4/3 På onsdagen var det åter dags för terapi och jag kan inte direkt påstå att vi kommit fram till så mycket, men det känns bra att prata med någon som inte har några egna intressen i detta, någon som är objektiv. Jag är bra på att sparka på mig själv och letar ju hela tiden efter vad jag har gjort för att andra ska störa sig på mig. Det hon har sagt som gör att jag inte känner mig så ensam som vanligt är att jag tar på mig alldeles för mycket skuld i detta. De flesta jag känner säger till mig att eftersom jag är den gemensamma nämnaren så är det mitt fel... och jag gör mitt bästa för att forma mig efter allas önskemål eftersom så många har sagt att det är något fel på mig att jag slutligen tror på det. Problemet är bara att alla säger olika saker och slutsatsen jag kommer till är att jag är fel på alla tänkbara sätt, vilket egentligen borde innebära att jag borde ge upp... jag kan ju inte göra alla nöjda eftersom de tycker olika saker,
Hennes preliminära åsikt är att jag lyssnar för mycket på andra och att jag håller på att utplåna mig själv för att vara till lags och att det innebär en väldigt stor stress i mitt liv eftersom jag fortfarande känner att folk vill ändra mer och att de egentligen inte gillar mig eftersom de vill att jag ska vara någon annan. Det sista året har jag försökt att rädda mig själv genom att inte hålla kontakten med de människor som inte håller kontakt med mig, det är inte många kvar kan jag säga, de är tre stycken. De andra svarar inte i telefon eller på mail och sms eller gör precis bara det, de gör inget alls för att själva behålla en kontakt med mig. De jag talar om är gamla vänner till stor del. Det som jag finner mest förvirrande är att jag hade mer lojala vänner innan jag försökte ändra mig till att passa dem...
Det hon säger är också att det inte kan vara bara mitt fel och det har inte fallit mig in eftersom alla hävdar att det är mig det är fel på, jag har resonerat så att om alla tycker det så kan det inte vara fel...
Vi får väl se om vi kommer på en lösning på allt detta, men tills dess är det skönt att prata med någon som inte tycker att jag är en idiot.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar