Kul fest

Pa fredagen skulle K och C gora en uppvisning pa en massa, de tranar en slags kampsport och ar valdigt duktiga. Jag hade velat folja med och titta och fotografera men det gick dessvarre inte. Alltsa stannade jag hemma och tvattade lite mer och fixade mina bilder och gjorde back up pa USB-minne och CD for de bilder som inte fick plats pa minnet. Sen scannade jag en massa sidor ur en receptbok som K hade, grekiska recept jag har letat efter ratt lange. Det tog hela dagen att gora allt detta och jag tog en lunchpaus och at tva av mina majskolvar.
Vid 17.30 ungefar kom K och C hem och jag och K at en grillad kyckling hon kopt pa vagen, C hade atit pizza pa vagen. Kycklingen var en av de besta jag nagonsin atit, den var saftig och smakade ganska kraftigt av citron.
Sen vilade vi en stund och sen duschade jag och sminkade mig och sen var det dags for nasta fest.
Den visade sig vara flera hundra procent battre an den dagen innan! Jag hamnade i koket med en kille och en tjej redan fran borjan och vi borjade snacka och hade jattekul och K och C var med nagra andra i vardagsrummet. Vi var inte fler an 7 personer men oj vad kul vi hade. R, en av tjejerna som var vardinna fixade en shot till mig gjord pa Butterscotch-likor och Baileys, det var riktigt gott faktiskt.
Sen satt vi ute en bra stund jag, R och en av killarna och snackade om utseenden och vad som ar sexigt och inte och surfade efter bilder pa natet.
Senare fixade L mitt har eftersom hon tycker att det ar kul och sen borjade jag bli sa trott att jag madde illa. Vi kom dock inte hem och i sang forran vid 3.30, men sa hade vi haft en valdigt bra kvall ocksa.

Pho, banana bread och fest

Pa torsdagen behovde bade jag och K sovmorgon och vi gick inte upp forran vid 11.30, vi at lite frukost och sen fixade jag med bloggen medan K kampade for att vakna till liv ordentligt. Sen akte vi in till Parramatta for att shoppa lite och jag kopte en varmare topp for kvallens fest och K kopte tva mossor, hon gillar mossor och passar ratt bra i dem faktiskt. Sen gick vi till en av hennes favoritrestauranger och at Vietnamesiskt Pho, det vill saga nudelsoppa. Jag valde ra biff nudelsoppa enligt K's rad och det visade sig faktiskt vara ra biff i den... men det var helt okey. Jag hade dock hoppats pa samma nudlar som K fick men mina gick ned de ocksa.
Pa vagen tillbaka till bilen kopte jag en latte och ett "banana bread" tydligen ska det atas rostat med smor pa, sa nar vi kom hem provade jag det, men na, inte sarskilt gott alls. Det ar alltsa en banankaka, sa rostad med smor verkar konstigt och den var inte sarskilt god innan heller om jag ska vara arlig.

Sen akte vi hem och snyggade till oss lite och akte ivag pa en fest. Jag hade ratt trakigt eftersom inte en enda manniska var intresserad av att prata med mig men a andra sidan verkade de inte prata varst mycket med K och C heller... Jag och K pratade med varandra istallet och hundarna gillade i alla fall mig. Varden var visserligen vanlig men hade ju fler gaster att ta hand om.

Vi akte hem ganska tidigt och det tyckte jag var skont, fro fastan jag gatt upp sa sent sa var jag valdigt trott.

Lugn och ro men mycket gjort

Pa onsdagen gick jag upp vid 9.30 gjorde mig en macka och lite kaffe och satte mig vid datorn for att fixa med bloggen medan tvattmaskinen gick varm med allt jag behovde tvatta.
Det tog en hel del tid att fixa med alla bilder och bloggen och pa eftermiddagen tvingade jag mig sjalv att lamna lagenheten och ga mot affaren. Dessvarre trodde jag att jag var pa andra sidan gatan nar jag borjade, sa jag gick helt enkelt at helt motsatt hall. Jag hade alltsa gatt ratt om jag bara gatt at andra hallet. Efter mycket om och men och en stor cirkel var jag tillbaka vid gatan jag borjade pa och gick helt enkelt at andra hallet och 5-10 minuter senare hade jag hittat Woolworths eller vad det heter. Jag handlade lite brod, vatten, cola, majskolvar, laktosfri mjolk, gurka och avokado, det vill saga mer eller mindre flera kilo vatska... Ryggsacken blev tung att bara hem och dessutom var det uppfor. Innan jag lamnade kopcentret handlade jag middag pa KFC, jag valde nan All Star Box eftersom jag inte vet vad som ar gott dar. Nar jag gick hemat hade det blivit morkt men det kandes tryggt dar sa det gjorde inte sa mycket.
Nar jag kom tillbaka satte jag mig och tittade pa He's not that into you medan jag at min middag i omgangar och sen gick jag tillbaka till datorn och tvatten en stund och satte mig sedan att se Julie & Julia som var ratt sot faktiskt. Sen vid 23.30 kom K och C hem, de har jobb och traning pa onsdagar och det gjorde inte mig sa mycket, det kan vara skont att vara ensam en stund nar man ar sa pass van vid det som jag ar och bott hos andra sa pass lange.
K opch jag satt uppe och snackade skit till 1.30 eftersom hon fatt reda pa att hon faktiskt var ledig resten av veckan tack vare pasken, hon som normalt bara ar ledig mandag och tisdag kunde nu alltsa umgas med mig hela veckan.

Sydney

Pa tisdagen fick jag lite sovmorgon, jag gick upp vid 9 och checkade ut och lamnade in mina lakan och sen satte jag mig och drack en kopp kaffe och at lite nudelsoppa till frukost. Det visade sig att de gulliga sweitziska tjejerna skulle med samma shuttle och till och med samma plan som jag till Sydney sa vi holl sallskap.
Nar vi kom till flygplatsen var vi i valdigt god tid sa vi satte oss i solen en stund och gick sen och checkade in. Incheckningen gick supersnabbt och de namnde inte ens det dryga kilo for mycket som min vaska vagde. Sen gick vi igenom sakerhetskontrollen och det gick ocksa rekordsnabbt eftersom flygplatsen ar sa liten att det inte ar sa mycket folk som ska med.
Resan var inte langre an 2,5 timme och sjalvklart sov jag som vanligt sa det gick smartfritt. Vi blev serverade nan macka som var knappt atbar men jag ar ju bade snal och dessutom hungrig mest hela tiden sa jag at det mesta av den i alla fall.
Nar vi flog in mot Sydney sag jag operahuset och det var nastan overkligt att se det sadar. Vi landade och jag gick mot bagagebandet dar K vantade, hon hade smsat och undrat var jag holl hus.
K ar dotter till H och M och mamma till K, de som jag bodde hos i Darwin alltsa och vi kande oss for lite forsiktigt och sen kom vi igang och snackade som gamla vanner.
Det tog ett tag att ta sdig tillbaka till bilen eftersom M hade sagt fel terminal till K och hon parkerat vid den andra och sen var det koer hem till henne i Parramatta. Nar vi kom dit visade det sig att jag fatt ett helt eget rum med dator och dessutom en balkong och en ratt bekvam madrass pa golvet, det har skulle nog bli nagra bekvama dagar i gott sallskap.
Sen akte vi ned till puben och motte upp med K's sambo C och hans jobbarkompisar och dar tog jag en cola. Sen akte vi hemat ganska trotta allihopa och eftersom de skulle jobba bada tva pa onsdagen sa visade C mig hur harddisken med filmer fungerade och K visade mig hur tvattmaskinen fungerade och visade mig pa en karta var narmaste Supermarket lag om jag ville handla nat.
Sen ringde M och H fran Darwin och ville veta hur jag haft det i Alice Springs och pa mina utflykter sa vi pratade en stund och sen pratade jag och K en stund och sen gick vi och lade oss.

Tillbaka till civilisationen

Pa mandagen blev vi vackta redan 5.30, men jag var redan vaken eftersom jag frusit sa mycket under natten. Vi packade ihop vara swags och satte oss i bussen. Som vanligt fick vi vanta pa Italienarna som alltid var sist ombord. Sen akte vi till en utkikspost for att se soluppgangen over Uluru och dar fick vi frukost och fros lite till. Men det var vart det, forst blev himlen lila och sen kom solen over horisonten och det var sa vackert.

Nar vi diskat undan akte vi till klippan och de som ville fick klattra upp for den men bara de tva tyska killarna valde att gora det. Det finns manga skal att inte klattra upp for klippan. Det forsta skalet ar att Auborginerna inte vill att man gor det eftersom det ar en helig klippa och endast de vardiga heliga mannen far klattra upp for den. Det andra skalet ar att det ar valdigt farligt, 35 personer har fallit och omkommit sedan klippan oppnades for klattring pa 80-talet. I mitt fall finns annu ett skal, jag ar nog inte valtranad nog att ta mig upp. Det ar valdigt brant och ungefar 1 kilometer till toppen. Enda anledningen att klattra ar ju egentligen att kunna saga att man gjort det... Vi andra tog alltsa en promenad runt klippan istallet och det var 7,5 kilometer den vagen som vi tog och det blev ratt langtrakigt sa jag speedade runt den och kom in en halvtimme fore de andra. Jag satte mig en stund med tyskarna och det visade sig att bara en av dem gatt hela vagen upp, den andra hade vant efter 1/3 av klattringen.

Vi satt dar och tittade pa folk som var pa vag upp och det var laskigt att se hur folk tog med sig sma barn upp pa denna branta klippa.
Det finns nagra stallen dar man inte far fotografera klippan ens for att den ar helig och det ar kvinnornas heliga platser man inte far fota, man kan till och med fa boter om man gor det.
Under promenade runt fanns bara en sak att roa sig med och det var att forsoka hitta formationer i klippan som sag ut som nagot. Jag tog en del bilder pa sana stallen och ska se om jag kan anvanda dem som mall att gora akvarellmalningar. En annan sak vi sag var en massa larver som gick pa led, kanske for att se ut som en orm pa hall?

Sen akte vi tillbaka mot Alice Springs men inte forran vi slappt av 4 av Italienarna pa flygplatsen i Ayers Rock. Nar vi kom dit var det brandovning och de fick vanta pa bussen tills det var over.

Sen somnade vi allihopa pa bussen och vaknade bara nar vi stannade for att tanka eller handla nagot. Jag har kommit fram till att det ar en av de basta egenskaperna man kan ha nar man reser, att kunna sova nar som helst och var som helst.

Vid lunchtid stannade vi vid Mount Connor och de salta sjoarna och at lunch, det blev samma typ av macka som dagen innan och flugorna var precis lika jobbiga.

Vi akte en bit till och stannade sedan pa en kamelfarm for att rasta och for att de som ville skulle kunna prova att rida. Jag har aldrig suttit pa en kamel sa jag betalade 6 dollar (40;-) for att prova trots att det var en typ av "ponnyritt" med ledare runt i en padock. Jag har alltid tyckt att det ser laskigt ut nar de reser pa sig, men det var inte sarskilt laskigt faktiskt. Jag onskar att vi haft lite mer tid sa att jag hade kunnat fa rida nan timme eller sa ute i buschen, men vi ville tillbaka till Alice Springs innan det blev morkt.

Sa har ser forresten en riktig kamelta ut...

Vid 17 ungefar var vi tillbaka pa vandrarhemmet och aven den har gangen hade jag tur med de som bodde i mitt rum, den har gangen var det 4 tjejer och de var jattegulliga. Men jag bara duschade och tog mina grejer och motte upp med ett par av de andra och vi gick ned till Alice Springs for att ata tillsammans hela gruppen.

Jag hittade egentligen inget jag ville ha pa menyn men bestamde mig till slut for lasagne och den var inte sa bra och en av tyskarna at upp mina rester. Som de forna britter australiensarna ar sa serverar de forstas pommes med lasagne, udda for oss...
Vi hade en trevlig kvall och tittade pa guiderna och barpersonalen som holl pa och dansade och lekte lekar och sag ut att ha valdigt roligt och det var roande att titta pa. Men sen var vi sa trotta att vi ville sova och kom ivag 7 personer samtidigt och trots att vi var sa manga sa sager de att man absolut inte ska promenera hem i Alice Springs. Det ar tydligen en av de farligaste staderna i varlden och det ser sa himla lugnt och fredligt ut pa dagarna. Men man riskerar att bli nedhuggen om man gar hem sa vi delade en taxi. Taxichaufforen ville inte ens slappa av de engelska killarna vid korsningen som lag ungefar 200 meter fran deras vandrarhem utan slappte av den vid dorren. Nar vi sen inte lyckades ta oss in genom grinden vid vart vandrarhem stod han kvar tills vi kommit in ordentligt. Man blir ju lite skraj nar lokalbefolkningen ar sa noga...

Jag gick och lade mig efter att ha borstat tanderna, det hade varit nagra tunga dagar.

Soluppgang och solnedgang

Det blev bade kallt och hart att sova i en swag mitt i oknen... Forst var jag varm om benen men sen fros jag ratt ordentligt senare pa morgonen. Jag hade ju somnat av ren utmattning men vaknade igen vid 2.30 for att det var varmt och hart. Det var flera i gruppen som fortfarande var vakna och satt och drack ol och rokte, jag somnade strax om till deras mumlande roster. Nar det var dags att ga upp pa morgonen var det riktigt kallt och ingen ville egentligen krypa ur swagsen, men om man inte rorde pa sig fick man smasten kastat pa delen av swagen som lag over ansiktet, D gick runt och kollade att alla var vakna. Han hade dock missat en av tyskarna som lagt sig en bit bort och jag skickade dit hans kompis for att vacka honom. Eftersom alla utom ett lite aldre par var i 19-25 ars aldern sa blev det ju lite sa att jag mammade dem. Jag fick till exempel hjalpa en av engelsmannen att fa ihop sovsacken...

Jag gick upp direkt och packade ihop min swag och det fanns redan kaffe, toast och flingor framdukade sa jag tog mig en macka. Sen stalldes aven lite rester fran gardagens middag fram sa jag at det eftersom det ar lattare for mig att ata.

Mellan traden tittade solen redan fram och det var jattevackert!

Sen hjalptes vi at att diska och plocka undan och kom ivag vid 7.30.
Da akte vi mot Valley of the Vinds och det tog ett tag och sen borjade vi aterigen att klattra. Den har gangen var det runt 6 kilometer och jag blev lite orolig att det skulle vara lika brant som dagen innan. Men det visade sig visserligen vara ratt brant och tungt pa sina stallen men ingen jamfort med lordagen. Det kandes till och med kortare att ga den har strackan. Pa ett stalle var det en klipphall som skulle forceras och det gick ju bra uppat men det var ratt laskigt nar vi skulle ned igen... Jag och D pratade en hel massa den har dagen och hade ratt trevligt. Han berattade for mig om Australien och sitt jobb och jag berattade om Europa och Sverige.

Klippformationerna ar valdigt haftiga och det ar svart att sluta fota. Men det ar ganska farligt att ga dar, minsta felsteg och du faller valdigt illa. D visade oss hur man brukade gora farg av olika stensorter och blandade pulver fran dem med vatten och malade pa sin arm.
Nar vi kom ned igen akte vi till ett raststalle i parken och at lunch. Det blev fajitabrod med sallad, skinka, tonfisk, majs, tomater, gurka och lite annat som man fick fixa sjalv sa som man ville ha det. De later battre an vad det var... Det smakade inte sa mycket och vi fick genast en svarm med flugor omkring oss. De ar inte sa stora men de flyger in i munnen pa dig om du inte haller den stangd. Nar de satte sig pa mackorna var vi tvungna att peta bort dem, de flog inte bort om man forsokte skramma dem. Jag rakade till och med peta sa hart pa en att han smetades ut over min macka... bla.

Alla korde sina egna ideer for att skydda sig mot flugorna, en del trodde att insektsspray skulle hjalpa, andra hade nat runt huvudet och tva satte nasduk for munnen och nar flugorna blev som varst vid lunchen satte han den for hela ansiktet och undrade varfor han inte gjort det tidigare.

Utanfor toaletten pa raststallet hittade vi en stor spindel, den var flera centimeter stor och sag ratt laskig ut, men den andra gruppens guide sa att den inte var farligare an att man madde valdigt daligt om man blev biten. Fast den satt helt fredligt i sitt nat och lat oss fota den.

Efter lunch akte vi till Ayers Rock (Uluru) och gick en bit utefter klippan och tittade pa bland annat gamla vaggmalningar och det skyddande overhanget som de anvande som kok forr i tiden. Uluru ar valdigt imponerande och vackert och den roda klippan mot den bla himlen ar helt religiost vackert.

,

Vi gick ett par kilometer och akte sedan mot utsiktsplatsen for att se solnedgangen over Uluru.
Vi var definitivt inte de enda dar, det var busslaster med folk, mest ungdomar och deras guider liksom vara stod och lagade mat vid bussarna. Solnedgangen var vackrare an vad det gar att beskriva med ord eller bilder, men jag kan saga sa mycket den synen var vart hela resan till Australien. Medan vi vantade pa solnedgangen roade sig Italienarna med att spela luffarschack och dricka vin, troligtvis inspirerade av de symboler som D ritat upp i sanden under dagen och forklarat meningen med.

Lagom tills vi fotat klart och solen gatt ned helt var maten klar och vi fick nudlar med kyckling och gronsaker.

Sen hjalptes vi aterigen att att diska och fixa undan och akte sedan tillbaka mot var camping dar vi redan tidigare lamnat av dagens vedskord. Medan vi hamtade veden stod forresten en hel flock kameler (dromedarer) och stirrade pa oss nar vi forsokte sparka ned trad som stod pa halvstang, slutligen sprang de ivag nar vi svarmade for mycket. Vi var ju anda 16 personer och i var jakt pa ved sag vi nog ut som en flock vargar som forsoker omringa ett byte.

Nar vi kom till campingen tog det oss med gemensamma krafter ungefar 3 minuter att fa igang brasan, det ar enkelt nar man har sa torr ved som de har i Australien. Sen satt vi och pratade och bara hade det bra medan nagra gick och duschade. Jag som inte vetat att det skulle finnas tillgang till dusch hade bara tagit med mig rena underklader och inget mer, sa jag tyckte det var lika bra att skippa det, dessutom fros jag redan som en gris. D satt med och snackade den har kvallen eftersom han inte behovde laga mat eller fixa nat mer under kvallen och vi hade jatteroliga diskussioner om olikheter oss alla emellan eftersom det fanns Britter, Tyskar, Hollandare, Svensk, Italienare och Australiensare dar. En av de yngre britterna lat sig hetsas till att hoppa over elden ocksa. Nar vi kom in pa en diskussion om Facebook kande jag mig inte gammal utan uraldrig, en av tjejerna (2o ar gammal) tyckte att jag var sa haftig for att jag ar pa Facebook... Ja, vad sager man, nar de blir sa forvanade, da inser man att man kunde vara deras mamma.

Fysiska utmaningar

På lördagen gick jag upp redan vid 5 på morgonen, jag lyckades få med mig mina grejer och dra lakanen ur sängen utan att tända i taket sa jag störde nog inte de andra så mycket. Men vi är ju i samma båt, de har väckt någon annan för några dagar sedan då de skulle ut på sin 3-dagarstur.
Jag lämnade in lakanen och checkade ut när receptionen öppnade 5.30 och ställde in min resväska i deras bagagerum, den fick stanna kvar på vandrarhemmet, det jag trodde att jag skulle behöva var packat i min lilla ryggsäck och jag hade också med mig kameraryggsäcken men hade lämnat min lånade laptop i receptionen. En oinspirerande frukost ingick i boendet och jag fick två bitar toast i en påse och rostade dem i köket och värmde vatten till kaffe. Sen borstade jag tänderna i all hast, eftersom vi skulle ut i buschen visste jag ju inte när jag skulle få en chans att göra det igen... Sen kom turbuss efter turbuss och hämtade upp sina resenärer men min kom inte. Jag började bli lite nervös, skulle jag ha stått någon annanstans? Men det var ju inte bara jag som fortfarande väntade så jag försökte slappna av. Sen dök bussen upp 25 minuter försent, men dock. Jag lastade min ryggsäck i trailern och gick in i bussen och valde ett ensamt säte längst fram, det var trångt som sjutton för benen men det var fri sikt framåt. Sen åkte vi ned till stan och vi var alla tvungna att kliva av och gå in på kontoret och registrera oss. Det hade vi ju gjort redan dagen innan, men nu skulle det göras igen för säkerhets skull.

Sen kom vi äntligen iväg och guiden D spelade musik från sin I-pod i bussen och det var riktigt bra musik faktiskt. Sen gav han oss whiteboardpennor att skriva och rita på fönstren med och bad oss skriva våra namn och varifrån vi kom. Sen skulle vi rita eller skriva något som vi tyckte om med Australien och något vi saknade hemifrån. Det gjorde förstås att vi började prata lite med varandra vilket var tanken. Flera av Italienarna hade skrivit att de saknade pizza, inte så särskilt höga tankar om pizzan i Australien alltså vilket ledde till en del fniss. Sen skulle vi åka drygt 45 mil i ett sträck och stannade bara för att tanka och handla snask. Till slut somnade jag i bussen och det fick tiden att gå, när jag vaknade till lite åkte vi just genom en skogs/gräsbrand och det är det ingen som bryr sig om sådar i buschen, det får hålla på som det vill. Det var flera mil av bränder och tidigare brända marker och på ett ställe stannade vi och lastade ombord en massa fallna träd att elda med till kvällen. Efter det var vi alla väldigt sotiga.

Vägarna är raka och jämna så det är ganska lätta att köra på, men med jämna mellanrum sitter det skyltar som påminner förare om att ta paus om de är trötta.

Slutligen var vi framme vid Kings Canyon (Watarrka) där vi skulle gå/klättra vår första del. Jag borde ha anat oråd när jag såg skylten eller vad tycker ni? Jag menar beräknad tid på 5,5 km, 3,5 timmar... Det var en riktig utmaning kan jag lova, första biten upp var nästan en kilometer och det var stenar utplacerade som trappsteg. Om ni tittar noga på en av bilderna ser ni 3 vandrare på väg upp, jag har ritat ut röda pilar på dem men ni måste nog klicka på bilden för att se ens pilarna.
När vi kom upp bad jag innerligt om att det var det värsta vi skulle göra den här dagen, den klättringen var fruktansvärd. Problemet var ju förstas egentligen inte sträckan eller ens hur brant det var, det var stressen att behöva låta de andra vänta. Dessutom skulle minsta felsteg ha gjort att man tumlade ned 800 meter för ett stenigt berg och troligvis ta med sig några andra på vägen.
Väl däruppe var det ganska hett och jag var väldigt glad att jag köpt en hatt. Det står en massa varningar överallt innan man klättrar upp för berget och det står att man MÅSTE ha med sig minst 3 liter vatten per person. Jo, det mesta gick faktiskt åt, jag blev så torr i strupen vid ett tillfälle att jag började hosta. Ungefar halvvags stannade vi vid ett vattenhål i Garden of Eden och badade. Trots att jag ju egentligen inte gillar att visa mig i bikini så tvekade jag aldrig, man kan inte stå vid paradisets port och tveka, nej det är bara att skutta in. Vattnet var kallt och när jag kom upp frös jag, luften var inte särskilt varm och solen värmde inte hett direkt. Men snart var vi på väg igen och man blev för varm. Min nya skjorta ville gärna hjälpa till däremot, så den knäppte upp sig över bysten hela tiden sa jag var tvungen att hålla koll pa ryggsäck, vattenflaska, kameran som dinglade runt halsen, hatten som höll på att blåsa av och dessutom knapparna i skjortan. Allt detta gör det svårt att hålla balansen bland klippor och stenar, men jag kom ned hel och vi hade varit ganska snabba faktiskt, det tog oss 3 timmar. Men det var ju som sagt knappt 2 km/h... Ja, det var en vacker promenad i alla fall och det är fascinerande att se att det finns både djur och växter som klarar hettan och kylan där uppe.
Trots att jag druckit ganska duktigt hade jag ont i huvudet när vi kom tillbaka till bussen och jag tvingade i mig det varma, plastsmakande vattnet och åt några kex som dukades fram åt oss.

Efter en hel del mer åkande i bussen var vi nästan framme vid platsen där vi skulle campa, då stannade vi och rastade och de som ville kunde köpa öl till de kommande kvallarna. Vid det här laget var det både mörkt och väldigt kallt och alla hade klätt på sig allt de hade med sig. Strax senare körde vi in på en dirt road och stannade vid en stor eldstad. Månen var full och lyste så starkt att vi inte ens behövde använda ficklampor trots att vi var många mil från närmaste lampa. Vi ordnade en eld med hjälp av glöden en annan grupp lämnat efter sig från dagen innan och snart var D i full gång med att laga middag åt oss. Grönsakerna hade han i gjutjärnsgrytor och efter att ha kokat dem lite lätt på gasolköket så ställde han dem i glöden och skopade upp glöd på locken också och sen fick de bli klara så. Sen åt vi chili con carne med ris och grönsaker. Med tanke på hur fort det gått och vad han hade att spela med så var det väldigt bra. Det kunde ha kryddats något mer bara, så jag hade lite peppar och salt på och da var det helt okey.
Sen visade D oss hur vara "swags" fungerade och hur de skulle packas nästa morgon och sen gick han och lade sig bakom bussen och vi satt uppe en stund och småpratade, men ingen var särskilt intresserad av att lära känna någon verkade det som. Swags är en typ av enmanstält/sovsäcksfodral som är gjord av cordura eller nåt sånt och är inte mycket till skydd från kylan och tydligen inte heller från möss som försöker ta sig in i dem medan man sover. Vi letade upp ett skjul som skulle användas som toalett, men eftersom det var en stor spindel i taket på den så var jag den enda som vågade gå in, de andra kissade bakom skjulet istället och som jag sa, bland djur de inte ens såg...
Jag insåg så snart jag lagt mig att det skulle bli en jobbig natt, stenhårt och kallt, men jag somnade direkt i alla fall.