20/3 På fredagen skulle det vara solförmörkelse, inte total, men rätt mycket. Vi hade ju haft sol i en hel vecka, men på fredagen var det förstås molnigt...
Jag hade en typ av solglas i översta lådan på mitt skrivbord på jobbet, det var från den förra solförmörkelsen för en massa år sedan.
När vår städare C kom till jobbet var jag på väg ut till den andra byggnaden och han stod kvar utanför sin bil en stund och tittade upp och jag sa att det inte var någon idé när det var molnigt, men han sa att man såg det så jag sprang in för att hämta glasen och när jag kom springande genom fabriken åt andra hållet så ropade jag till alla att man visst kunde se lite av det. Flera personer följde efter ut och sen turades vi om att kolla genom glasen. Jag hade två, men eftersom solen var bakom moln behövdes bara ett i taget, så vi hade två glas som cirkulerade. Det måste ha sett rätt roligt ut med en grupp människor som står och stirrar upp tillsammans ett bra tag!
I Aftonbladets onlineutgåva hittade jag en historia om en hund som ett äventyrslag fått sällskap av när de var på tävling och det var ett väldigt roligt syftfel i den texten, eller kanske hade de tagit dit en hundviskare?:"Historien om Arthur berörde en hel värld. På fredagsmorgonen, efter fyra månaders karantän, får han äntligen komma hem till Mikael Lindnord, 38..– Det känns omtumlande och overkligt, säger han till Aftonbladet."
På kvällen skulle jag och S på konsert på Globen, Sting och Paul Simon, två legender på samma gång!
Jag tror att jag är ganska representativ för en publik och jag vill liksom höra mina favoriter på det sättet jag är van att höra dem. Jag förstår att det är trist att sjunga samma låt år ut och år in på samma sätt, men när man knappt känner igen sina favoritlåtar för att de sjunger dem helt annorlunda än man är van att höra dem, då blir i alla fall jag besviken... Det som var bäst var när Sting sjöng Paul Simon- & Simon and Garfunkel-låtar, för han sjöng dem så som man är van att höra dem. Jag kan förresten inte minnas att jag hört Fields of gold framförd av Sting eller The Police och det var helt fantastiskt vackert att höra Sting framföra den. Att han dessutom fortfarande är superhet trots ett tovigt helskägg och sin ålder gör förstås upplevelsen extra fin! Totalt sett en väldigt bra kväll med andra ord.
fredag 1 maj 2015
Han är het vad han än gör
Etiketter:
Aftonbladet,
Fields of gold,
Globen,
Hundar,
Konsert,
Paul Simon,
Simon and Garfunkel,
solförmörkelse,
Sting,
Syftningsfel,
Sång,
Vänner
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar