svårighet och jag tänkte at han nog inte skulle orka mycket längre. En polisbil körde parallellt med dem på vägen en stund och sen åkte han före. Jag tyckte att det var spännande med polisjakt precis utanför fönstret, särskilt som det är i utkanten av Väsby och alltså väldigt lugnt och städat, det händer inte mycket just där, se bara bilden hur det ser ut utanför mitt fönster. Jag sprang ut i fabriken och ropade till de anda om att det hände saker och någon ropade efter mig att hålla mig på avstånd ifall någon hade ett vapen. Det fick mig att springa över till vår andra lokal för att titta ut genom fönstret där istället för att vara utanför. Men då såg jag brorsan och en kollega stå och titta en bit bort och insåg att de också märkt att det hände något. Jag sprang ut till dem och fick se slutet på jakten. Poliserna hade fått tag i killen och han hade händerna bakom ryggen med handfängsel på och hängde mellan poliserna med huvudet nedåt. Sen var det slut på dramatiken och vi vet fortfarande inte vad killen hade gjort, men det kanske hade samband med dödsskjutningen i Smedby ett par dagar tidigare. En stund senare dök hundpatrullen upp, en polisman och en schäfer. Killen kastade en pinne till schäfern som pliktskyldigt sprang fram till den och markerade den och sen var helt ointresserad, han var mycket mer uppspelt över det faktum att han skulle få jobba och han tittade upp på sin förare med väldigt uppmärksamhet och glädje. Kul att se att hunden tycker att det är så kul att jobba att det klår lek! Jag antar att de skulle söka efter något som killen eventuellt kastat ifrån sig under flykten.
När jag kom hem var köket helt borta och J hade förberett värmeslingorna i golvet. Judas kan ju inte få mat på golvet eftersom han har fri tillgång till torrfoder och om det står på golvet äter Turre upp det. Han skulle låta bli blötmaten om jag sa till honom, men det är så mycket enklare om Judas får mat högre upp. Han har ju alltid ätit på bänken bredvid spisen. Nu fick jag improvisera och dukade upp åt honom på en av flyttkartongerna och lyfte upp honom dit. Han tittade frågande på mig som om han sa: Seriöst? Här? Men sen accepterade han det och sen visste han ju var allt stod. Vattenskålen som både Turre och Judas använder stod nedanför matbordet, där fick också Turre sin mat. Det är ju tur att jag ska resa en stor del av tiden när J jobbar med köket och det faktum att jag äter sashimi till middag i stort sett varje dag, hjälper ju när man inte har möjlighet att tillaga något. Grejerna till att göra iskaffe hade jag förstås sett till att ha framme!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar